Skolan ska inte bara leva upp till kunskapsmålen utan också ge barn och unga sunda värderingar. Den bör vara karaktärsdanande, skriver KD-ledaren Göran Hägglund på Dagens Nyheters debattsida…..
Det börjar bli trångt på den skolpolitiska arenan. Huka dig Björklund – nu kommer Hägglund!
Men det är ett klockrent budskap som förtjänar att upprepas!
…med egenskaper vi vill se hos lärare.
Vad ska vi de här listorna till?
Hjälper de oss på något sätt?
Jag gillar verkligen inte upplägget med att blanda de här två frågorna. Det handlar inte om vem det är mest synd om.
Jag förbereder en föreläsning om konsumtionssamhället och famlar efter vinklar. Vad är skolans uppdrag egentligen? Kritiken mot kommersialismen tror jag har tonats ner i senare läroplaner (måste kolla) och talet om allas lika värde ekar allt mer ihåligt. Utseende tycks inte ha blivit mindre viktigt i det omgivande samhället.
Har ni något tips?
Jag vill helst undvika att framstå som moraliserande, men tror att vi måste tala om “lycka”.
Det verkar som om länken försvinner när jag fuskbloggar på det här sättet!
Washington post
Jag har tjatat länge om pojkarnas villkor i skolan och förskolan. Ofta har jag blivit bemött med nedlåtande blickar (“är han igång nu igen”) eller öppen fientlighet (“han är nog antifeminist”).
Samtidigt upplever jag att kartan förändras och det finns utrymme att lyfta frågor som tidigare har varit tabuiserade. På lärarutbildningen diskuterar vi orsaker till de manliga studenternas avbrott och Lärarnas tidning presenterar ett fylligt reportage om pojkarna och de manliga lärarnas situation.
Genusvetarnas hatobjekt #1 Bertill Nordahl kritiserar DEJA på sitt danska “frispråkiga” sätt:
— Män styr och ställer i offentligheten, men förskolor, fritids och skolor är matriarkat, präglade av kvinnliga värderingar och beteendemönster. Det gäller även manliga lärare som har förvandlats till undflyende och kastrerade hankatter.
Så skarpt uttrycker inte jag mig.
Göran Svanelid tror att pojkarna behöver mer lärarledd undervisning och positionerar sig därmed i den infekterade katederdebatten. Jag skulle hellre se ett fokus på innehåll än undervisningsformer.
Skolverkets nya generaldirektör Anna Ekström har ansvarat för två tunga utredningar inom jämställdhetsområdet. Hur ser hon på de nya vindarna?
Jag tänkte försöka förklara diskussionen om #merkateder för studenterna men tvekar. Vad handlar det egentligen om? Finns det en grupp inom skolan som inte vill att barnen ska lära sig något?
Som inte tycker kunskaper är viktiga?
Som inte förstår värdet av arbetsro?
Kanske är det den här texten som upprör känslorna.
Skapa och våga – Skolverket
I den nationella handlingsplanen För framtida företagsamhet
konkretiseras och definieras begreppet entreprenörskap
som en form av företagsamhet och som ett förhållningssätt
till lärande. Handlingsprogrammet utgår
från OECD:s definition och konkretiserar vad en skola
med entreprenöriellt fokus kan innebära, nämligen att:
• Eleven erbjuds utbildning anpassad efter dennes specifika
förutsättningar, erfarenheter och sätt att inhämta
kunskaper.
• Eleven erbjuds och tar själv ökat ansvar för sitt lärande.
Lärarens roll blir därmed mer handledarens än kunskapsförmedlarens.
• Grupporienterat arbete tillämpas, i vilket eleverna lär
sig produktiv samverkan med individer som har andra
kompetenser.
• Undervisningen präglas av ”lära genom att göra” i
kombination med reflektion över de erfarenheter som
gjorts.
• Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem
som överskrider ämnesgränserna.
• Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent
förekommande.
• Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan
nyttiggöras även utanför skolan.
• Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande
utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära
eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete
och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande
och lärande.
• Eleven får möjlighet att driva ”företag” inom ramen
för utbildningen eller på andra sätt skaffa sig kunskaper
om och färdigheter i företagande.
Dessa punkter speglar intentioner och mål i Lpo94 och
Lpf 94. Det framgår också att huvudmålet inte är att
driva företag utan att det handlar om ett lärande där
både arbetssätt och arbetsformer betonar elevers egen
aktivitet.
Det här känner du naturligtvis till:
http://twitter.com/#!/search/%23merkateder
Ur SAOB:
KATEDER kate⁴der, r. l. m. (BOLINUS Dagb. 25 (1667) osv.) ( (†) n. VGR 1791, Verif. s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61); best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert (VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret (VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰. (förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 — c. 1820 (: Cathedre-karlar). Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1))
[jfr d. kate- der, t. katheder, eng. cathedra, ävensom eng. chair, fr. chaire; av lat. cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat, cathedra, särsk.: biskopsstol, -säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten sed (se SITTA). – Jfr KATEDRAL sbst., SCHÄS]
[KATEDER 1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom. Der omkring (dvs. omkring S. Petri “kateder”) stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (1882).
[KATEDER 2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl. BOLINUS Dagb. 25 (1667). Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 185 (1804; i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen .. (har) ofta (i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder. RYDQVIST i 2SAH 12: 302 (1827). BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (1906). När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (1928). – särsk.
[KATEDER 2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels
[efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels
[efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi. SynodA 1: 217 (1700). LEO- POLD (SVS) II. 1: 126 (1781). De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (1856). Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern. BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927).
[KATEDER 2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande.
[KATEDER 3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol. MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (1725). När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (1771). Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (1876). STRINDBERG NRik. 110 (1882). Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (1904).
Ssgr:(2)
– KATEDER-BLOMMA, r. l. f.
[jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag; jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
– (2) KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹⁰²⁰. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827). Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929, s. 173.
– (2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (tillf.) ensidigt teoretisk hippolog. Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (1885).
– (2) KATEDER-KARL. (mera tillf.) skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
– (2) KATEDER-PALL. upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (1857). SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
– (2 a) KATEDER-PROV. (numera knappast br.) disputationsprov. LYSANDER Almqvist 324 (1878). WIESELGREN Bild. 59 (1889).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen
H. B. OPPENHEIM († 1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare] (i sht förr) nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (1878). Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (1923). SvUppslB (1933).
– (2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(i sht förr) nat.-ekon. jfr -SOCIALISM. NDA 1876 nr 263, s. 2. NordT 1892, s. 237. 3NF (1929).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (i sht förr) nat.-ekon. adj. till -SOCVALISM o. -SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
– (2) KATEDER-STOL. till kateder hörande stol. VGR 1787.
– (2 a) KATEDER-TALANG. (†) skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). BL 20: 274 (1852).
– (2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, högtidlig, docerande ton. Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (1912).
– (2) KATEDER-VANA. vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning). Ergo 1926, s. 35.
– (2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (1835). Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934, nr 9, s. 9,
Roland Persson håller en mycket provocerande installationsföreläsning om vårt förhållande till genier. Sverige verkar inte vara en bra plats för mångsidigt begåvade personer.
Frågan är vad som händer när de här barnen möter svensk skola. Roland Persson antyder att det inte är alla lärare som uppskattar att ha ett geni i klassen.
Tysta tankar 