Samhällelig omsorg

Jag jobbar med en kurs som försöker ringa in omsorgsbegreppet i förskolan. Det är ett svårt ord och många blir oroliga inför den här dimensionen av det pedagogiska arbetet. Den svenska modellen bygger på att pedagogik och omsorg är både möjligt och nödvändigt att förena. Det blir då två aspekter av det goda mötet mellan barn och pedagog.

Samtidigt är det intressant att se hur bilden av  samhället som omsorgsgivare har vuxit fram. Idag menar många att det är självklart att det goda samhället ska på sig ett stort ansvar för barns vuxenblivande och en del undrar över vad som hände med föräldrarna?

Vi diskuterar bilderna av hur det var för när barnen ibland lämnades ensamma under tiden då föräldrarna arbetade. I Hylands ABC 1966 sammanfattades oron:

NYCKELBARNET sa till pappan
Far, jag såg din fru i trappan

Nyckelbarn syftade alltså inte på att barnet var en nyckelkompetens inom det entreprenöriella lärandet – nej här handlade det om ett barn som hade en så kallad “hemmanyckel”. Hemmafrun hade rymt och förskolorna hade ännu inte byggts ut.

Jag möter vuxna personer som aldrig hört uttrycket “nyckelbarn” – för dem verkar det vara en helt osannolik tanke att barn skulle vara hänvisade till sig själv när föräldrarna arbetar. Det kan vara en klassfråga.

 

Vi oroar oss för olika saker!

Läs artikeln om hur amerikanska förskollärare ser på de nya studenterna!

Det kan vara en klassfråga. När jag gick min utbildning var majoriteten av studenterna helsvenska medelklasskvinnor. De kulturella referenserna var enkla. En del av dem kanske lite väl självklara.

Det finns kunskaper som inte åldrats i skönhet!

#kindergarten

Kanske är det vackra ordet kindergarten lösningen på den infekterade striden mellan dagis och förskola?

Vi har alldeles för få tyska låneord.

Kritiken av maskuliniteten

Jag försöker sortera i hur förhållandet mellan feminism och mansrörelse skulle kunna se ut. Min tes är att om inte Per Ström fanns skulle feminismen vara tvungen att uppfinna honom – och å andra sidan behöver delar av mansrörelsen en feminism som kastar sig ut i oblyg biologism och demonisering av manlighet.

Förstora

Förstora

Kommentarerna på Feministiskt initiativs facebooksida antyder att alla inte tycker skulpturen är kul:

Martin Sternelius Förstår inte hur man kan tycka att skulpturen generaliserar alla män. Uppenbart är budskapet riktat specifikt mot svarta, omskurna män.

Efter en vecka med intensiva diskussioner om sex och samlevnad med våra studenter undrar jag hur de ser på den här skulpturen. Vilket budskap sänder den till de små pojkarna på förskolan?

Det här med barns sexualitet

Idag har jag föreläst tillsammans med Camilla Löf om ett ämne som inte är så lätt att avgränsa och dessutom lite omodernt. Få pratar  om vikten av ett naturligt förhållningssätt till den egna kroppen och ännu färre duschar tillsammans med barnen efter gympan. Nakenhet har blivit något snuskigt och onani är verkligen inte trevligt.

Jag är ganska nöjd med föreläsningen och försummar aldrig ett tillfälle att visa min favoritbok.

Nu undrar jag vilka frågor studenterna ställer. Problembaserat lärande bygger på nyfikenhet och en vilja att undersöka sådant man inte vet. Det kan bli en spännande vecka.

De som hade svårt att komma igång rekommenderade jag att fundera över sina egna erfarenheter. Vad bär vi med oss?

Ekologisk mat

Malmö
Gamla Väster. Jamie Oliver och Bastards kockar hade inte lärt sig stava till närodlat när förskolekocken Birgitta Nilsson började arbeta med ekologiska livsmedel. Hennes engagemang är en av faktorerna till varför Centrum är bäst på ekologiska inköp.

Vi befinner oss på Tranans förskola, den förskola i Malmö som använder störst andel ekologiska livsmedel i sin matlagning. Det berättar diplomet, som hänger på väggen utanför köket. En påminnelse om att engagemang, tålmodighet och envishet lönar sig.

20111009-093802.jpg

(bild från Sydsvenskan)

Provår och legitimation

Det ställs ganska höga krav på framtidens förskollärare. Listan från Skolverket är skrämmande lång.

Kompetensprofil för förskollärare

Mötet med barnet

  1. I mötet med barnet ska förskolläraren visa sin förmåga att:
  2. Bedöma och dokumentera det enskilda barnets behov och utforma utbildningen så att barnet får det stöd, den hjälp och de utmaningar barnet behöver
  3. Utforma undervisningen i enlighet med de nationella målen i läroplanen och anpassa utbildningen till såväl det enskilda barnet som till barngruppen, sammanhanget och situationen
  4. Ta ansvar för att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande genom att erbjuda en pedagogisk miljö där lärandet sker i vardagliga, lekfulla och för barnet funktionella sammanhang
  5. Ha ett medvetet och engagerat förhållningssätt till barnets möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen för språk, matematik, naturvetenskap och teknik
  6. Ta ansvar för att följa upp och kommunicera barnets lärande och utveckling med föräldrarna

Ledarskap

  1. I sitt ledarskap ska förskolläraren visa sin förmåga
  2. Leda och organisera arbetet så att en trygg lärandemiljö skapas som grundar sig på ömsesidig respekt och samarbete
  3. Se fördelar med barns olikheter och genom detta stimulera barnens sociala gemenskap och ansvarskänsla
  4. Eftersträva en god relation till barnen som karaktäriseras av ömsesidig respekt, förtroendefullt förhållningssätt samt positiva förväntningar
  5. Skydda varje barn mot skada, kränkningar, trakasserier och diskriminering
  6. Låta barnen utveckla sina förmågor oberoende av könstillhörighet

Samverkan

  1. I sin samverkan ska förskolläraren visa sin förmåga att:
  2. Vara saklig och objektiv i yrkesutvecklingen och därmed kunna uppfattas som rättvis av barnen
  3. Ha ett nära samarbete med kollegor, föräldrar och
  4. Delta i förskolans kontakter med samhället i övrigt
  5. Delta i det systematiska kvalitetsarbetet den förskoleenhet där förskolläraren är anställd
  6. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i den dagliga verksamheten
  7. Förstå och följa den människo- och kunskapssyn som förskollärares yrkesetik vilar på samt diskutera och bearbeta yrkesetiska ställningstaganden

Ansvar för lärande och yrkesutveckling

  1. Förskolläraren ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande och sin egen yrkesutveckling, genom att:
  2. På ett systematiskt sätt reflektera över sitt praktiska arbete enskilt och tillsammans med andra
  3. Bedöma vilken effekt olika metoder har för barns lärande och utveckling och anpassa arbetet därefter
  4. Tillägna sig aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
  5. Bedöma sitt eget behov av kompetensutveckling

Källa: Skolverket

Jag funderar över hur den här kravlistan påverkar oss. Finns det en annan lista för så kallade “dagisfröknar”?

Dagisfröknar? Det räcker nu!

Twitter har sina begränsningar och jag tror frågan har ett principiellt värde. Det handlar om mer än titlar. Kommentera gärna på Newsmill!

20111002-013603.jpg