Ibland glömmer jag bort precisionen i Simpsons samhällskritik.
Ett bra tillfälle att läsa in sig på Ayn Rand – en av vår tids mest inflytelserika filosofer.
The Ayn Rand school for tots
2
Category Archives: Förskola
Slöjden som försvann…
1973 kom barnstugeutredningen. Den var inspirerad av Piaget och betonade barnens rätt att pröva på och utforska. Socialstyrelsen gav ut allmänna råd och de förskolor som byggdes på70-talet utrustades med rejäla snickarrum.
Idag blåser andra vindar och de flesta verkstäder har försvunnit från landets förskolor. På Lärarutbildningen i Malmö drev Ulf Kurtz länge en intensiv kampanj för att förena lek, teknik, estetik och slöjd. Många tacksamma förskollärare kan nog vittna om skaparglädjen på de lektionerna.
Nästa vecka drar vi igång en kurs om naturvetenskap och teknik. Jag saknar Ulf och hans entusiastiska uthållighet – dagens utbildning har ett annat fokus. Slöjdsalarna på högskolan är inte överanvända.
“Motsatta könet” – en förlegad dikotomi?
Jag talar gärna om värdet av mångfald inom personalgrupper – men tvekar inför uttrycket “motsatta könet”. Så upplever inte jag livet.
Behöver maktlekar definieras?
Det är viktigt att skolor är uppmärksamma på när kränkningar normaliseras inom ramen för regler i lekar, jargong eller bemötande elever emellan. Det viktiga är att kränkningen är i fokus och inte om leken kan kategoriseras som en så kallad maktlek eller inte.
Här finns utrymme för diskussion. Vilka lekar är accepterade i förskola och skola?
Jag läser den här texten och är misstänksam mot gränsdragningsförsöken.
Hmmmm… Nytt från Linköping
Konferens: Barndom, lärande och ämnesdidaktik – Vad säger forskningen?
10 APRIL 2013, kl 09.30-16.15
Orkanen, Malmö högskola
Välkommen på en konferensdag om barndom och de yngre barnens lärande i förskola/skola!
Forskarna i de tre forskarskolorna ”Barndom Lärande Ämnesdidaktik” presenterar sin forskning om barns lärande i mångfaldens förskola och om barndom i förändring.
Forskarskolorna är finansierade av Vetenskapsrådet och Kammarkollegiet och syftar till kunskapsutveckling på
vetenskaplig grund i förskola/skola samt att öka antalet lärare/förskolärare med utbildning på forskarnivå. Konferensen
är ett led i ambitionen att presentera och sprida pågående forskning och resultat från avslutade forskningsprojekt.
Key note speaker är Peter Moss, Professor of Early Childhood Provision vid University of London som talar utifrån
rubriken: Democracy as a fundamental value of education.
Konferensen vänder sig till forskare, politiker och förvaltning samt verksamma inom förskola, skola och
lärarutbildning.
Detta vill ni inte missa!
Pojkarna är längre tid på förskolan
Pojkar är längre på förskolan än flickor.
I snitt ligger skillnaden på 2,5 timmar i veckan, enligt en granskning som Ekot har gjort.
I Norrtälje är pojkarna kvar hela sex timmar mer varje vecka.
Hmmmm… detta måste jag fundera över.
Mia Heikkilä, lektor i pedagogik, menar att förklaring kan vara att föräldrar, oftast omedvetet, tänker att pojkar klarar mer.
– Att man oftare till en stereotyp könsroll som man förknippar med pojkar, så använder man epitetet som tålig, stark, orkar mer och så vidare. Och om man omedvetet använder sig av de epiteten så kanske man tror att pojkar orkar vara längre tid på förskolan, säger Mia Heikkilä till Ekot.
Jag kan tänka mig andra förklaringsmodeller.
1) Föräldrarna upplever pojkarna som jobbiga och tror att samhället ska uppfostra dem till lydigare varelser.
2) Föräldrarna tror att pojkarna trivs bättre i gruppaktiviteter och att förskolan möter dessa behov.
3) Förskolan är en investering i barnens framtid. De kanske har läst forskning som pekar på ett samband mellan förskolevistelse och kommande skolframgångar.
