https://twitter.com/ukambetet/status/722348788124409856
Jag vågar inte ta på mig äran för att UKÄ publicerar den här viktiga rapporten idag.
https://twitter.com/ukambetet/status/722348788124409856
Jag vågar inte ta på mig äran för att UKÄ publicerar den här viktiga rapporten idag.
Ett inslag i P1morgon ger en intervju P4extra som ger en ledarkrönika i DN – plötsligt är frågan om mäns utsatthet i förskolan het.
Mina kollegor tycker att jag är en aning tjatig.

I morgon måndag tror jag att Ekot sänder ett reportage om ansökningsstatistiken till högskolan. Antagligen kommer det att finnas inslag om män i förskolan. Har händelserna i Kristianstad, Borås och Högsby skrämt bort männen?
Jag är orolig för att diskussionen håller på att gå över styr. I en tid då alla talar om risker är det inte förvånande att en del kommuner skriver manualer för hur nära barn och pedagoger får vara. Barnen bör inte sitta gränsle över pedagogens knä.
Emma Leijnse beskriver kontextens betydelse för barns läsning. Jag blir ibland beskylld för att vara mansromantiker, det finns en viss risk att Emma hamnar i samma kategori.
Welcome to the dark side!
Jag diskuterar begreppet kulturellt kapital med studenter och försöker koppla kvällsläsningens intimitet med rätten till kultur. Och förskolans kompensatoriska uppdrag.
Det går nästan.
Hon sa:
Nu när jag skriver om cykelolyckor borde du använda den fina hjälmen jag köpte till dig.
Han sa:
OK.
http://www.sydsvenskan.se/malmo/har-sker-det-flest-cykelolyckor-i-malmo-och-lund/
#århundradetskärlekskrig
Han sa:
Ibland måste man visa vem som bestämmer (och drog upp två kvadratmeter vinca).Hon sa:
Så fint det blev.
Jag har läst boken. Den är bra. Etiskt helt omöjlig – men svår att inte fascineras av. Sorgen, sveken och ilskan. Det är riktigt bra litteratur.

I en tid då män ofta demoniseras känns det bra att läsa om fäders kärlek till sina barn.
Tack för tipset Shirit!
Jag läser Matilda Nordhs krönika med förundran. Hur påverkas hon (och barnet) av all denna rädsla?
Och jag är så rädd, Vide. Så rädd att inte kunna ge dig av hela världen, av hela färgskalan och ge dig tusen möjligheter istället för två. Så rädd att du ska växa upp och utgå från att du är heterosexuell, eftersom alla alltid sagt att du kommer bli en liten tjejtjusare och därför aldrig känna efter om det inte pirrar i magen av killen som är din labbpartner på högstadiet. Så rädd att du aldrig kommer överväga ett yrke som sjuksköterska trots att det kanske hade varit det yrke som passat dig bäst om du belönas med skarp hjärna och omhändertagande känsla för människor. Jag är så rädd att du aldrig ens kommer ha den där omhändertagande egenskapen, eftersom ingen kommer förvänta sig att du ska pyssla om dockor utan istället köra snabbt med bilar. Så rädd att vi och alla runt omkring oss kommer uppmuntra din grabbighet och ursäkta ditt beteende.
Av de drygt 2 400 personerna som misstänktes för sexualbrott år 2014 var 98 procent män. Jag är så rädd att du ska bli en i statistiken.
När jag läser sådana här texter brukar jag pröva att byta ut män mot någon annan grupp. Skulle det vara möjligt att utestänga äldre? Invandrare? Judar? Fattiga? Förståndshandikappade?
De flesta menar nog att det vore en absurd tanke, men när det gäller män är det mesta tillåtet.
I själva sakfrågan borde det inte vara omöjligt att kräva registrering och legitimation. Det är ingen allmän plats och ingen mänsklig rättighet att bära sig illa åt på bad.
Det finns kameraövervakade gymkedjor som lyckats skapa trygga träningsmiljöer dygnet runt. Hotet att bli av med sitt kort verkar fungera.
När det gäller den 8/3 har jag ingen åsikt.
Att dagstidningar satsar på profilerade klickkrönikörer på traditionell nyhetsplats (Malmödelens förstasida) känns lite märkligt. Det trodde jag var en kvällstidningsgrej.