Filosofiska rummet om lek och kreativitet

En baksida av lärarutbildningens kursuppbyggnad är att studenterna tentar av en kurs och därefter tror att de behärskar ämnet. Den förra kursen handlade om lek, kultur och kommunikation. Det är tre svåra begrepp som ger utrymme för djupa tankar och som är grundläggande för att förstå vad som händer i läroprocesser. Jag är inte säker på att alla studenter förstår att leken kan ha ett eget värde.

Därför önskar jag att de hittar Filosofiska rummet som tar ett allvarligt grepp om ett spännande ämne!

Länk

Barn leker. Vuxna är kreativa. Människan är en unikt lekfull och kreativ varelse vars samhälle utvecklats i en rasande fart jämfört med andra djurs. Hänger lek och kreativitet ihop och kan leklynnet fylla funktion som meningsskapande kraft. Så hur gör vuxna i så fall när de leker, och får man som vuxen leka bara för lekandets skull?

Gäster är Nicolina Ställborn, konstnär, Jonna Bornemark, doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Gabriel Widing, speldesigner och medlem i det kreativa kollektivet Interacting Arts.

Är dagdrömmeri en form av lek?

Vad är lek egentligen?

Vi leker att det finns gränser

Vi leker att det finns gränser

Olle Holmberg summerar

Skola och samhälle fortsätter att  diskutera Cambridgerapportens slutsatser och det är svårt att inte se parallellerna med svensk skolutveckling.

”Weʼre impressed by the Cambridge Reviewʼs evidence. We like the ideas. We want to take them forward. But we darenʼt do so without permission from our Ofsted inspectors and local authority school improvement partners.”

Så säger flera engelska lärare i diskussioner med forskarna bakom Cambridgerapporten. De vill gärna, men… Detta är kanske det mest nedslående med ett i övrigt överväldigande positivt offentligt mottagande. Undantaget i hyllningskören är annars politikerna. De flesta politiker håller inte med om slutsatserna i Cambridgerapporten. Politikerna vill alltså inte se några alternativa lösningar – och lärarna vågar inte!

Olle Holmberg sammanfattar vad som krävs för att återerövra det professionella initiativet och stärka bandet till skolforskningen:

  • Låt rektor och personal vara delaktiga i själva granskningen
  • Låt rektor och personal vara delaktiga i analys och tolkning
  • Låt rektor och personal få ta ansvaret för utvecklingsplanerna
  • Avsätt resurser (för utvecklingsarbete inom lärarnas tjänstgöring)
Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingen många ansikten – pdf

Rektorstillsättningen – beredningsgruppen föreslår Stefan

Länk till Sydsvenskan

I Malmö är vi vana vid att kalla rektor vid förnamn. Jag hoppas Stefan Bengtsson kommer att uppskatta det.

Intervjun med de två slutkandidaterna finns inte på nätet.

Styrelsens ordförande verkar vara mycket nöjd:

Eva Ollén Östling säger att Stefan Bengtsson företräder just det som styrelsen önskade.

– Han är van att arbeta utåtriktat och har en mycket stark forskningsbakgrund.

Bengtsson förväntas bli mer säljande för Malmö Högskola.

– Visa vad vi kan, säger Eva Östling Ollén.

Det blir säkert spännande. Nu går vi vidare.

Andreas Ekström trodde på motkandidaten:

http://twitter.com/#!/andreasekstrom/status/31308082168467456

Vad vet han som inte vi vet?

Hets?

Sigrid Combüchen recenserar Sven-Eric Liedmans nya bok Hets! En bok om skolan i Sydsvenskan (länk)

Stilisten Liedman är en lycka att läsa. Hans referensram är stor och välpackad och han har inga svårigheter att ur den förmedla komplicerade och motsägelsefulla sammanhang, som skulle få en sämre författare att trassla in sig i knopar och knutar. Detta är svårt, medger han och citerar Aristoteles klassiska, sig flätande ordslinga om tänkandet, men lägger den i ett sammanhang som låter läsaren förstå den associativt. Han är helt enkelt en idealisk förmedlare av kunskapsinnehåll som samspelar med mottagaren. Han gestaltar en klok läroprocess genom att iscensätta den med sin bok.

Ändå lyckas hon inte riktigt väcka min läslust. Kanske är jag rädd att bli besviken på en av mina stora hjältar.

Kollegan Magnus Persson beskriver boken ur ett annat  och mer skolnära perspektiv. (Svd) Lusten återvänder. Det känns bra.

Aftonbladet: Ulrika Stahre om en skola som bytt lärande mot lönsamhet
Dagens Nyheter: Sven-Eric Liedman ”Hets! En bok om skolan”
Dala-Demokraten: Är du lönsam, lille vän?
Expressen: Sven-Eric Liedman Hets! En bok om skolan
Folkbladet: Onödigt svårläst
Göteborgs-Posten: Sven-Eric Liedman | Hets! En bok om skolan
Helsingborgs Dagblad: Ska vi leka skola?
Kulturnytt, Sveriges Radio: Debattbok om skolan kommer två dagar för sent
Norrköpings Tidningar: Ekonomisk tillväxt eller mänsklig växt?
Sydsvenskan: Livets skola
Uppsala Nya Tidning: Utbildning i nyttans tjänst
Svenska Dagbladet: Är hetsen en naturlag?

