http://www.telegraph.co.uk/women/family/250-childrens-toy-adverts-on-british-tv-analysed—its-worse-tha/
Sveriges lagstiftning lyfts fram som berömvärd i artikeln.
Jag tycker att ordmolnen är tänkvärda.
 Sa 

Nästa steg skulle kunna vara att diskutera andra förklaringsmodeller – än den förhatliga reklamen?

Om vi lämnar den likhetsfeministiska teoribildningen och antar att leksakerna fyller olika funktioner i pojkars och flickors socialisationsarbete? 

Själv får jag svår ångest på flickavdelningen av alla dessa smink- och hårvårdsprodukter. Dessutom tycker jag att det är besvärande att så många leksaker bygger på en imitation av trditionell modersroll.
Men då kanske det är rollen som behöver förändras i stället för leksakerna?

Jag är lite trött på att diskutera maskulinitet utifrån en kritisk utgångspunkt. Om män ska ta sig in i jämställdhetsmatchen måste de starta ett samtal på egna villkor.

Utan rädsla.