Ladda hem vår nya folder i pdf-format.
Jag är stolt över att det manliga nätverket uppmärksammas och hoppas det kommer mångas studenter till lunchmötet den 9/3 kl12.00 i A234.
Det skulle inte förvåna mig om den går att beställa som papper.
Jag läser studenttexter som försöker reda ut vad professionalisering egentligen innebär. De utgår från en märklig text av Stenlås och ska använda hans begrepp för att beskriva läraryrkets utveckling. Jag vill gärna göra en rättvis bedömning men studsar inför det politiserade tonfallet och ensidiga ämneslärarperspektivet.
Ingrid Carlgren är minst lika bekymrad. Här skriver segrarna historia.
Niklas Stenlås försöker försvara sig. Det borde han inte ha gjort.
En LR-pamflett är en LR-pamflett – även i expertgruppsrapportsförklädnad.
Troed Troedsson ger mig en liten smula hopp inför framtiden.
Det finns olika sätt att se på sociala medier inom högre utbildning. Joakim Jardenberg beskriver positionerna väl.
Skolverket tycks fortsätta arbetet I samma anda som stakades ut av Delegationen för jämställdhet. Tanken på att en verksamhet skulle vara könsneutral bygger på antaganden att det finns ett neutralt sätt att undervisa som inte gynnar vissa grupper. För att kunna bemöta olikheter måste vi våga tala om olikheter. Idag är utvecklingen blockerad av skräcken för att de här beskrivningarna ska bekräfta föreställningar om könsskillnader. Det står en stor elefant i klassrummet som vi är överens om att inte tala om.
Alternativet är att skuldbelägga de lärare som inte lyckas utjämna skillnaderna i prestationer mellan olika grupper. Talet om förväntningarnas betydelse är svårartat idealistiskt. Tron kan inte försätta berg. Har skolpolitiken blivit den nya religionen?
– Vad hände?
– Vi trodde inte tillräckligt!
Skolverket har ett uppdrag rekrytera fler män till skolan. Frågan är på vilket sätt de förväntas bidra till könsneutraliteten?
Det är en lockande titel Lena Sjöberg har gett sin artikel i den utmärkta tidskriftem Demokrati & Utbildning från Örebros universitet
Hon har undersökt 72 lärarstudenters svar på en uppgift om hur de vill arbeta och jag ler igenkännande. Den godhjärtade normativiteten är svårsmält och författarens dom i slutorden är skoningslös:
Jag har lovat mig själv att dra ner på det slappa och slentrianmässiga björklundhackandet. Därför är det med en viss tvekan jag länkar till reportaget från Rapport.
En annan gång vill jag diskutera hur demokration på landets högskolor. Idag är jag intresserad av förhållandet mellan utbildningsdepartementet och högskolorna.
Åtminstone är det så för studenter som kommer från underpriviligerade miljöer,
Högskolestudier kan minska oddsen för USA-student att bli gift
För dem från mindre gynnsamma sociala omständigheter minskar chansen att bli gift om de studerar vid högskola (college). Chansen minskar med 38 procent för män och 22 procent för kvinnor. För dem som kommer från de mest gynnade miljöerna ökar istället chansen med 31 respektive 8 procent. Kelly Musick, sociolog vid Cornell University, som står bakom studien säger att “ /tanken att/college is the great equalizer … may not hold true for the marriage market”.
Referatet ovan är från Högskoleverkets internationella bevakning – rekommenderas varmt!
Tack för tipset Gunilla!
Måste tvinga studenter att pröva glogster…
Anders Mildner ställer en viktig fråga:
https://twitter.com/#!/andersmi/status/165337953177055232
Jag har ofta undrat samma sak och är bekymrad över hur vi beskriver det demokratiska ansvarstagandet under lärarutbildningen. Tyvärr handlar det oftare om allmänna förhållninssätt som tolerans och medmänsklighet än en vilja att ta ställning i komplicerade frågor.
Min slutsats är att vi styrs av myten om den opolitiske och neutrale tjänstemannen.
Det enda som tycks kunna väcka lärarkåren är hotet om att de ska tvinga fullfölja det ingångna avtalet om arbetsförlagd tid.
Dagens fråga är:
Vad krävs för att lärare ska engagera sig i skoldebatten?
Twitter är fortfarande fantastiskt. De röriga och vänliga samtalen fortsätter.
Jag noterar att VFU-organisationen ser olika ut vid landets lärosäten.
En sammanställning från Wikisidan ovan:
18 aug 2011 pratade vi om hur vi kan effektivisera lärarmöten Eftersom länken är tom har jag bara lyckats återskapa halva skolchatt om lärarmöten via Twapper Keeper.
25 augusti 2011 pratade vi om bloggen i undervisningen.
1 september 2011 pratade vi om LPP.
8 september 2011 pratade vi om 1 till 1 och om/hur det påverkar elevernas läsande samt 1 till 1 överlag.
15 september 2011 fortsatte vi diskussionen om 1 till 1, nu med fokus på lärares kompetensutveckling.
22 september 2011 fortsatte vi diskussionen om 1 till 1 med inriktning på eventuella stödinsatser till elever och lärare.
29 september 2011 pratade vi om kunskapskraven och dess begrepp.
6 oktober 2011 pratade vi om lärares arbetsvillkor och arbetstid.
13 oktober 2011 pratade vi om forskande lärare och vad forskningsutbildade lärare kan tillföra skolan.
20 oktober 2011 pratade vi om hur allas kompetenser tas till vara i arbetslaget.
27 oktober 2011 pratade vi om de nya allmänna råden.
3 november 2011 pratade vi om hur vi får in elevdelaktighet i våra pedagogiska planeringar.
10 november 2011 pratade vi om den stora HUR-frågan.
17 november 2011 pratade vi om läxor.
24 november 2011 pratade vi om att vara och göra olika.
1 december 2011 pratade vi om lärares deltagande i skoldebatten.
8 december 2011 pratade vi om hur vi dokumenterar elevers lärande.
22 december 2011 pratade vi om studentexamen.
29 december 2011 pratade vi om det utvidgade lärarkollegiet.
5 januari 2012 pratade vi om det entreprenöriella lärandet.
12 januari 2012 pratade vi om ledarskap i klassrummet.
19 januari 2012 pratade vi om hur vi kan utveckla elevernas språk i alla ämnen
26 januari 2012 pratade vi om att jämföra skolor
2 februari 2012 pratade vi om VFU, den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.
Du kan också hitta våra gamla chattar här och numera även hela #skolchatt-flödet på Twingly Live.
Tysta tankar 