Många tror att det är möjligt att förändra samhället genom förväntningar och nytt medvetande. På Aktuellt beskriver forskare genuspedagogiska framgångar.
När det gäller barnens klassbakgrund verkar entusiasmen inte vara lika stor. Trots att alla känner till ekonomins betydelse för studieresultatet fokuserar vi på genusmönster. Teorin om att skapa individuell frihet genom att begränsa barnens fria lek känns udda.
Gör förskolan till en plats för kamp mot verkliga orättvisor!
We can also look at the way America now segregates itself by education. The greatest predictor of a child’s academic success, even more than economic class, is still their parents’ education level. But among adults, education and income are becoming more and more intertwined. College graduates couple off and use their resources to raise children who will also go on to succeed academically. When he ran the numbers, Reardon actually found that parental education couldn’t explain the entire growth the academic gap between classes. But that doesn’t mean it’s not a factor.
Even if we still have to tease out the reasons why, we appear to have reached a point where the children of the rich end up better educated, and more likely to succeed, simply because they’re children of the rich.
Tysta tankar 
Lärare gör det med klass?
LikeLike
Starta inte mig…
Lärare pratar hellre om genus än klass.
LikeLike
När man lyssnar på debatten förnekar sig inte Rossana en sekund på sitt diletanta sätt. Hon har en förmåga att ligga i utkanterna och provocera. Tyvärr är revolution inte framgångsrikt utan evolution.
LikeLike
Jag funderar över det här med att göra genuspedagogik till en höger/vänsterfråga.
En del av inslagen är uppenbart barnfientliga och reaktionära. Teorin bygger på fasta kategorier som ska korrigeras. Den tanken har skumma rötter och förtjänar en djupare genomlysning än Aktuellt förmår.
LikeLike
I läroplanen har ligger solidaritet på samma nivå jämställdhet. Men vilken av dessa två begrepp har man lyft ut och fram? Solidaritetspedagogik, kan det vara en ny nisch?
Ser man till boken “Jämlikhetsanden” Richard Wilkingson och Kate Pickett, verkar jämlikhet vara en förutsättning för att jämställdhet ska bli aktuell.
Kanske är också jämlikhet en förutsättning för en likvärdig skola.
LikeLike
Jag blev ganska förvånad när jag insåg att en del av mina studenter inte förstod ordet solidaritet när vi diskuterade läroplanen för några veckor sedan.
Fick svår lust att lära dem demonstrera – för någonting viktigt.
LikeLike
Menar du allvar? Då har vi inom det som man vill kalla förskolan ett svår uppgift! Någon borde börja utbilda solidaritetspedagoger. Innan samhället blir så segregerat och atomiserat att det knappt kan kallas ett samhälle längre.
Och här borde genuspedagogerna hänga på, för skiter det sig på totalen så lär genuspotten bli därefter.
LikeLike
Jo tyvärr gör jag nog det, men vill inte utveckla berättelsen här av etiska skäl.
Jag ser fram emot att få vara med om att utbilda solidaritetspedagoger!
LikeLike
Nu verkar skolsystemet bidra till att förstärka klasskillnaderna:
“OECD: Fria skolvalet ökar segregationen
Data tyder på att det fria skolvalet i Sverige leder till en ökad segregation mellan skolorna. Det skriver OECD i en ny rapport om likvärdighet och kvalitet i utbildningen.”
http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas-tidning/2012/02/13/oecd-fria-skolvalet-kar-segregationen
Men vi vet repliken: lärarna har för låga förväntningar på eleverna i skolor som valts bort av duktigare elever och medvetna föräldrar. Om lärarna bara ändrar förväntningarna så ordnar det sig. Tänk bara att ingen elev ska få F, så får ingen elev F. Amazing…
LikeLike
Det är nästan något religiöst över det här – tron som kan försätta berg!
LikeLike
Det är den nya tidens mantra. Förr var allt systemets fel, nu är det individens. Förr var det skolan (lite diffust så där), nu är det enskilda lärare.
En anledning till att regeringen är så ovillig att utvärdera det som hänt under de senaste 20 åren, är att man vet resultatet men inte kan ta de politiska konsekvenserna.
LikeLike
Hur skulle de politiska konsekvenserna se ut?
LikeLike
Det finns många vars politiska förtroendekapital skulle försvinna. Från vänster till höger finns det saker man är ganska överens om och skulle det visa sig att just dessa saker har lätt Sverige fel, då blir det svårt att ta för väljarna.
Skolan är här bara ett exempel. Tänk om alla de reformer man gjort från Persson till Björklund bara gjort att svenska elevers resultat har stört dykt, då har dessa politiker en svårt uppgift att förklara sig. Och risken skulle bli ett jättelikt politikerförakt.
LikeLike
Nåja – den sortens totala ansvarstagande tror jag inte vi får se. Dessutom är jag emot kollektiv botgöring. De flesta av båra riksdagsmän tror jag inte var i närheten av de hör besluten då de fattades.
Nej, jag hoppas vi slipper det där symdabocksspelet – men med Grekland i ögonvrån kanske det är klädsamt med någon form av politisk uthållighet och ansvarstagande.
Vilka reformer skulle det vara som öppnade dammluckorna för syndafloden?
Jag tycker fortfarande att det här slutbetänkandet från 1997 är en lysande sammanfattning av modern utbildningspolitik:
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25221
LikeLike