The Honeycombs var den första gruppen som petade ner Beatles från den engelska topplistan.
De sjunger fint, men de där stoppen i melodin förstör svänget fullständigt.
The Honeycombs var den första gruppen som petade ner Beatles från den engelska topplistan.
De sjunger fint, men de där stoppen i melodin förstör svänget fullständigt.
LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… | |
LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… | |
Mats om Hångelmanifestation – By… | |
Lennart Palm om Hångelmanifestation – By… | |
Mattias Besell om Sanningens minut | |
Otto von Plös om Vad var det som hände? | |
Anonym om Att hämta kraft i det pri… | |
Anders Björklund om ”Skamvrån gjorde oss til… | |
Ola Andersson om ”Banta med Demis Ro… | |
Magnus om Berlin 2019 – 2 | |
Mats om En dag på Caroli city –… | |
Martin om En dag på Caroli city –… | |
Anonym om Jag är väldigt förtjust i… | |
Mats om Jag är väldigt förtjust i… | |
Sirkka Ivakko om Jag är väldigt förtjust i… |
Nej, det där var nog innan man upptäckte att rytmsektionen gärna ska hålla ihop en låt. 😉
Kom att tänka på den här långt senare hiten med sitt märkliga dubbeltaktade riff – det känns som om musiken är på väg från två olika håll och möts i svängdörren, om och om igen:
(DDIHC är gruppnamnet, och ”Godhopping” innebar enligt en intervju med sångaren att snabbt röra sig från sekt till sekt…)
GillaGilla
Hmmm – lite väl intellektuellt för min smak. Men välspelat och välsjunget.
GillaGilla