Professor Persson påpekar…

Eller: Min vän Sven gör det igen…

Äsch – det här inlägget börjar verkligen inte bra. Jag försöker igen:

I dagens Sydsvenska sammanfattar professor Sven Persson det komplicerade läget i friskolefrågan.
Länk

På en strukturell och samhällelig nivå kan vi konstatera att den viktigaste enskilda faktorn för att en elev skall lyckas i skolan är att hon eller han har föräldrar med hög utbildningsnivå.

Samtidigt försöker forskningen hitta faktorer som visar att lärare och skolans inre arbete faktiskt gör skillnad. Som lärarutbildare är jag tacksam för att någon intresserar sig för frågan om kompetens och jag tror att de fackliga organisationerna gärna lyfter yrkesskicklighetens betydelse. Risken finns att forskningens romantisering av framgångsfaktorerna samtidigt legitimerar den ökande segregationen. I sagans form rider enskilda lärare  och modiga lärare ut och hugger huvudet av draken.

Lärare med goda ämnesdidaktiska kunskaper, som lyckas skapa ett gott socialt och emotionellt klimat i klassrummet, och som utformar undervisningen utifrån elevers förståelse av ämnet, visar sig vara de lärare som kan göra skillnad.

Skolan är ett ideologiskt och politiskt projekt, och forskningen ger inte lösningarna på hur problem och möjligheter skall hanteras.

De motstridiga förväntningarna på forskningens betydelse blir väldigt uppenbara i en tid då Skolverk och regering allt mer efterlyser evidensbaserade metoder och tron på generaliserbar kunskap breder ut sig.

Svens slutkläm är en smula vag – och jag önskar att han var mer precis:

Däremot efterlyser jag en politisk diskussion som grundar sig på samlade kunskaper om samhällsfaktorer, lärares kompetens och skolans inre arbete.

Det är verkligen en svettig fråga och jag  tror att diskussionen hotar att explodera i ansiktet på det parti som vågar driva frågan om friskolornas existens på allvar.

Österlen på lyset

Nästa helg lyser Österlen och byarna tävlar i att bekämpa mörkret på olika sätt.

Länk till programmet.

Jag ska hjälpa mina vänner i Hammenhög på Valnöt och kaprifol och hoppas på många besök.

Vår brevlåda deltar inte i tävlingen i år.

Det gör inte heller verandan.

 

På kurs med Kurt – 3

Hur gick det med vår gruppdynamiska brobyggarövning? Hållfastheten testas:

Jag jämför med Tom Vujecs berättelse om Marshmallowsutmaningen: Länk

Efteråt pratar vi om hur tävlingsmomentet påverkat oss. Vi män i gruppen är medvetna om att observatören har genusglasögon och är väldigt försiktiga. Man vill ju inte framstå som dominant första dagen…

Övervakningssamhället 2.0

Jag läser vidare om hur viktigt det är att föräldrar har inblick i barnens sociala liv på nätet och snubblar över undersökning som antyder att budskapet har gått hem i USA (Länk):

The survey of 2,000 parents and teenagers by TRUSTe and Lightspeed Research found that 72% of parents check in on their teen’s social networking accounts at least once per month. That’s made easier by the prevalence of Facebook (Facebook) – 95% of parents and 90% of teens with a social networking account have one on Facebook, and “most of those teens are friends with their parents,” according to the study.

Mina barn vill fortfarande inte vara vän med mig på Facebook. Jag förstår dem.

Berusa er?

Jag är ganska dålig på sprit och blir ofta mer bakfull än full. Det är inget stort handikapp och jag kräver ingen medkänsla. Vi spritallergiker är en grupp som lider i tysthet och det kanske är bäst så.

På fredagskvällen möter jag grannen med systembolagspåsen i porten och vi börjar prata poesi. Med våra fragmentariska kunskaper i franska famlar vi efter den där dikten av Baudelaire :

Berusa er!

Man måste alltid vara berusad. Det är allt: det är det enda det är frågan om.
För att inte känna Tidens förfärliga börda som knäcker era skuldror
och böjer er mot marken, måste ni berusa er utan uppehåll.
Men med vad? Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er!
Och om någon gång, på trappan till ett palats, på det gröna gräset i ett dike,
i ert rums dystra ensamhet, ni vaknar, och berusningen redan är förminskad eller försvunnen,
fråga vinden, vågen, stjärnan, fågeln, klockan, allt det som flyr, allt det som kvider,
allt det som rullar, allt det som sjunger, allt det som talar, fråga vilken tid det är;
och vinden, vågen, stjärnan, fågeln, klockan, skall svara er:
»Det är tid att berusa sig! För att inte vara Tidens plågade slavar, berusa er utan uppehåll!
Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag.«

När jag kommer hem på söndagkvällen ligger dikten på hallgolvet och jag funderar över vilka möjligheter det finns att berusa sig på arbetstid.

Med dygd?

Tack Krister!

Kvalfylld eftermiddag

Sagan om Limhamns FF fortsätter. Idag besegrade laget Södra Sandby med 3-1 och nu är de klara för division 5.

Simon Marke gjorde två mål och nu lär hans högerstrumpa vara till salu på eBay. Vi gläds med den stolte tränaren Markus Dahl och önskar laget all framgång.

This slideshow requires JavaScript.

Efter ett par timmars försök att fånga bollen på bild har jag en helt ny respekt för sportfotografer.

Var kommer lusten att lära ifrån?

Filosofiska rummet är som vanligt högintressant.

Länk

“En expert är en person som har begått alla misstag som är möjliga inom ett område”, säger Peter Gärdenfors. Antagligen gör vi alldeles för få misstag inom skolan.

Ett annat ord som jag tar med mig är “kunskapsorgasm”.