Till de vilda lekarnas försvar. Artikeln är hejigt amerikansk och fokuserar på mannen som lekpartner. Detta är inte en genusfråga.
Roughhousing???
Reply
Category Archives: Förskola
Har synen på kroppen förändrats sedan 70-talet?
Följ länken. Det är en fantastisk bild som Kalle Lind delar med sig av.
Nu blommar vitlöken!
“Könskvotering kan komma att tillämpas generellt i Norge
Psykologprogrammen i Bergen och Oslo vill införa s.k. guttekvoter. På båda orterna är det en stor övervikt av kvinnor som söker detta program. Mot bl.a. denna bakgrund ber nu Stortinget (Riksdagen) att regeringen ska pröva om extrapoäng för underrepresenterat kön ska införas generellt sett. Det ska i så fall gälla utbildningar där 80 procent eller mer av de sökande tillhör det ena könet.
Redan idag finns en modell med extrapoäng för underrepresenterat kön till vissa utbildningar. Ett exempel är extra poäng för manliga sökande till vissa sjuksköterskeprogram. Extrapoäng till kvinnliga sökande ges på vissa utbildningar, t.ex. tekniskt inriktade program. Det är f.n. Kunnskapsdepartementet som avgör vilka utbildningar som får använda extrapoäng.
Statistiken över sökande visar att i år är det mer än 80 procent kvinnliga sökande till 15 grundutbildningsprogram vid Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA). Inom 11 program var situationen den omvända, dvs. andelen manliga sökande var mer än 80 procent.
Vid Universitetet i Oslo har flera åtgärder prövats för att minska snedfördelningen inom psykologiprogrammet. Till dessa hör särskilda ”guttedager”, uppsökande verksamhet på gymnasieskolor och marknadsföring särskilt riktad till pojkar. Dessa åtgärder har dock inte haft någon positiv effekt på könsbalansen.
Rektor Curt Rice vid HiOA menar att könskvotering mycket väl kan vara legitimt på vissa program. I varje enskilt fall måste dock frågan ställas om den sneda könsfördelningen är ett samhällsproblem. Studentkårens ordförande vid HiOA, Christoffer Alsvik, säger att lärosätet måste vidta åtgärder för att få en bättre könsbalans. Han anser att poäng till underrepresenterat kön kan vara en sådan åtgärd.”
Ibland skriver jag debattartiklar i olika ämnen
Frågan är om jag är stämplad som “teknikfientlig” nu? Tur att jag har fast anställning.
Vill män som arbetar i förskolan vara språngbrädor?
Projektets vision är att män, i projektets förlängning, lockas av en lärarutbildning där genus, och maskulinitet i synnerhet, aktivt och konstruktivt problematiseras. Att lärarutbildningen i flera av sina inriktningar sedan tidigare är feminint kodad tillvaratas här som en tillgång: män blir i denna genuskontext synliga för sig själva så som män och som genusvarelser, och detta blir i utbildningen en språngbräda i arbetet med att göra män medvetna om sina genusmärkta privilegier och sin roll i en genusordning. Till denna lärarutbildning är det män som känner ett engagemang för jämställdhet och ett ansvar för att åstadkomma förändring som lockas.
Jag läser rapporten och blir lite mörkrädd. Men just så här smalt tänkte Delegationen för jämställdhet i högskolan när de beviljade projektpengar.
Jönköpingsforskarna har gjort fyra intervjuer med studenter. I slutsatserna anar jag att syftet inte har varit att öka andelen män utan att skapa en genusvetenskaplig plattform under utbildningen.
Denna nationella samling
Vägra samtid!
Jag läser debatten om Jan Lööfs böcker och känner mig eländig. Vem orkar leva i denna uppblåsta självbelåtna tid?
Det måste gå att diskutera teknikanvändning i skolan
När Sara Berglund och jag skrev den där debattartikeln i GP anade jag att vi beträdde farlig mark. Att ifrågasätta digitalisering OCH likvärdighet måste i det närmaste vara skolpolitiskt självmord.
Nu kommer Pedagogiska Magasinet (ingen länk än) med ett fylligt temanummer i ämnet och jag känner mig mindre ensam.
Vem är teknikfientlig?
https://twitter.com/jonaslinderoth/status/727414040323088384
Jonas Linderoth ger sig ut på farlig mark, Han riskerar att marginaliseras som “teknikfientlig”. Jag vet hur det känns.
Idag har jag varit på utbildning om programmering. Vi testade KOJO och jag ser poängen med att introducera barn till grunderna i datalogiskt tänkande. Men jag tror inte att det kommer att bli en stor grej inom skolan.
När Sherry Turkle skrev sina epokgörande böcker i början av 90-talet var det ett försök att förstå varför barn fascinerades av datorer. Hon delade upp barnen i två kategorier. De flesta var ANVÄNDARE och ville helst utnyttja datorna som redskap för sin kreativitet. Ett fåtal var BEMÄSTRARE och ville förstå hur datorn och programmen var uppbyggda i detalj.
De som fascineras av programmering är antagligen vår tids bemästrare. Problemet är att kodspråket JAVA är föråldrat och resultatet måttligt spännande. En sköldpadda som kan rita?
Men det finns naturligtvis möjligheter att gå vidare. Om vi lär oss programmera kanske går att förstå datorns brist på intelligens. Då kanske det är lättare att avmystifiera den?
Det känns som om Jonas Linderoth har upptäckt att kejsaren är väldigt naken.
Det pågår en global kraftmätning
Jag hejar på Leken.
Tysta tankar 