Detaljstyr mindre

Mats Alvesson i DN

20140508-083842.jpg

Det är ungefär en samanfattning av allt jag tänkt de senaste åren.

En stor mängd förbättringsförsök inom skolområdet har över åren satts i gång av reformsugna politiker. De har ofta gjort ont värre. Ofta är vad som framställs som lösning en källa till problem. Standardiseringsförsök blockerar till exempel kreativitet och situationsanpassning. Dokumentationsraseri tar tid från väsentligheter. Krav på behöriga lärare hindrar anställning av duktiga men obehöriga lärare. Långa lärarutbildningar hindrar rörlighet: det blir svårt att såväl ta sig in i som ut ur läraryrket. Oftast väljs lätt insålda och tandlösa lösningsförsök, till exempel läroplansomskrivningar, pedagogiskt ledarskap, legitimering av lärare eller värdegrundsprat.

Nästan alla reformer och lösningar gäller input. Policyer, regler och formell utbildning förväntas styra och förbättra. Nackdelarna är välkända från organisationsforskning: övertro på planer och formella mål, koncentration på att göra allt formellt rätt, utvärdering och inspektion av ”bocka av att allt ser bra ut”-karaktär, bristande engagemang, flexibilitet och låg kreativitet.

Jag saknar lådbilsbyggande på lärarutbildningen

20140428-074051.jpg

Länk

Genus handlar även om innehåll – inte enbart om kunskap och medvetenhet. Om vi ska motverka traditionella könsmönster måste flickorna få chans att pröva på manligt kodade aktiviteter. Och utveckla en hantverksskicklighet när det gäller konstruktion.

Utvärderingströttheten

Länk till DN

I skoldebatten brukar Finland framhållas som ett gott exempel. Där har lärarna fått stor frihet att utforma sin undervisning – utan skolinspektion (SOU 2014:5). I Sverige däremot granskas våra lärare och skolor bland annat via kommunal revision, SCB, Statskontoret, Riksrevisionen, ESO, utredningsväsendet, Skolverket, IFAU, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och nu senast en ny myndighet för skolforskning. Utrymmet för våra lärare att i stället stärka sin kompetens (Löwing och Bennet, DN Debatt 10/4), och att utveckla sin professionalism riskerar därmed att trängas undan. Förvaltningsforskaren Lena Lindgren varnar exempelvis för att det i Sverige uppstått en ”trängsel” av utvärderande myndigheter som till slut kan motverka syftet med utvärderingarna. Vi kan lätt hitta exempel.

Det största hotet mot verklig skolutveckling stavas idag :
S K O L I N S P E K T I O N E N

Att säga nej till tester i förskolan

20140421-192021.jpg

Länk

Jag möter förskollärare som säger sig vara beordrade av huvudman att med olika metoder testa barns förmågor. Ofta sker det med motiveringen att politikerna vill ha koll på barnens utvecklingsnivåer och kunna sätta in tidiga stödåtgärder.

Behöver jag säga att tester inte ligger i linje med uppdraget så som de formuleras i Lpfö98?

Finns det någon som har prövat detta arbetsrättsligt?

Vad händer när en förskollärare säger nej?

Det fria skolvalet

20140419-104103.jpg

Länk

Skolvalet är en populär reform som nästan alla politiska partier vill ha kvar. Men politikerna blir också allt tydligare med att påpeka att skolvalet har ett pris. Och nu är det dags att börja betala.

Priset är att de bästa lärarna ska till de svåraste skolorna, liksom mer pengar och de mest erfarna rektorerna. Mer ska omfördelas från de starka eleverna till de svaga.

Detta lovar en del politiker idag. Men frågan är om det verkligen är en vinnarstrategi i det långa loppet. Att ge de mest resurstarka väljarnas barn lägre utbildad personal, mindre erfarna och mindre skickliga lärare och färre pengar på sina skolor – vilken politikerkarriär skulle överleva det?

Att ha resursfördelning utifrån behov i skolan kan därför visa sig bli betydligt svårare att genomföra än att lova.

Jag har inte mycket att tillägga.

>

300 män söker till förskollärarutbildningen i Malmö

20140417-224147.jpg

(Klickbar bild)

Av dem söker 98 i första hand.

Länk

(Sök själv ovan!)

En annan dag ska jag summera och dividera i kalkylbladet. Det är upplagt för hemgjorda teorier om framgångsfaktorer.

Uppdatering:

En tredje dag ska jag fundera över att 75% av de förstahandssökande männen antagligen inte kommer in på grund av konkurrenses. Risken är stor att jag drabbas av förbjudna tankar om kvotering.

Ryktet säger att på andra utbildningar till viktiga yrken (konsthögskola – Teaterhögskolan) förekommer ett informellt urvalsförfarande som bygger på att det ska vara jämn könsfördelning på teater- och konstscen.

Jag menar att läraryrket är minst lika viktigt och att barn bör möta lärare av båda könen.

Genuscertifiering av förskolor – uppdaterad

En dansk journalist ringer upp och frågar vad jag tycker om det här förslaget från Nordiska rådet:
Länk

 

Nordisk råd vil belønne barnehager og skoler som arbeider med anti-diskriminering og likestilling ved å innføre en form for nordisk kvalitetsmerke for likebehandling. Formålet er å fremme viten om kjønn og likestilling, samt å implementere likestillingspolitikk i utdanningssektoren.

Satu Haapanen fra Nordisk råds medborger- og forbrukerutvalg tok initiativ til forslaget.

─ Kvalitetsmerket handler om å sette likebehandling og likestilling på dagsorden, slik at vi gir barn- og unge muligheten til å gjøre reelle individuelle valg uten å bli påvirket av stereotype oppfatninger om hvordan jenter eller gutter skal være, sier Satu Haapanen, fra Nordisk råds medborger- og forbrukerutvalg, som tok initiativ til forslaget.

Kvalitetsmerke målretter likestillingsarbeidet

Rapporter fra Nordisk ministerråd om kjønn og skole i viser at pedagogisk praksis i Norden for ofte preges av at barn møtes ulikt og stereotypt ut fra biologisk kjønn. Blant de mest kjente eksemplene er behandlingen av ”stille piker” og ”bråkete gutter”.  Dette vil Nordisk råd endre, derfor foreslår de nå at Nordisk ministerråd innfører en form for nordisk kvalitetsmerke (sertifisering), eller en annen nordisk ordning, som belønner barnehager og skoler som arbeider målrettet med likebehandling og likestilling.

Nordisk råd mener også at det bør lages en kartlegging av kjønnsperspektivet i barnehager og skoler som identifiserer nordiske ressurser og «best practises». Videre mener rådet at initiativet bør bli en del av Nordisk samarbeidsprogram for likestilling i perioden 2015- 2018, og at ordningen bør innarbeides i lærer- og førskolelærer utdanningene.

Jag noterar att man undviker ordet genuspedagogik och använder begreppen likabehandling och “likestilling” (jämställdhet)

Jag länkar till det utförliga förslaget:
Rek_9_2014certifiering