Vilka personlighetstyper gynnas i skolan

20130124-222709.jpg

Länk

En av egenskaperna hade ett klockrent samband med höga betyg; samvetsgrannhet. Även neuroticism, det vill säga den egenskap som innebär att ångest och oro driver på eleven, ledde till höga betyg. Tvärtemot vad Pia Rosander hade trott så ledde inte öppenhet eller, med andra ord, intellektuell nyfikenhet, till höga betyg.

– Vi har alltså ett skolsystem som gynnar samvetsgranna och ångestdrivna elever, säger Pia Rosander. Det är så klart inte bra för det psykologiska välbefinnandet i det långa loppet om ångesten är en drivkraft. Det innebär dessutom att den så kallade djupinlärningen uteblir. Djupinlärningen sker bäst bland de öppna personlighetstyperna, det vill säga de som drivs av nyfikenhet.

Dagens skola gynnar alltså de så kallade ”duktiga flickorna”. Pojkar har oftare den personlighetstyp som drivs av lust och nyfikenhet och som alltså inte belönas av betygssystemet.

Idag kommenterar jag inte.

När testen blev planen

20130120-184745.jpg

Jag läser Pasi Sahlberg text om de smittsamma effekterna av internationella tester

Well, TIMSS and PISA are technically different studies, although they both build on similar measurement methodology. Simplified distinction of these two studies is that where TIMSS tests students’ mastery of what have been taught from the curricula, PISA assesses how students can use those knowledge and skills that they were taught in new situations. These both are student assessment studies. Pearson’s “The Learning Curve” index is different kind that consists of different indicators and is therefore a composite index. The problem with any study that relies on composite index is that it is open to designer manipulation. “Global Economic Competitiveness Index” and “The Best Country in the World” are good examples, just like “The Learning Curve.”

One may also conclude that these international standardized tests are becoming global curriculum standards. Indeed, OECD has observed that its PISA test is already playing an important role in national policy making and education reforms in many countries. Schools, teachers and students are now prepared in advance to take these tests. Learning materials are adjusted to fit to the style of these assessments. Life in many schools around the world is becoming split into important academic study that these tests measure, and other ‘not-so-important’ study that these measurements don’t cover. This is kind of a GERM in large scale.

Männen på förskolan

Utredningen som föreslår åtgärder för att öka andelen män i förskolan har inte väckt mycket uppmärksamhet. Jan Söderstedt menar att man bör se texten i ljuset av den här artikeln:

I tidningen Förskolan med titeln ”Vi skapar könen själva” (Förskolan 2001:1) intervjuades Britt-Marie Berge, genusforskare, docent i pedagogik vid Umeå universitet och föreståndare för Kvinnovetenskapligt Forum. Här framgår det solklart varför det är så svårt för jämställdhetsväsendet att diskutera problemet med jämställdhet i förskolan.

Berge säger:

“Det finns en fara med jämställdhetsbegreppet: det osynliggör vem som är den förfördelade parten i stort, säger Britt-Marie. Hade det stått klart uttryckt hade strategierna kunnat bollas mot det.– I jämförelse med män är det färre arenor där kvinnor kunnat göra sig gällande. Det är i skola, vård och omsorg som kvinnor under lång tid byggt upp ett gediget kunnande. Ska man ta fasta på jämställdhetsbegreppets kvantitativa sida, kan det bli så att män kräver tillträde till dessa arenor i jämställdhetens namn. – I det stora innebär det att kvinnor förlorar mark och makt även inom de, i jämförelse med mäns, få områden där kvinnor fått sätta och utveckla agendan. Har man genusglasögon ser man att i arbetslöshetstider uppmuntras män att gå in i kvinnodominerade yrken i stället för att konkurrera med män på andra områden. – Det är bra med män i barnomsorgen, om de lär av kvinnors erfarenhet och blir förskollärare. Men inte om de kommer in för att de inte ska konkurrera med männen om andra jobb. Män i kvinnodominerade yrken blir ofta föreståndare och chefer. De traditionella könsmaktsmönstren gör att de till och med uppmuntras av kvinnor att ta ledande positioner. Det är inte jämställt, det är ett annat fält för män att skaffa makt på, säger Britt-Marie. Skulle man däremot pusha lika mycket för att kvinnorna får makt på något område där männen är dominanta vore det en annan sak. – Men när kvinnorna kommer in till exempel på den naturvetenskapliga arenan så ska de anpassa sig. Och när männen kommer in i förskolan är det verksamheten som ska förändras… Varför kan inte män tycka det är bra, det som kvinnor byggt upp? Det är alltid mannen och pojken som blir norm.”

Det känns ganska hårt att möta den här misstänksamma attityden. Även om det skulle råka finnas enstaka kompetenta och trevliga män är de trots allt representanter för något mycket obehagligt.

20130117-193057.jpg

Snart börjar en kurs om ledarskap och yrkeskompetens

Då hoppas jag få tillfälle att diskutera den här artikeln:

Hur viktigt är det att utstråla makt och säkerhet? Går det att förena med en förmåga att skapa värme i relationerna?

20130113-083452.jpg

I artikeln tas Hillary Clinton upp som ett exempel på hur svårt det är att förena de två dimensionerna.

Jag tror att Annie Lööf har motsvarande problem. Professionellt, ja – men var finns värmen?

Överdos av Lööf

Jag vaknar till Lööf i båda morgonteveprogrammen.

Dagen kunde börjat bättre.

20130111-074900.jpg

Raise the bar – close the gap – uppdaterad

1) öppna klassrummen – öka transparens
2) lärarna måste våga ta risker
3) “go light on judgement”

Jag gillar den här diskussionen om professionalitet. Går det att förena styrning med lärares frihet att utforma undervisningen?

Erfarenheterna från Ontario pekar åt det hållet.

Uppdatering

Jämför med den här rapporten:

https://twitter.com/dtdolan/status/289439443885113344
Jämf