Category Archives: Läsning

PISA 2 – en fördjupad analys

Posted on by
20

Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.

Länk

Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).

Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).

Det finns många orsaker till den här utvecklingen.

En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.

Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:

– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.

Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.

Mer om PISA:

 

 

En känd roman – finkultur?

Posted on by
12

Idag har vi arbetat med frågor om populärkultur med studenter och de tycks inte vara bekanta med 70-talets upphetsade diskussionen om kommersiell skräpkultur. Det var svårt att få någon riktig energi i frågan hur skolan/förskolan skulle förhålla sig till barnens kultur.

“Vem bestämmer vad som är finkultur?”  är fortfarande en viktig fråga och jag anar att vi behöver tugga vidare på skolans uppgift. Handlar det om att bevara traditioner (reproduktion) eller går det att ta avstamp i populärkulturen och producera något nytt och eget?

Wordle: en känd roman

Som pdf – bättre upplösning Roman

Förstora!

Jag har höga tankar om mina läsares bildningsnivå och inspirerad av doktor Ruben, som menar att Wordle är ett redskap för digitalt berättande, utmanar jag er att identifiera vilken roman det är som jag har klistrat in öppningskapitlet från.

Nu lämnar vi den Gutenbergska parentesen

Posted on by
1

Jag läser en text i Huffington post som beskriver baksidan av vår fixering vid den skrivna texten. Kanske är blinda och dyslektiker bättre lyssnare. (Länk)

A group of Danish academics say we are passing through the other side of what they wonderfully call theGutenberg Parenthesis, leaving the structured, serial, permanent, authored, controlled era of text and returning, perhaps, to what came before the press: a time when communication and content cross, when process dominates product, when knowledge is distributed by people passing it around, when we remix it along the way, when we are more oral and aural.

Som lärareutbildare sorterar vi studenter utifrån deras färdigheter inom läsande och skrivande. Kanske är det dags att i högre grad fokusera på lyssnandets och samtalets konst?

“Sju barn lär sig läsa och skriva”

Posted on by
2

Jag läser Carina Fasts avhandling och kastas mellan hopp och förtvivlan. Det är en lysande text om små barns väg in i skriftspråket. Hennes slutsatser när det gäller förskolans och skolans  vilja och förmåga att ta tillvara barnens erfarenheter i undervisningen är ganska deprimerande. De flesta lärare verkar mer inspirerade av 1870-talets analytiska top down-modell och de känner antagligen väl igen sig i den språksyn som Jan Björklund driver fram.

Länk till en mycket lättläst och läsvärd avhandling

Fler svensklärarpris till Skåne – i tiden?

Posted on by
7

Jag läser Henrik Valentins blogg och funderar över det här med priser till lärare. Vad är det som belönas egentligen? Kan priserna fungera konserverande av traditioner?

Länk

All uppmuntran är bra och alla sätt att höja läraryrkets status måste prövas. Henrik är lite bekymrad över att pristagaren väljer att köpa en skanner för att skanna in gamla lektioner från 1993 och antyder att det skulle finnas nya undervisningsvägar att pröva.

I min nya milda bloggframtoning vill jag inte polarisera i onödan mellan gammalt och nytt, och väljer att ansluta mig till hyllningskören för Kristina Hallind. Länk till Sydsvenskan

Onödigt roligt svenskalärarpris

Posted on by
9

Jag läser Sydsvenskans nätupplaga och språkpolisen i mig får sitt lystmäte

I måndags fick Ann-Marie du Plessis ett brev från Peter Englund innehållande ett pris för sina insatser som svenskalärare och 50 000 kronor.

Jag gratulerar Ann-Marie och beklagar att ett förargligt språkfel förstör den intressanta artikel.

Svenskaämnet är värt att försvara…

Länk till en förhoppningsvis rättad text

Uppdatering: Wopps! SAOL godkänner även svenskalärare för vardagligt bruk. Jag känner mig gammal.

Kan vi lita på Peter Englund?

Kan vi lita på Peter Englund?

