Om amerikanska regnkläder

Hur roligt var det att Amerikas lag försökte spela golf i urusla läckande regnkläder under Ryders cup? Jag skulle gärna lyssnat till diskussionerna mellan spelarna och sponsorerna efter matchen. Länk

Nu vill jag veta vilket märke de läckande regnställen var av. Skadeglädje är underskattat.

Detta kan möjligtvis vara ett lite återfall i gammal nynationalistisk antikommersialistisk antiamerikanism. Jag har liksom ingenting emot människorna i landet USA – det är bara allt de säger och gör som retar mig.

I morgon tänker jag hacka på ett annat land.

 

Det skulle aldrig hänt mig!

Det skulle aldrig hänt mig!

 

Förskollärarstoltheten sitter djupt och jag känner hur Rhodins figurer kastar avundsjuka blickar mot min rejäla regnkappa.

Mikael Stigendal om SD och betygen

Mikael Stigendal menar på SOS att det är möjligt att tolka SD:s framgångar som en form av trots och att det kan vara ett nödvändigt uppvaknande för många.

Fanns det något värre man kunde göra i detta val än att rösta på Sverigedemokraterna? Det gick uppenbarligen för sig att ligga kvar på sofflocket och därmed vända demokratin ryggen. Men den som röstade på Sverigedemokraterna passerade alla anständighetens gränser.

Stigendal antyder att det är en havererad betygsdiskussion som ligger bakom förändringarna på den politiska kartan:

Enligt min uppfattning beror Sverigedemokraternas valframgångar på att vi i det här landet har berövats en tänkandekultur. Kunskap har gjorts liktydigt med fakta, i enlighet med Jan Björklunds tvångströja.

Jag är inte säker  på att argumentationen är vattentät men delar slutsatsen helhjärtat:

För att hejda den pågående splittringen av samhället kommer det, enligt min uppfattning, att krävas grundläggande diskussioner om vad man ska mena med kunskap, villkor för lärande, hur kunskap ska bedömas, sambandet mellan kunskap och demokrati o.s.v. Förhoppningsvis lär vi oss då förstå varför folk röstade på Sverigedemokraterna.

Den monolitiska skolan?

Den monolitiska skolan?

Betygen som teknologiskt redskap – jag får vaga associationer till en känd filmscen:

Försiktiga självporträtt

Jag raglar ut från National Portrait gallery bedövad av alla intryck. Varje tid har sitt sätt att avbilda sina hjältar och det finns många spännande exempel på konstnärer som försöker tänja på gränserna. Själv fastnade jag framför Wallis Simpson och Dylan Thomas.

I teaterkvarteren runt Leicester Square hittar jag en ostaffär och en liten bit av mig själv.

På puben bakom Liverpool street ser vi Arsenal förlora mot Chelsea. Min bordsgranne är brorson till den assisterande hjälptränaren och bedövande påstridig i sina goda råd till spelarna:
– For Gods sake, listen to me for once in a lifetime…

Jag drar mig undan till toaletten och möter mig själv i dubbel upplaga. Nu vet jag dessutom varför handfläkten heter Airforce.

Jag undrar om det är en bra idé att påbörja en pretentiös serie med reflekterade självporträtt från offentliga toaletter? Finns det något bättre sätt att skaffa sig dåligt rykte som självupptagen?

På den här puben serverar de i alla fall gott veteöl.

Dagens låt – Is it over

Elin Ruth Sigvardsson – Is It Over – Radio Edit

Jag gillar att köra bil och ibland känns motorvägen mellan Vellinge och Malmö mindre kort. Idag hör jag en ny röst och gissar vilt på Martha Wainwright innan jag får reda på vem som sjunger. Hur har jag kunnat missa det här?

Hemma letar jag reda på några Youtubeklipp. Det är inte riktigt lika kul och hon är verkligen väldigt ung.

Men begåvad!

Ibland är jag glad att jag inte bor i Stockholm

Länk till film om ungdomsproblem i huvudstaden

Vad är det egentligen för  “vilsenhet som driver ungdomarna ut på gatorna”?

Tack för länken Niklas!

Innan någon tror att jag är emot Stockholm kanske det är läge att avslöja min skamliga hemlighet. Under slutet av femtitalet bodde jag i Bagarmossen. Det var mina mest känsliga och formbara år och jag kan bara spekulera i vilka konsekvenser bosättningen haft för mitt fortsatta liv. Jag har vaga minnen av att folk sprang omkring med pistoler och att det vilade en lätt doft av knallpulver över nejden.

Morden i Midsomer goes Österlen

Jag har varit på skördemarknad hos Mandelmann. Förtjusta trädgårdsentusiaster irrar runt i gångarna och utbrister högljutt:
– Här är verkligen underbart!

Jag går oroligt och väntar på att någon ska hitta ett lik i gödselstacken och undrar när jag ska få tillbaka förtroendet för landsbygden. Länk

Det mest dramatiska är nog skylten som Gustav och Marie har satt upp vid fårhagen.

Jag återvänder till orgien i pumpor och njuter av färg- och formprakt.

Att bli kompis på Facebook

Lärarnas Riksförbund har gjort en undersökning om sociala medier. Resultatet pekar på att lärarna tycker det är mer problematiskt än barnen att vara kompis på Facebook.
Länk

Den försiktiga sammanfattningen på hemsidan är rolig tycker jag:

Resultaten från undersökningen visar också att elev- och lärarkontakter i främst sociala nätverk på internet inte är helt okomplicerat, utan kräver stor yrkesetisk eftertanke hos lärarna

De som använder dubbla negationer brukar inte veta vad de försöker säga.

Hela undersökningen

Många lärare tycks använda dubbla profiler och delar upp sig i en privat del och en offentlig del som de visar upp i mötet med barnen. Det här med multipla personligheter kanske är lösning. Jag ser en del faror.

They’re Coming To Take Me Away Ha Ha