Bilden är från Sydsvenskan

Många tycks tro att utbildningspolitik handlar om att ställa krav och formulera mål. Jag kan meddela att det till sist alltid gäller pengar och i förlängningen politik.
Frågan är varför samhället ska investera åtta gånger mer i att utbilda journalister (media?) till arbetslöshet jämfört med läraryrket? 

Idag brottas vi med stora och heterogena studentgrupper och få undervisningstimmar. Frågan är om lösningen är att höja kraven på studenterna?

– Elever på tekniska högskolan kan ha 30 lärarledda timmar i veckan mot humanister som kan få sex eller sju timmar i veckan på grund av det här systemet, säger Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet.
Han anser att systemet är föråldrat och utan koppling till hur samhället ser ut idag. Det tycker också Cecilia Christersson, vikarierande rektor på Malmö högskola:
– Jag tycker att man ska tänka om helt. Man borde ta fram den peng som ger varje student en högkvalitativ högskoleutbildning. Man måste bestämma sig för en generell ersättningsnivå. Sedan finns det vissa utbildningar där den pengen måste förstärkas, men då ska det beräknas efter just den utbildningen. Idag har vi till exempel tandläkarutbildningen där ersättningen inte alls följt med tandvårdens utveckling med nya tekniker och material, säger hon.