Rapporten från Skolinspektionen om bristerna i skolornas arbete mot mobbning verkar inte vara någon munter läsning. Jag läser sammanfattningen i Svd och blir fundersam.
Fler än åtta av tio skolor är utan godkänd likabehandlingsplan som visar hur personalen arbetar både förebyggande och akut.
Jag har tidigare hört rykten om att Skolinspektionen i första hand är intresserad av handlingsplaner och i mindre grad av efterlevnaden. Misstanken är styrkt.
Ungefär var tionde skola saknar dessutom beredskap för att vuxna kränker barn.
Betyder det att personalen är helt handfallna? Eller är det så att de inte har formulerat sig skriftligt utifrån de godkända mallarna?
Tre av tio skolor följer inte den nya lagen mot diskriminering. Lagen förtydligar att barn inte får kränkas på grund av sin ålder.
Hur menar Skolinspektionen? Jag behöver nog exempel på hur man “kränker någon på grund av sin ålder”:
– Du får inte komma in här, din unge jävel…
Jan Björklund är som vanligt full av handlingskraft:
– Vi inför en ny skollagstiftning som ger lärarna mer disciplinära befogenheter att ingripa. Vi satsar 40 miljoner på forskning kring mobbning, vilka förebyggande metoder som är mest effektiva.
Jag delar inte ministerna tilltro till de så kallade evidensbaserade metoderna och menar att det var ett olyckligt drag att försöka styra arbetet åt detta hållet. Nu är det lite sent att aktivera forskningen och utveckla en djupare förståelse.
Men inga pengar eller lagar i världen räcker om inte vuxenvärlden visar civilkurage när saker och ting inträffar, säger Björklund.
Här kunde vi inte vara mer överens. Tack Jan – du är en fin kille!
Christer tänker också bra.
En utsatt liten vän - förstora!
Tysta tankar 