Vad ska en lärarutbildning innehålla?

Många har bestämda tankar om hur en lärares yrkeskunskap utvecklas. Särintressen driver sina frågor och ibland är det svårt att se hur de olika delarna ska bilda en helhet. En klassisk tvistefråga är förhållandet mellan ämne och metod. Vad är egentligen ett ämne? Går det att frikoppla det akademiska ämnet från skolämnet – eller bör vi se på kunskap i ett bredare perspektiv? Innan vi börjar diskutera olika metoder vore det lämpligt att alla har en djupare insikt i att det finns olika former av kunskap. Filosofi och politik hör till förlorarna när lärarutbildningen gjordes om 2011. Men det är alldeles för tidigt att utvärdera.

Just nu i termin 2 är det mycket “förhållningssätt” och jag anar att det är särskilt svårt att förmedla något som borde växa fram inifrån. (Hur lär man sig att lyssna på barn – genom att lyssna på barn!)

Det saknas inte litteratur som betonar betydelsen av det goda förhållningssättet. Ibland dignar jag under denna monumentala godhet. Alla ska må bra hela tiden.

20120303-090752.jpg

Visst vill ni veta mer om Malmö högskola?

20120302-063517.jpg

Ladda hem vår nya folder i pdf-format.

Jag är stolt över att det manliga nätverket uppmärksammas och hoppas det kommer mångas studenter till lunchmötet den 9/3 kl12.00 i A234.

20120302-063323.jpg

Det skulle inte förvåna mig om den går att beställa som papper.

Livet från den mörka sidan

Jag läser studenttexter som försöker reda ut vad professionalisering egentligen innebär. De utgår från en märklig text av Stenlås och ska använda hans begrepp för att beskriva läraryrkets utveckling. Jag vill gärna göra en rättvis bedömning men studsar inför det politiserade tonfallet och ensidiga ämneslärarperspektivet.

Ingrid Carlgren är minst lika bekymrad. Här skriver segrarna historia.

Niklas Stenlås försöker försvara sig. Det borde han inte ha gjort.

En LR-pamflett är en LR-pamflett – även i expertgruppsrapportsförklädnad.

Troed Troedsson ger mig en liten smula hopp inför framtiden.

Läs mer om den mörka sidan.

En könsneutral skola?

Skolverket tycks fortsätta arbetet I samma anda som stakades ut av Delegationen för jämställdhet. Tanken på att en verksamhet skulle vara könsneutral bygger på antaganden att det finns ett neutralt sätt att undervisa som inte gynnar vissa grupper. För att kunna bemöta olikheter måste vi våga tala om olikheter. Idag är utvecklingen blockerad av skräcken för att de här beskrivningarna ska bekräfta föreställningar om könsskillnader. Det står en stor elefant i klassrummet som vi är överens om att inte tala om.

Alternativet är att skuldbelägga de lärare som inte lyckas utjämna skillnaderna i prestationer mellan olika grupper. Talet om förväntningarnas betydelse är svårartat idealistiskt. Tron kan inte försätta berg. Har skolpolitiken blivit den nya religionen?

– Vad hände?

– Vi trodde inte tillräckligt!

Länk till DN

Skolverket har ett uppdrag rekrytera fler män till skolan. Frågan är på vilket sätt de förväntas bidra till könsneutraliteten?

20120217-231703.jpg

Vygotskij goes neoliberal

20120214-161417.jpg

Det är en lockande titel Lena Sjöberg har gett sin artikel i den utmärkta tidskriftem Demokrati & Utbildning från Örebros universitet

Hon har undersökt 72 lärarstudenters svar på en uppgift om hur de vill arbeta och jag ler igenkännande. Den godhjärtade normativiteten är svårsmält och författarens dom i slutorden är skoningslös:

20120214-160908.jpg

Björklund och det demokratiska underskottet

Jag har lovat mig själv att dra ner på det slappa och slentrianmässiga björklundhackandet. Därför är det med en viss tvekan jag länkar till reportaget från Rapport.

20120212-221358.jpg

En annan gång vill jag diskutera hur demokration på landets högskolor. Idag är jag intresserad av förhållandet mellan utbildningsdepartementet och högskolorna.

Högskolestudier minskar sannolikhet för giftermål?

Åtminstone är det så för studenter som kommer från underpriviligerade miljöer,

Länk

Högskolestudier kan minska oddsen för USA-student att bli gift
För dem från mindre gynnsamma sociala omständigheter minskar chansen att bli gift om de studerar vid högskola (college). Chansen minskar med 38 procent för män och 22 procent för kvinnor. För dem som kommer från de mest gynnade miljöerna ökar istället chansen med 31 respektive 8 procent. Kelly Musick, sociolog vid Cornell University, som står bakom studien säger att “ /tanken att/college is the great equalizer … may not hold true for the marriage market”.

Referatet ovan är från Högskoleverkets internationella bevakning – rekommenderas varmt!

Tack för tipset Gunilla!

20120212-135957.jpg

Lärarna och skoldebatten

Anders Mildner ställer en viktig fråga:

https://twitter.com/#!/andersmi/status/165337953177055232

Jag har ofta undrat samma sak och är bekymrad över hur vi beskriver det demokratiska ansvarstagandet under lärarutbildningen. Tyvärr handlar det oftare om allmänna förhållninssätt som tolerans och medmänsklighet än en vilja att ta ställning i komplicerade frågor.

Min slutsats är att vi styrs av myten om den opolitiske och neutrale tjänstemannen.

Det enda som tycks kunna väcka lärarkåren är hotet om att de ska tvinga fullfölja det ingångna avtalet om arbetsförlagd tid.

Dagens fråga är:

Vad krävs för att lärare ska engagera sig i skoldebatten?