Starka kvinnor – lösningen på trafikproblemen?

Det är ganska ruggigt väder och jag längtar efter en dålig film. Den här gamla skräckrullen skulle nog fungera.

20120218-115600.jpg

Jag googlar huvudrollsinnehavaren Yvette Vickers och ramlar över ett livsöde.

Länk

A mummified body, believed to be that of one-time Playboy Playmate Yvette Vickers, was found in a Beverly Hills home on Monday (May 2).

The body was found in a dilapidated home, according to Reuters, after a neighbor noticed cobwebs and old letters in the mailbox. It’s believed the body was in situ for at least a year before being discovered.

The house was reportedly packed with boxes, one window was broken and a space heater was running in the upstairs room where the body was found. Police said there were no signs of foul play.

Vickers, named Playboy’s Miss July in 1959, was also a B-movie actress whose credits include “Attack of the 50 Foot Woman” and “Attack of the Giant Leeches.” She also made an uncredited appearance in 1950’s “Sunset Boulevard.”

Jag försöker rädda mitt rykte som seriös bloggare genom att länka till den här viktiga krönikan av Heidi Avellan.

Och den här artikeln av Lotta Satz om könsobalans i skånska bolagsstyrelser.

En könsneutral skola?

Skolverket tycks fortsätta arbetet I samma anda som stakades ut av Delegationen för jämställdhet. Tanken på att en verksamhet skulle vara könsneutral bygger på antaganden att det finns ett neutralt sätt att undervisa som inte gynnar vissa grupper. För att kunna bemöta olikheter måste vi våga tala om olikheter. Idag är utvecklingen blockerad av skräcken för att de här beskrivningarna ska bekräfta föreställningar om könsskillnader. Det står en stor elefant i klassrummet som vi är överens om att inte tala om.

Alternativet är att skuldbelägga de lärare som inte lyckas utjämna skillnaderna i prestationer mellan olika grupper. Talet om förväntningarnas betydelse är svårartat idealistiskt. Tron kan inte försätta berg. Har skolpolitiken blivit den nya religionen?

– Vad hände?

– Vi trodde inte tillräckligt!

Länk till DN

Skolverket har ett uppdrag rekrytera fler män till skolan. Frågan är på vilket sätt de förväntas bidra till könsneutraliteten?

20120217-231703.jpg

Fanny Ambjörnsson och Rosa

Jag lyssnar på den överhettade debatten om ordet hen och längtar efter en klok feminist som kan skapa lite ordning bland de teoretiska dimmorna.

Då bjuder UR på det här författarporträttet och jag blir nyfiken på vad som är kärnan i hennes nyckelord “heteronormativitet”. Fanny verkar vara en öppen och nyfiken person.

20120217-204211.jpg

Att vara man i kvinnoyrke

Agnes Arpi skriver ett spännande reportage i ETC om hur det är att vara man i kvinnoyrke.

Sexism är inget unikt manligt fenomen. Frågan är om vi kan ge män som utbildar sig till lärare hjälp att förhålla sig till de här mönstren

Avvikande ålder och kön får ofta effekter. Hur dessa ser ut beror på hur homogen arbetsplatsen är, bransch, ledning och en mängd andra faktorer. De personer som jag har intervjuat ger intrycket av att både deras kön och deras ålder har spelat stor roll för hur deras arbetsmiljö har sett ut, och vilka attityder de har mötts av i arbetet. Det finns en möjlighet att deras upplevelser hade varit radikalt annorlunda om de hade varit 20 år äldre och haft den pondus som följer med erfarenhet. Kanske hade de helt enkelt inte arbetat tillräckligt länge för att slippa bli sedda som oerfarna nykomlingar.

Eller så spelar det ingen roll vilken ålder en man är i när han äntrar kvinnornas arena. En udda fågel förblir han likväl.

20120214-192739.jpg
(Jag ber om ursäkt för bilden – googlade på “nurse” och hamnade bland sexiga maskeradkostymet. Sedan blev det liksom som det blev…)

Jag hittade länken hos Pelle.

Min romantiska sida

20120214-144446.jpg

Sydsvenskan slår till med en mycket oromantisk artikel om föräldraskapets baksidor. Tack för den!

Lars Plantin är doktor i socialt arbete vid Malmö Högskola med inriktning bland annat på familj och föräldraskap. Han ser att stress och höga förväntningar allt mer styr när vi skaffar barn.

Vilka är de tydligaste förändringarna hos förstagångsföräldrar se dan 1970-talet?

– En förändring är stress. Trots att svenska föräldrar har världens bästa förutsättningar genom våra stödsystem, som föräldraförsäkring och dagis, sticker vi ut i internationella undersökningar om stress. Man får inte ihop livspusslet. Ingen har hittat svaret på varför det är så, det borde ju vara tvärtom.

Att motverka traditionella könsmönster

Jag ser på debatten mellan V- och KD-politikerna och blir betryckt. Är genuspedagogik verkligen en vänsterfråga? Och i så fall varför?

Det vore spännande om någon kunde definiera vilka könsmönter det är som åsyftas i läroplanen. Vem vill skilja ut traditionella könsmönster från icke traditionella?

20120214-084022.jpg

Läs mer om ordet tradition i läroplanerna.

Vem satsar på klasspedagogik?

Många tror att det är möjligt att förändra samhället genom förväntningar och nytt medvetande. På Aktuellt beskriver forskare genuspedagogiska framgångar.

När det gäller barnens klassbakgrund verkar entusiasmen inte vara lika stor. Trots att alla känner till ekonomins betydelse för studieresultatet fokuserar vi på genusmönster. Teorin om att skapa individuell frihet genom att begränsa barnens fria lek känns udda.

Gör förskolan till en plats för kamp mot verkliga orättvisor!

We can also look at the way America now segregates itself by education. The greatest predictor of a child’s academic success, even more than economic class, is still their parents’ education level. But among adults, education and income are becoming more and more intertwined. College graduates couple off and use their resources to raise children who will also go on to succeed academically. When he ran the numbers, Reardon actually found that parental education couldn’t explain the entire growth the academic gap between classes. But that doesn’t mean it’s not a factor.

Even if we still have to tease out the reasons why, we appear to have reached a point where the children of the rich end up better educated, and more likely to succeed, simply because they’re children of the rich.

20120213-212835.jpg

Nu utvärderas genussatsningen i förskolan

Länk

Jag vet inte. De som har varit med i projektet har tillfrågats om värdet och de tycks vara nöjda även om det varit svårt att få kontinuitet när eldsjälar slutar.

Lite bekymrad blir jag när pedagogerna skapar jämställdhet genom att ta bort dockor och bilar, eftersom “det finns så mycket sådant hemma och i kataloger”.

I avslutningsscenen frågar reportern storögt varför pojkar ska gråta. Den salvelsefulle pedagogen:
– De måste få tillåtelse att gråta. För att det hör till mänskligheten.

Jag tror att myten om pojkars känslolöshet är överdriven – frågan är vilka känslor det är som ges utrymme inom förskolans väggar.

Det största problemet är fortfarande att 95% av pedagogerna har gjort ett könsstereotypt yrkesval och att de nu använder maktpositionen för att värdera barnens lek utifrån ett moraliskt perspektiv.

20120213-153532.jpg