Nästa gång en student klagar…

…över att böcker är dyra och svåra att få tag på ska jag rekommendera den här länken:

150 fria läroböcker

Nästa gång en student klagar över att de inte har “fått” grunderna i psykologi och pedagogik ska jag rekommendera den här länken:

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Jag bläddrar fram till avsnittet om Learning theories och hittar en grundlig presentation av behaviorismen. I Sverige tycker vi inte om behaviorism och därför läser vi inte om den inriktningen. En tveksam strategi.

Vad säger ni om den här innehållsförteckningen?

The changing teaching profession and you 8 The joys of teaching 8 Are there also challenges to teaching? 10 Teaching is different from in the past 10 How educational psychology can help 16 2 The learning process 20 Teachers’ perspectives on learning 20 Major theories and models of learning 23 3 Student development 41 Why development matters 42 Physical development during the school years 43 Cognitive development: the theory of Jean Piaget 46 Social development: relationships,personal motives, and morality 50 Moral development: forming a sense of rights and responsibilities 56 Understanding “the typical student” versus understanding students 61 4 Student diversity 66 Individual styles of learning and thinking 67 Multiple intelligences 68 Gifted and talented students 70 Gender differences in the classroom 72 Differences in cultural expectations and styles 75 Accommodating diversity in practice 80 5 Students with special educational needs 85 Three people on the margins 85 Growing support for people with disabilities: legislation and its effects 86 Responsibilities of teachers for students with disabilities 87 Categories of disabilities—and their ambiguities 91 Learning disabilities 91 Attention deficit hyperactivity disorder 94 Intellectual disabilities 96 Behavioral disorders 99 Physical disabilities and sensory impairments 101 The value of including students with special needs 104 6 Student motivation 109 Motives as behavior 110 Motives as goals 113 Motives as interests 116 Motives related to attributions 118 Motivation as self-efficacy 120 Motivation as self-determination 125 Expectancy x value: effects on students’ motivation 130 TARGET: a model for integrating ideas about motivation 131 7 Classroom management and the learning environment 138 Why classroom management matters 139 Preventing management problems by focusing students on learning 140 Responding to student misbehavior 150 Keeping management issues in perspective 155 8 The nature of classroom communication 159 Communication in classrooms vs communication elsewhere 159 4This book is licensed under a Creative Commons Attribution 3 0 License Effective verbal communication 162 Effective nonverbal communication 163 Structures of participation: effects on communication 166 Communication styles in the classroom 169 Using classroom talk to stimulate students’ thinking 172 The bottom line: messages sent, messages reconstructed 176 9 Facilitating complex thinking 183 Forms of thinking associated with classroom learning 184 Critical thinking 185 Creative thinking 186 Problem-solving 187 Broad instructional strategies that stimulate complex thinking 191 Teacher-directed instruction 193 Student-centered models of learning 200 Inquiry learning 201 Cooperative learning 202 Examples of cooperative and collaborative learning 203 Instructional strategies: an abundance of choices 205 10 Planning instruction 210 Selecting general learning goals 210 Formulating learning objectives 215 Students as a source of instructional goals 223 Enhancing student learning through a variety of resources 226 Creating bridges among curriculum goals and students’ prior experiences 229 Planning for instruction as well as for learning 235 11 Teacher-made assessment strategies 240 Basic concepts 241 Assessment for learning: an overview of the process 241 Selecting appropriate assessment techniques I: high quality assessments 243 Reliability 245 Absence of bias 246 Selecting appropriate assessment techniques II: types of teacher-made assessments 246 Selected response items 249 Constructed response items 254 Portfolios 264 Assessment that enhances motivation and student confidence 267 Teachers’ purposes and beliefs 267 Choosing assessments 268 Providing feedback 268 Self and peer assessment 269 Adjusting instruction based on assessment 270 Communication with parents and guardians 270 Action research: studying yourself and your students 271 Grading and reporting 272 12 Standardized and other formal assessments 277 Basic concepts 277 High-stakes testing by states 283 International testing 291 International comparisons 292 Understanding test results 292 Issues with standardized tests 298 Appendix A: Preparing for licensure 304

Nästa gång HSV klagar över att det är för lite engelsk litteratur kan jag peka på att vi jobbar med problemet. Det här kanske är ett sätt att kunna öppna dörren mot internationell forskning?

Have a little faith in me?

Jag försöker förbereda mig inför ett litteraturseminarium om Jesper Juuls och Helle Jensens utmärkta bok Relationskompetens i pedagogens värld.

På ett plan är det en ganska banal text om betydelsen av goda relationer och vikten av att respektera barns integritet. Å andra sidan är budskapet fullständigt omskakande  och Tom Tiller sammanfattar i förordet problemet med ett instrumentalistiskt förhållningssätt:

Barn och ungas integritet negligeras i det läsårsbaserade  och samhällspålagda skolförloppet. Barriärer mot att ta sig över från lydnad till ansvarstagande.

Jag tror att nyckelordet är “olydnad”. Vilket utrymme finns i skolan för att pröva gränser?

Inspiration saknas inte. John Hiatts underbara sång finns i många versioner. Frågan är hur jag översätter titeln “Have a little faith in me” utan att det blir alltför krävande eller vädjande? Tacksam för förslag!

John Hiatt – Have A Little Faith In Me

Joe Cocker – Have A Little Faith In Me

Bill Frisell – Have a Little Faith in Me

Peter Belli – Ha Lidt Tro På Mig

Solveig Slettahjell – Have A Little Faith In Me

Man kommer väldigt långt med en fallande basgång i refrängen.


Jämställdhet på högskolan

Jag läser planer och årsredovisningar om hur högskolan arbetar för att höja kvaliteten på sitt jämställdhets- och mångfaldsarbete.