Själv är jag inte övertygad om att förskolan är konstruerad för att möta pojkars behov – denna kritik handlar naturligtvis i lika hög grad om flickors möjlighet att utmanas i sin traditionella könsroll.
En av mina drivkrafter
Jag vill att män ska kunna arbeta som förskollärare. Därför fortsätter jag att tjata om betydelsen av att synen på yrket förändras. Igår fick jag ett brev som gjorde mig både glad och bekymrad:
Hej Mats!
Mitt namn är XXXXXXX XXXXXX, jag är 21 år och musiker och har nyligen, efter två års folkis, kommit fram till att jag skulle vilja utbilda mig till förskollärare! Trygg arbetssituation, relativt kort utbildningstid plus det faktum att jag alltid kommit väldigt bra överens med barn är det som lett mig till den insikten. (Också i beräkningarna har jag haft tanken på att jag skulle få en del tid över till det jag brinner för, musik och skrivande, vid sidan av. Hur väl den bilden stämmer vet jag dock inte men man hoppas ju! 😉 )
Min fråga till dig är kort sagt: Vet du hur folk i allmänhet ser på manliga förskollärare? Jag har läst fanatikerna på flashback som vill förbjuda män (och även dom vettiga som verkar se detta synsätt som idiotiskt) men jag antar att du har en bättre bild av hur folk i stott ser på det hela. Är pedofilskräcken verkligen så utbredd? Jag tror att jag verkligen skulle kunna trivas och göra ett gott jobb men om det skulle innebära misstro och potentiell svartmålning (barns/föräldrars lögner har ju förstört karriärer/förut kan jag tänka mig) så vet jag inte hur lockande den drömmen är.
Hoppas jag formulerat mig gott nog. Jag tycker om din blogg, mycket intressant läsning!
Ha det fint! 🙂
Jag svarar så här:
Jag har arbetat 25 år och klarat mig utan de där anklagelserna så från mitt perspektiv är hela debatten lite overklig. De allra flesta människor är övertygade om värdet av manliga förskollärare – därför är det olyckligt att debatten tar sig sådana uttryck att du skulle tveka inför yrkesvalet.
Det finns en kritisk massa där du som man slipper representera alla män och tillåts vara en unik person – förhoppningsvis är vi på väg dit. Då kommer det att finnas utrymme för sådant du brinner för. Men jag jag är övertygad om att du redan idag kan skapa respekt för din person, även om du som minoritet kommer att utsättas för både misstänksamma blickar och överdriven uppskattning. Båda delarna är ganska förnedrande!
Hoppas att du tar chansen – om vi blir fler och bildar nätverk ökar sannolikheten att fler ska lyckas förändra bilden av förskolläraryrket som enkönat.
En pojkvänlig skola
Jag citerar checklistan:
• When your school staff describes the “ideal student,” does that description sound more like a girl than a boy?
• Do teachers take away recess as a form of punishment? What is the nature of the zero tolerance policy?
• Who is being referred to special education and what are the primary reasons?
• What percentage of class time is dedicated to lecture as opposed to more active approaches to learning? If you use a block schedule, do teachers teach differently during the block periods?
• Does your school respond to missed homework with zeroes in the gradebook or insist that the work gets done, even if it’s late?
• What percent of grades are based on compliance versus content mastery?
• To what extent are students allowed to direct their own learning and/or to incorporate their out-of-school interests?
• How might the physical environment of the classrooms and common areas be made more conducive for boys?
• What does your school do to increase students’ exposure to positive male role models?
• In what ways do teachers create personal connections with boys – especially the disengaged, angry or resistant boy?
• How might your school’s time-honored ways of doing things be getting in the way of boys’ success?
Och nu kommer slutklämmen (håll i er)
“Responding to the learning styles of boys will help a school become more effective in meeting the needs of all students – including the girls.”
Ni vet väl att bilder är tolkningsbara?
En vinkel till:
https://twitter.com/svenssonniklas/status/303758516387196928
Jag är tveksam om värdet av att definiera gott lärarskap
Den här typen av listor brukar göra mig deprimerad….
Jag satsar på “good enough”!
Tysta tankar 