Lärarna och skoldebatten

Anders Mildner ställer en viktig fråga:

https://twitter.com/#!/andersmi/status/165337953177055232

Jag har ofta undrat samma sak och är bekymrad över hur vi beskriver det demokratiska ansvarstagandet under lärarutbildningen. Tyvärr handlar det oftare om allmänna förhållninssätt som tolerans och medmänsklighet än en vilja att ta ställning i komplicerade frågor.

Min slutsats är att vi styrs av myten om den opolitiske och neutrale tjänstemannen.

Det enda som tycks kunna väcka lärarkåren är hotet om att de ska tvinga fullfölja det ingångna avtalet om arbetsförlagd tid.

Dagens fråga är:

Vad krävs för att lärare ska engagera sig i skoldebatten?

 

Skolchatt om VFU och övningsskolor

Twitter är fortfarande fantastiskt. De röriga och vänliga samtalen fortsätter.

Länk

Jag noterar att VFU-organisationen ser olika ut vid landets lärosäten.

En sammanställning från Wikisidan ovan:

18 aug 2011 pratade vi om hur vi kan effektivisera lärarmöten Eftersom länken är tom har jag bara lyckats återskapa halva skolchatt om lärarmöten via Twapper Keeper.
25 augusti 2011 pratade vi om bloggen i undervisningen.
1 september 2011 pratade vi om LPP.
8 september 2011 pratade vi om 1 till 1 och om/hur det påverkar elevernas läsande samt 1 till 1 överlag.
15 september 2011 fortsatte vi diskussionen om 1 till 1, nu med fokus på lärares kompetensutveckling.
22 september 2011 fortsatte vi diskussionen om 1 till 1 med inriktning på eventuella stödinsatser till elever och lärare.
29 september 2011 pratade vi om kunskapskraven och dess begrepp.
6 oktober 2011 pratade vi om lärares arbetsvillkor och arbetstid.
13 oktober 2011 pratade vi om forskande lärare och vad forskningsutbildade lärare kan tillföra skolan.
20 oktober 2011 pratade vi om hur allas kompetenser tas till vara i arbetslaget.
27 oktober 2011 pratade vi om de nya allmänna råden.
3 november 2011 pratade vi om hur vi får in elevdelaktighet i våra pedagogiska planeringar.
10 november 2011 pratade vi om den stora HUR-frågan.
17 november 2011 pratade vi om läxor.
24 november 2011 pratade vi om att vara och göra olika.
1 december 2011 pratade vi om lärares deltagande i skoldebatten.
8 december 2011 pratade vi om hur vi dokumenterar elevers lärande.
22 december 2011 pratade vi om studentexamen.
29 december 2011 pratade vi om det utvidgade lärarkollegiet.
5 januari 2012 pratade vi om det entreprenöriella lärandet.
12 januari 2012 pratade vi om ledarskap i klassrummet.
19 januari 2012 pratade vi om hur vi kan utveckla elevernas språk i alla ämnen
26 januari 2012 pratade vi om att jämföra skolor
2 februari 2012 pratade vi om VFU, den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Du kan också hitta våra gamla chattar här och numera även hela #skolchatt-flödet på Twingly Live.

Nej, jag tror inte på övningsskolor!

Länk till Ekot

Jag är faktiskt ganska skeptisk mot förebilder över huvud taget. Tanken på att organisera platser till våra 300 förskollärarstudenter på certifierade övningsskolor skrämmer mig. Vilka kriterier ska vi använda för att certifiera dessa?

Jag ser bara byråkrati och formalism. Satsa pengarna på handledarutbildning!

20120131-071647.jpg

Tredje delen av Den övervakade skolan!

Serien är fortfarande lika oförutsägbart hjärtknipande. För oss som förknippar disciplin med exercis och sadism är det nyttigt att möta de här lärarna som närmar sig barnen med värme, närhet och värdighet.

Berättelsen om Vinnie i den tredje delen av serien kommer jag att bära med mig länge. Skolpolitik blir inte mer spännande. Rektorn kämpar för att slippa relegera eleven, utan att skolans regelssystem krakelerar. Mötet med socialtjänsten och omhändertagande innebär stora risker.

Nästa söndag 20.00. På twitter #educatingessex

20120129-215909.jpg

Studentexamen – jag är fortfarande för

Min dotters lärare Sam Olofsson berättar om hur det är att undervisa på IB- programmet.

Som IB-lärare har det varit en närmast revolutionerande erfarenhet att undervisa utan att behöva sätta betyg. Undervisningen blir plötsligt ett gemensamt projekt med eleverna där vi tillsammans skall klara ett bra resultat i den kommande slutskrivningen. Går det inte bra för eleverna går det inte bra för mig som lärare. För mig som lärare blir det nämligen mycket negativt om jag har en grupp elever på sista raden som inte följer undervisningen.

Jag kan dessutom fråga eleverna om hur de uppfattar olika metoder vi använt och var de känner att de lärt sig mest. Svaren uppfattar jag som mycket ärliga, eftersom eleven givetvis vet att kunskapen de får en dag ska externgranskas.

Skulle jag underprestera år efter år måste åtgärder vidtas. Elever och föräldrar får nämligen snabbt kunskap om hur det går för min grupp i examina. Det tvingar arbetsgivaren att vidta åtgärder. Alternativet som så många av oss sett i det svenska systemet, är att eleverna år efter år får betala priset för en undermålig undervisning. Rektorn kan lätt förklara bort elevers och föräldrars klagomål, eftersom det inte finns siffror som tydligt belägger dessa klagomål. Det är ett system som ingen tjänar på

Helena försvar sin position väl i papperstidningen.

Vem inspekterar inspektören?

Efter kritiken mot Skolverkets sätt att hantera legitimationsärenden har nu turen kommit till Skolinspektionen.

Vilket bemanningsföretag är det som har hand om tillsynen?

Länk till debattartikel i Sydsvenskan.

Kollegan vid Malmö högskola David Rosenlund skriver:

Att Skolinspektionen trots sin bristfälliga kompetens på för undervisning centrala områden har det yttersta ansvaret för den pedagogiska och didaktiska verksamheten i Sverige är problematiskt. För att Skolinspektionen skall kunna utföra sina uppgifter måste man ta in den kompetens som krävs för att göra granskningar av god kvalitet. Endast då kan de bidra till att förbättra undervisningen i Sveriges skolor.

Jag vet en bra inspektör…

20120117-085830.jpg

Samtidigt presenterar Jan Björklund ett förslag om en ny myndighet som ska granska högskolorna.

Att han orkar…

Dagens debattartikel

Jag hittade en kommentar från Fredrik i skräpfiltret och lyfter upp inlägget!

Det är ett klokt gäng som undertecknat och jag hade gärna hållit med dem.

Men det gör jag inte

Det är inte första gången frågan diskuteras här.

Börja här

Skolchatt

20120110-064824.jpg

Entreprenöriella frälsningsläror?

Helena bekymrar sig över att en del av Skolverkets satsningar på Entreprenöriellt lärande har karaktären av frälsningsläror. I debatten prövas åsikter och jag tycker nog att det finns en viss öppenhet mellan positionerna. Samtidigt puttrar den gamla korkade motsättningen mellan fakta och förståelse under ytan. Alla tycker om baskunskaper men ingen vågar definiera vilka de verkligen är.

Själv lutar jag åt att ansluta mig till pastor Janssons hållning.