Eftersom jag är en obotligt seriös person börjar jag med att ta reda på hur universitetskanslern ser på frågan:

Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:

– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.

Jag måste nog fundera vidare på hur vi arbetar med breddad rekrytering och mångfald om vi INTE ska påverka våra egna och de blivande studenternas attityder? Någon som kan förklara för mig?

Frågan om könsbalans har många fallgropar och jag tröstar mig med att värre än i konstvärlden kan det inte bli(?). Nio av de tio viktigaste svenska konstnärerna är enligt tidningen Konstvärlden kvinnor. Läs här och här.

Styrelsen följde beredningsgruppens förslag

Tornhuset och fiskargumman

Tornhuset och fiskargumman

Länk till Malmö högskolas hemsida och referat från senaste styrelsemötet

Jag har skrivit en del om turerna kring rektorstillsättningen vid Malmö Högskola. På hemsidan beskrivs styrelsemötet som en relativt fredlig tillställning, Ryktet säger att det inte gick fullt så vackert till.

Vad gör en rektor?

Studentkåren stöder Lennart

Lennart har stöd – uppdaterat

Rektorstillsättningen – beredningsgruppen föreslår Stefan

På konferensen berättade Tim Ekberg från Södertörns högskola (som arbetat på utbildningsdepartementet) om bakgrunden till autonomiutredningarna och den nya högskolelagen. Hur kommer det framtida maktförhållandena se ut inom akademien. Det komplicerade spelet mellan regering, styrelse, rektor och fakulteter bygger på en hög grad av samsyn. Maktkamper finns det litet utrymme för.

Länk till Include konferens – leta reda på pdf:n av Twitterflödet och läs bakifrån.

Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet

Ibland pratar vi kolleger om hur den nya optimala lärarutbildningen borde vara konstruerad:
– Vi måste börja med ämnet!
– Nej, allt handlar om att de först ska få göra egna erfarenheter i praktiken!
– Nej, det viktigaste är att vi tidigt lär studenterna det vetenskapliga hantverket!
– Glöm inte metodiken och didaktiken. Hur fångar du uppmärksamheten och bygger upp en lektion!
– Vi måste ha ett historiskt perspektiv på institutionen skola och dessutom analysera maktförhållandena som de uttrycks i styrdokument!
– Värdegrunden och kunskap om relationernas betydelse, allt handlar om möten!
– Utvecklingspsykologin är grunden för pedagogiken! Om vi inte vet var barnen befinner sig kan vi inte lära dem något!
– Engelska, vi måste vänja dem vid engelsk litteratur!
– IKT, annars kommer Sverige bli ett U-land!

Själv tror jag på kognitionsvetenskapen som startpunkt för lärarstudier. Vi måste kunna beskriva lärande utifrån begreppen motivation och förståelse. annars faller våra ansträngningar platt till marken.

Peter Gärdenfors intervjuas i Skolvärlden (Länk) och jag kan inte nog rekommendera hans bok Lusten att lära.

Jag lånar hans önskelista från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

Att sätta ord på det informella lärandet

Att sätta ord på det informella lärandet

Jag går på utvecklingssamtal

Idag slumpar det sig så att jag deltar i två samtal om mig själv. Det känns ganska ovant att vända blicken inåt när jag är van att vara den som bedömer och examinerar. Samtidigt är det en fantastisk möjlighet att få tänka över vad jag håller på med. Jag behöver nog påminna mig själv om att jag jobbar i en organisation med mål och visioner.

Kanske är det bara jag som hör en hotfull underton i den högst relevanta frågan:
– Hur ser du på ditt uppdrag som högskoleanställd adjunkt?

(Jag skiljer inte på utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, lönesamtal, återkopplingssamtal, personlig handledning – men jag vet att det är stoooooor skillnad)

Jag förstår inte vad universitetskanslern menar?

Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) kritiserade HSV för brister i sitt jämställdhetsarbete (DN). Den viktigaste indikatorn på framgång skulle kunna vara andelen kvinnliga professorer och en bonus på 50 miljoner anses skynda på arbetet. “Money talks”

Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:

– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.

Jag menar att DJ i sitt arbete tar ytterst lätt på frågan om breddad rekrytering och det yviga talet om högskolelagen, kunskap och kompetens inte i tillräckligt hög grad sätter press på lärosätena att förbättra sitt mångfalds- och jämställdhetsarbete.

Vilka grupper är underrepresenterade? Vilka grupper fullföljer inte sina studier? Vad hände med rapporten Man ska bli lärare?

Varför skulle inte jämställdhetsarbete handla om attitydpåverkan?

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Regeringens pressmeddelande med länkar till DJ, direktiv och betänkande (nytt fönster) »

Kanske skulle vi börja med att undersöka löneskillnader mellan könen på prefektnivå? Det känns som gammalt hederligt jämställdhetsarbete och kräver ingen större genuskompetens.

INCLUDE – ett nätverk för breddad rekrytering

Jag är med i ett spännande nätverk och ser fram emot konferensen i Malmö den 11+12/5.

Länk till INCLUDE och konferensinbjudan

Arrangörerna skickar just ut ett Call for paper (Includekonferensen 11 utskick januari sprid gärna!) och jag hoppas många är intresserade av de här punkterna:

Breddad rekrytering – och sen då?

Includes andra nationella konferens om breddad rekrytering kommer att fokusera på pedagogiska frågor och det som händer under högskoletiden.

Preliminärt innehåll:

  • att undervisa i heterogena studentgrupper
  • internationalisering
  • validering/reell kompetens
  • studenters skrivande
  • förändringar i antagningen
  • nya gymnasieskolan och hur dessa förändringar påverkar arbetet med breddad rekrytering
  • högskolebibliotekens roll i inkluderingsarbetet


This slideshow requires JavaScript.