http://www.telegraph.co.uk/women/family/250-childrens-toy-adverts-on-british-tv-analysed—its-worse-tha/
Sveriges lagstiftning lyfts fram som berömvärd i artikeln.
Jag tycker att ordmolnen är tänkvärda.
Sa
Nästa steg skulle kunna vara att diskutera andra förklaringsmodeller – än den förhatliga reklamen?
Om vi lämnar den likhetsfeministiska teoribildningen och antar att leksakerna fyller olika funktioner i pojkars och flickors socialisationsarbete?
Själv får jag svår ångest på flickavdelningen av alla dessa smink- och hårvårdsprodukter. Dessutom tycker jag att det är besvärande att så många leksaker bygger på en imitation av trditionell modersroll.
Men då kanske det är rollen som behöver förändras i stället för leksakerna?
Tysta tankar 
Jag minns tydligt hur jag fungerade från ca 5 års åldern.
På den tiden (tidigt 60 tal) fanns ingen aggressiv reklam.
Min hjärna fylldes av drömmar om action, leriga sladdar med cykeln, motorer på mina cyklar, leka krig, klättra högst upp i träd, köra småbil, bygga järnvägar, riva och mosa, bygga lådbilar, gunga gungan så att den snurrade 360 grader, äta salt med matskedar, balansera på järnvägsräls så länge som möjligt med mötande tåg………….
Ja du märker hur jag och mina killkompisar var.
LikeLike
Det finns ett antal böcker om evolutions psykologi som går igenom barns lek & leksaker.
Det är intressant hur leken pankulturellt ser likadan ut när det gäller könsfördelning.
LikeLike
Sett liknande ordmoln tidigare. Tror -CONTROL resp -FUN efterjusterats (för att passa syftet, och var är “Pink” t.ex?). Men intressant ändå. Stigarna (och hindren) till målet tycks skilja sig åt en aning för prinsessan och prinsen?
LikeLike