The Honeycombs var den första gruppen som petade ner Beatles från den engelska topplistan.
De sjunger fint, men de där stoppen i melodin förstör svänget fullständigt.
Senaste kommentarer
LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… Mats om Hångelmanifestation – By… Lennart Palm om Hångelmanifestation – By… Mattias Besell om Sanningens minut Otto von Plös om Vad var det som hände? Anonym om Att hämta kraft i det pri… Anders Björklund om ”Skamvrån gjorde oss til… Ola Andersson om ”Banta med Demis Ro… Magnus om Berlin 2019 – 2 Mats om En dag på Caroli city –… Martin om En dag på Caroli city –… Anonym om Jag är väldigt förtjust i… Mats om Jag är väldigt förtjust i… Sirkka Ivakko om Jag är väldigt förtjust i…
Nej, det där var nog innan man upptäckte att rytmsektionen gärna ska hålla ihop en låt. 😉
Kom att tänka på den här långt senare hiten med sitt märkliga dubbeltaktade riff – det känns som om musiken är på väg från två olika håll och möts i svängdörren, om och om igen:
(DDIHC är gruppnamnet, och ”Godhopping” innebar enligt en intervju med sångaren att snabbt röra sig från sekt till sekt…)
GillaGilla
Hmmm – lite väl intellektuellt för min smak. Men välspelat och välsjunget.
GillaGilla