The Honeycombs var den första gruppen som petade ner Beatles från den engelska topplistan.
De sjunger fint, men de där stoppen i melodin förstör svänget fullständigt.
Bloggstatistik
- 1 261 712 hits
Senaste kommentarer
Mats om Erotisk jazz Magnus om Erotisk jazz Mats om Är detta världens roligaste… Anonym om Är detta världens roligaste… Jonas om Den glömda frågan Magnus om Vem får skämta om vad? Mats om Ett konstigt land Magnus om Ett konstigt land telach om Barnskötarnas återupprättelse J.G om Vem vill vara mansrättsaktivis… Rolle Bergström om I det oändliga vetandets kylig… Magnus om Är det så en tågolycka ser… Mats om Två artiklar på samma dag… Katharina Andersson om Två artiklar på samma dag… Kristian om Är det så en tågolycka ser… -
Senaste inläggen
- Ojdå!
- Orkestern som vägrar att dö
- De dolda strukturernas begränsade inflytande
- Jag har nästan gett upp debatten om skolan och genus
- Denna valrörelse…
- Människan och naturen
- En kväll när stearinljuset inte fladdrar
- Loppmarknadssommar
- Fridolin presenterar den nya läroplanen
- Den glömda frågan
- Årets söktal
- Berlin, extra allt
- Kastanienallé by night
- Boros i Berlin
- Vem får skämta om vad?
- Lärarbristen en gång till
- Ett konstigt land
- Kanske borde jag gå vidare nu
- Ibland tycker jag att förskolan slösar med barnens lektid
- Att träna risktagande
- Vi läste mycket för våra barn
- När Twitter är som bäst
- Hurra?
- En farlig känsla
- SKL om lärarbristen
- Barnskötarnas återupprättelse
- Det händer att jag tvivlar på examensarbetets betydelse
- Jag har skådat barnmusikens framtid…
- Vem vill vara mansrättsaktivist?
- Detta Lärarförbund
- Journalister är inte kommunikatörer
- Hjälp till att sprida – skriv under!
- Jag är arg och besviken
- Två artiklar på samma dag!
- Är det så en tågolycka ser ut?
- De orimliga kraven på skolan
- Om könsbalans i förskolan
- Värdegrunden och toleransen
- Tomelilla som bild av folkhemmet
- Manlig mat?
- Om undervisningsbegreppet i Skollagen
- Förslaget till modern föräldraförsäkring
- Jag försöker skriva feministiska julsånger
- Jag vill förnya och vårda jultraditionen
- Mitt förhållande till julen är kluvet
- Max Lund i högform
- Den svenska forskningen om könsskillnader i skolan är tunn
- Så var det med den myten
- Den dubbla måttstocken
- Läs och lär!
Twitter
- RT @Skolinkvisition: Kom igen skoltwitter. Nu hjälps vi åt att göra det lite jobbigt för politikerna i Malmö att skära ner på gymnasiet och… 14 hours ago
- Därför älskar jag England. twitter.com/enlargeyourner… 15 hours ago
- RT @stilettkniv: autentiska bilder på mig och mitt förstånd twitter.com/enlargeyourner… 15 hours ago
- Jag har en ny vän - jag kallar honom ”Skogen” youtu.be/Bu1gSqXA9cM 15 hours ago
- RT @KjellinJan: Kan inte riktigt smälta att LF på allvar(?) menar att förskolans (pedagogiska) personal inte ska torka upp efter barn som k… 15 hours ago
Meta
Nej, det där var nog innan man upptäckte att rytmsektionen gärna ska hålla ihop en låt. 😉
Kom att tänka på den här långt senare hiten med sitt märkliga dubbeltaktade riff – det känns som om musiken är på väg från två olika håll och möts i svängdörren, om och om igen:
(DDIHC är gruppnamnet, och ”Godhopping” innebar enligt en intervju med sångaren att snabbt röra sig från sekt till sekt…)
GillaGilla
Hmmm – lite väl intellektuellt för min smak. Men välspelat och välsjunget.
GillaGilla