Den kommunala naiviteten

 
Länk 

Jag är ganska förhärdad när det gäller tanken på genus som universallösning.


Det hela vore inte fulländat utan en av genusobligatoriets bisatser: ”Oavsett bakomliggande anledning behöver arbetet för att motverka våldsbejakande extremism utvecklas strategiskt. Och det är viktigt att i detta arbete beakta ett genusperspektiv. (…) Stadens insatser ska inrymma ett genusperspektiv för att säkerställa att stödet anpassas till allas behov.”

Man får av hövlighet mot strategiförfattarna anta att det genusperspektiv som ska beaktas avser flickorna och kvinnorna som faller offer för IS djävulska dåd.

Jag såg en spillkråka i Skrylle idag

Lyssna!

Wikipedia

Jag är väldigt förtjust i de här försöken att beskriva lätena:

“Spillkråkan har ett antal mycket ljudliga läten[7][5] Trumningen, som förekommer på våren, är kraftfull och rullande i en mörk ton och kan höras upp till 4 kilometers håll.[4][5] Trumningen har en frekvens av upp till 17 slag per sekund, vilket är en relativt långsam hackspettrumning.[6] Hanens trumningar kan vara upp till 3-4 sekunder[6], medan honans är betydligt kortare.[5] Även sången hörs om våren och utgörs av ett starkt, genomträngande och gällt klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi eller kly-kly-kly-kly-kly-kly i snabb följd, påminnande om gröngölingens läte, men är längre, mer nasalt och klangfullt och ligger helt igenom på samma tonhöjd,[5][4] medan Gejl (2012) menar att jämfört med gröngölingens läte är spillkråkans djupare, snabbare och har dubbla toner[6]Flyktlätet är ett skrikigt och ihärdigt kryck-kryck-kryck…krri-krri-krri eller prry-prry-prry-prry med rullande r.[4][5][6] Efter en landning utstöter den ofta ett ljudligt, visslande och utdraget lockläte[6]kly-ääääplyyykly-äh eller kliiyy med betoning på andra stavelsen.[6][4][5][7] Från paret hörs på våren ett kajliknande kjau-kjau-kjau.[5]