Lennart har stöd – uppdaterat

Personalen på lärarutbildningen diskuterar tillsättningen av ny rektor och de flesta på mötet tycks vara övertygade om att Lennart Olausson bör fortsätta i tre år till.

Ett lika oväntat som välkommet inspel hittar jag i Kvällsposten där Salomon Schulman argumenterar för Sanimir Resic. Länk till artikeln

Ett rektorsval har ägt rum. Det handlade om att ge framsyntheten förnyad kraft, en fingertoppskänsla för spjutspetsforskningen och en utbildning som speglar morgondagens behov. Tvärtemot vad åtskilliga hoppats på blev det två riktiga svennar som toppade högskoleledningens önskelista. Byråkraternas seger över det praktiska förnuftet om man vill formulera det annorlunda.

Man förbigick den av kandidaterna som var utsprungen ur det genuina Malmö, med en fot i industristadens tunga erfarenheter och den andra i akademiernas nyfikna värld.

Sanimir Resic heter den försmådde. En utlänning förstås, om man nu ska se sig blind på immigrationsstatistiken. Han kom nämligen hit som tvååring och har som jag vuxit upp i Malmös mest proletära stadsdel, Möllevången, om än femton år senare än jag.

Föräldrarna tillhörde den jugoslaviska arbetskraftsinvandringen från sextiotalet, en minoritet som utgör några tiotusental av befolkningen. Pappan hade slitit på Kockums båtdäck, en plåtslagare av muslimskt ursprung, medan modern var städerska och katolik.

Själv har Resic forskat i Balkans blodiga historia och hävt sig mot alla odds till prefekt på Lunds Universitet.
Men i Malmö väljer byråkratin sina egna spegelbilder, svenskar med rötterna djupt nedsatta i fosterjorden – men fjärran från den invandrar-revolution som skakar om “fönstret mot kontinenten”.

Vi som levt i marginalerna och kunnat kasta våra blickar både i den svenska och utländska världen förstår att invandrarfobin till och med förmår knuffa ut den självklaraste rektorskandidaten för att det storsvenska ska kunna behålla sin hegemoni.

Även om högskoleledningens beslut är fattat finns det ännu en chans att korrigera denna diskriminering och brist på framsynthet.

Det är regeringen som har det sista ordet. Den borde kunna lyfta sig över byråkraternas snäva skråtänkande och ge det framväxande multikulturella Malmö sin verkliga chans. En man ur folket med både muslimska och kristna rötter, en forskare – vem klår en sådan Malmöbo som högskolerektor?

Min nyfikenhet väcks. Hur gick det till när beredningsgruppen sorterade bort den här kandidaten? Schulman beskriver händelseförloppet som om de avgörande besluten redan är fattade. Så uppfattar jag inte processen. Just nu samlar beredningsgruppen in åsikter från personal och studenter.

Studentkåren stöder Lennart

Länk

På onsdag träffar delar av beredningsgruppen lärarutbildningens personal. Jag hoppas att det blir ett möte som handlar om visioner.  Vi pratar om demokrati och många av mina kolleger verkar lite yrvakna:
– Kan vi påverka den här processen?

Tornhuset och fiskargumman

Tornhuset och fiskargumman

Demokrati på högskolan

Tornhuset och pollaren

Tornhuset och pollaren

Nu börjar det klarna hur processen kring rektorstillsättningen går till. Det tycks finnas ett visst utrymme för personalinflytande.

Länk till nyhetsbrev

När beredningsgruppen har gjort sitt väntar nästa steg med elektorer. Jag famlar efter högskolelag och förordningar och tänker att det kan väl inte vara helt omöjligt att lista ut gången.

Finns det någon som har erfarenheter från andra lärosäten? Förhållandet mellan regering-styrelseordförande-rektor-anställda är inte helt transparent och så måste det kanske vara – men som lärare vill jag gärna vara en förebild för studenterna och engagerar mig i den demokratiska processen.

Vi lärare pratar om högskolans framtid – äntligen!

1, 2

Vårens möten i det manliga nätverket

Män på LUT2011 – inbjudan som pdf (sprid gärna)

Anmäl dig här

Jag läser om filmen Afrikas drottning som bilden är hämtad från. Handlingen är verkligen inte att leka med och jag undrar vad det är för ideal som gestaltas? I bästa fall ser vi viljestyrka. Länk

Kanske är det enklare att dra en båt genom träsk än att rekrytera män till läraryrket? Humphrey Bogarts maskulinitet är inte entydig.

Peggy jämför kinesisk och svensk lärarutbildning

Internationellt utbyte är viktigt för en högskola och under vintern har Peggy från Macao gästforskat på Lärarutbildningen i Malmö. I dag sammanfattade hon sin undersökning och bjöd på på många spännande jämförelser.

Våra fördomar om kinesiska förskolor och lärarutbildningar utmanades. En del diskussioner var skrämmande parallella. I båda länderna bekymrade sig pedagoger och lärarutbildare över att utrymmet för estetiska aktiviteter krymper. En avgörande skillnad är att i Kina går studenterna på lärarutbildningarna i undervisning mellan 8.30 och 17.00 varje dag. Det gör inte våra studenter.

Jag borde ha antecknat.