Världens bästa förskola?

Länk

Jag är glad att politiker intresserar sig för förskolan, men är osäker på innebörden av de här förslagen.

En förskola med hög kvalitet kan vara avgörande för att ge alla barn en bra start i livet. Därför är satsningar på förskolan en viktig investering för framtiden. Genom ökad tillgänglighet, chefsutbildning och stärkt skolinspektion ska vi fortsätta vara världens ledande förskolenation, skriver Tomas Tobé och Camilla Waltersson Grönvall (M).

Vad är det de föreslår egentligen?

Barn som växer upp i utsatthet eller risk för utanförskap kan ha större behov av förskola än dagens 15 timmar i veckan. Det kan handla om barn vars föräldrar har sociala problem och får stöd av socialtjänsten, det kan handla om barn vars föräldrar är arbetslösa och på heltid åter försöker bli självförsörjande. Det kan även gälla barn med föräldrar som har ett långvarigt bidragsberoende. För barn i dessa familjer kan förskolan betyda extra mycket och de bör därför erbjudas större tillgång till förskolan. Nya Moderaterna föreslår även att förskolans uppdrag kan bli tydligare när det gäller språkträning i svenska för barn till föräldrar med utländsk bakgrund.

Aha – en kompensatorisk insats för barn som växer upp i utsatthet. Låter bra, men kan vara svårt att omsätta i handling. Handlar det om platsgaranti och gratis omsorg för barn till arbetslösa? Hur tänker de som har arbete men inte förskoleplats om åtgärden?

Vi ser med oro en utveckling där barngrupperna på vissa håll blir allt större och personaltätheten allt lägre.

Forskning visar att det framför allt är de yngsta barnen som drabbas negativt av låg personaltäthet och stora grupper. Om de yngsta barnen utsätts för alltför många relationer uppstår stress vilket i sin tur kan påverka deras inlärningsförmåga långt upp i åldrarna.

Det är därför nödvändigt att grupper där flertalet av barnen är under tre år är mindre än grupper med äldre barn. Skolinspektionen bör därför ges ett tydligare ansvar för att vid sin tillsyn särskilt granska barngruppernas storlek och personaltäthet, både vid kommunala och enskilda förskolor.

Jag är osäker på om detta verkligen är en uppgift för skolinspektionen? Det låter enklare att införa regler om gruppstorlek, lokaler och personaltäthet.

Ett fungerande lokalt ledarskap är avgörande för kvaliteten i förskolan. Förmågan att ställa tydliga mål och få medarbetarna med sig ställer höga krav på ett närvarande ledarskap. Därför vill Nya moderaterna att en ny nationell och obligatorisk chefsutbildning för förskolechefer införs. Utbildning ska gälla för chefer både på kommunala och fristående förskolor. Syftet med utbildningen är kompetensutveckling som leder till höjd kvalitet inom förskoleverksamheten.

Utbildningen kan jämföras med den statliga rektorsutbildningen som finns inom grundskolan och gymnasiet. Den är treårig och påbörjas efter det att rektor har tillträtt sin anställning och ska vara genomförd inom fyra år från tillträdesdagen. Utbildningen bedrivs i huvudsak som distansstudier, men innehåller även gemensamma övningar och möjligheter till erfarenhetsutbyte och nätverksskapande.

Här är jag helt överens med författarna. Starta en utbildning för förskolechefer nu!

20140224-030821.jpg

Snart börjar kursen i Entreprenöriellt lärande

Jag brottas fortfarande med begreppet.

20140222-064859.jpg

I år lär det vara många kursdeltagare från förskolan. Det ska bli spännande att se om vi kan tänja på några gränser.

Maskulinitetens olika ansikten 5

20140221-143606.jpg

I diskussionen om män i förskolan är det vanligt att förebildlighet lyfts upp som argument. Jag brukar glida undan diskret och föredrar en mer försiktig hållning.

Varje försök att definiera manlighet innebär en reducering av de möjligheter som ryms inom begreppet.

Målet är att män ska slippa representera sitt kön.

Maskulinitetens olika ansikten 4

20140220-052558.jpg

Jag är bättre på att sätta igång serier än att fullfölja dem. En vecka efter maskulinitetsutredningen presentation har vi glömt de moraliserande förslagen. Det är nog bäst så. Någon annan får ta sig an det politiska projektet att reformera och modernisera mannen. Jag är måttligt intresserad.

Nu börjar arbetet med att förändra skolans/förskolans innehåll. Ett sätt är att sträva efter mångfald inom personalgruppen.

Genus innan genus

omslag

Kollegor rensar bokhyllor och jag hittar texter från en svunnen tid. Genom observationer kartlades mönster som låg till grund för en förståelse.

text1

Det känns mycket avlägset. Ibland gjorde forskaren internationella jämförelser. (klickbar bild)

genus 3

Idag tycks många mena att pojkarna skulle gynnas av en mer strukturerad (kateder-)undervisning. De som inte trivs erbjuds något som kallas “stöd”. Tillåt mig tvivla på receptets effektivitet.

Lärarkårens auktoritet

20140215-081422.jpg

En franskbok väcker debatt. En skola åker till nudiststrand och alla klär av sig.

Jag blir nyfiken. Sitter auktoriteten i kläderna?

20140215-081623.jpg

Många försöker beskriva lärarrollen utifrån tankar om professionell distans. Nakenheten hotar att avslöja det bräckliga i denna konstruktion.

“Se vad som håller på att hända i det här landet”, sa Jean-François Copé, ledare för det största oppositionspartiet, konservativa UMP i Frankrike. Politikern viftade och gestikulerade i Europe 1:s blå radiostudio. I handen höll han föremålet för sin förfäran: en barnbok. En barnbok med nakna farbröder och tanter. Titeln är Av med kläderna alla! (Tous à poil!).”

Magnus Falkhed skriver i Sydsvenskan. Välkommen tillbaka!

Maskulinitetsutredningen i media

Jag försökte verkligen följa bemötandet av den här viktiga rapporten men tappade snart sugen. Teorin om antipluggkultur upprepas och blir till slut självbekräftande.

“Pojkarna är sådana för att de är som de är – eller att någon har tvingat dem att tänka så – och nu har vi sagt till dem att skärpa sig fast de lyssnar inte…”

Fackförbunden passar på och lyfter frågan om resurser och vikten av tidigt stöd. Någon förvirrad hjärnforskare tror att arbetsformen katederundervisning skulle gynna pojkarna. De kan ju inte ta ansvar själva och saknar arbetsminne.

DN

Ett viktigt perspektiv som saknas i debatten är frågan om skolans/förskolans innehåll. Vad är det för kunskaper som ställs i centrum? Vad händer i mötet mellan barnen och en skolkultur som i mycket hög grad är inriktad på disciplinering? Var finns utrymmet för äventyrlighet och meningsfulla aktiviteter? Hur ser utredarna på frågan om förhållandet mellan lek och utvidgad detaljstyrning?

Skolan hyllas som bärare av det goda och de som inte passar in demoniseras. Var finns den kritiska diskussionen om hur vi bemöter barn som tror att läroplanens formuleringar om att “skapa förutsättningar för lärande” är seriösa?

Det vore spännande om någon debattör lämnade den moraliserande stöddiskursen och vågade tala om skolan/förskolan som en utmanande plats. I denna fråga har utredningen ingenting att tillföra.

IMG_2176