Missa inte filosofiska rummet om språkets ursprung!

Posted on by
5

Jag jobbar med en kurs som heter Språk och meningskapande.  Studenterna som går i andra terminen är en smula otåliga och vill gärna få evidensbaserade metodtips, medan vi lärare försöker presentera begrepp som funktion och meningsskapande. Samma diskussion finns på nationell  nivå och det som politiker kallar “Läs- och skriv” menar nog  många lärare är fel ända att börja i. Vi måste lägga band på vår längtan efter snabba och enkla lösningar.

Jag lyssnar på Filosofiska rummet och plötsligt faller bitarna på plats. Vad är språk? Hur uppkommer och utvecklas det?  Plötsligt känns kursen angelägen och lockande!

Dessutom är det ett roligt och trivsamt samtal. Missa inte Lasse Bergs berättelse om San-folkets kommunikativa floder.

Länk program i nytt fönster

När började människan prata? Och varför pratar vi? Frågan om när människan började tala är fortfarande något av en vit fläck på den evolutionsbiologiska kartan, däremot finns en uppsjö av mer eller mindre fantasifulla teorier och spekulationer. Faktum är att Linguistiska sällskapet i Paris 1866 bannlyste all vidare diskussion om språkets ursprung, man hade tröttnat på alla lösa spekulationer och bristen på fakta, och det dröjde ända fram till 1990-talet innan seriös forskning kom igång på allvar.

Vad man vet är att vi härstammar från språklösa apor och att språkförmågan bör ha utvecklats under de senaste trehundratusen åren. Frågorna bland dagens språkforskare är om är om vår hjärna har ett biologiskt utvecklat språkorgan eller om det är en del av hjärnans vanliga kognitionskapacitet eller är kanske språket helt enkelt en mänsklig uppfinning?

Gäster: Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Lasse Berg, författare och Karin Aronsson, professor vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Programledare och producent Peter Sandberg.

Lästips: Hur Homo blev sapiens av Peter Gärdenfors

Tankens vindlar av Peter Gärdenfors

Gryning över Kalahari av Lasse Berg

Språkets källor är mystiska!

Språkets källor är mystiska!

Björklund och Churchill

Posted on by
2

Jan Björklund har trogna beundrare och många ser honom som skolans räddare. Nu hoppas jag att utbildningsministern även vill se sig som bildningsminister.

Det är en ny position att gå från att vara arg kritiker och opinionsbildare till att ta ansvar för helheten. De retoriska förenklingarna som fungerade  bra i debatten ska omsättas till vardagligt arbete.

Churchill var en utmärkt premiärminister i krig och Jan Björklund var kanske rätt person att genomdriva de dramatiska förändringarna av skola och lärarutbildning.

Nu börjar det verkliga jobbet och det räcker inte med slagord om “läsa, skriva, räkna”.  Det är skolan som helhet som räknas. Jag är nyfiken på ministerns människosyn och kunskapssyn. För nog bör det vara möjligt att tala om sådana storheter även i framtiden?

Vad är visionen? Förutom att bli “Bäst i klassen”.

Bokstäverna i förskolan

Posted on by
14

Jag har haft en vecka fylld av studentbesök och är en aning utmattad av alla intryck. De stora skolpolitiska striderna sipprar ner till förskolan och jag möter lokala tolkningar av vad som menas med att betona kunskapsuppdraget. Hur viktigt är det att barnen tränas i läskunnighet? Den där lekfulla lustfyllda vägen som alla talar om – finns den?

Jag är orolig över att ivriga förskollärare vänjer barnen vid att inte förstå. De här första mötena med bokstäverna är känsliga och det är lätt att pedagogen faller för frestelsen att leka skola.

Så just idag är jag kritisk till det som skulle kunna kallas “Tidig läs och skrivlek”. Ändå vet jag att det kan fungera fantastiskt bra!

Se två filmer om metoden:

Tidig läs- och skrivlek

Ännu tidigare läs- och skrivlek