Vädret är halvbra. Då vill jag se saker. Vi åker till Christinehof.

I ekoparken finns den här spännande byggnaden av Phil Game.

En bit in i skogen möter vi Peter Tillbergs skulptur Den onämnbare.

Jag gillar bron över våtmarken.

På en upphöjd plats ligger en ruin. De var moderna på 1700-talet. Om man hade tur kunde man få livstidsanställning som eremit – mitt drömjobb.

Vi går söderut mot de mäktiga slagghögarna vid alunbruket i Andrarum.

Och fortsätter längs Verkeånsdalgång.

Hallamöllan är målet.

Efter fem timmar på vandring börjar vi bli trötta och fnissiga. Det är inte snällt att kartorna över vandringslederna är uppochnervända. Jag tycker att norr bör vara uppåt.

Vid sidan om parkeringsplatsen pågår en konsthändelse. Jag lyssnar på Radio Kristianstad och förstår att det är stort och viktigt.