Helena skriver på DNdebatt!

Jag är stolt över att lärare tar plats i debatten om skolan och jag är glad över att Helena von Schantz lyfter frågan om betydelsen av extern examination.

Länk till DN , Helenas blogg

Bristen på uppföljning är också en av huvudorsakerna till lärarnas låga frihet, status och kompetens. Så länge det inte går att följa upp hur vi gör vårt jobb återstår bara att se till att man vet var och när vi gör det vi gör. 

Jag håller inte alltid med Helena, men just i det här fallet är vi helt överens. För mig är innehållet i examinationen avgörande – vad är det för kunskapssyn vi styr barnens väg genom skolan mot? Sättet att mäta kommer att bli helt avgörande för systemets trovärdighet. Om provet fokuserar på reflektion kommer också undervisningen att förändras i den inriktningen.

Vår dotter gick på IB-gymnasiet och det var en välsignelse att möta hennes lärare. Krävande, ödmjuka och stolta – helt fokuserade på att deras blivande studenter skulle klara den krävande slutexamen ingick de i en äkta handledarrelation med barnen. Proven rättades i Peru och det fanns inga vinster med inställsamhet. De lärare vars studenter uppvisade brister fick veta det och ålades att förbättra sin undervisning om de skulle arbeta kvar på programmet.

En omfattande essäuppgift och sluttenta med starka reflekterande inslag övertygade mig om att det gick att kombinera en modern kunskapssyn och skriftliga examinationsformer. Jag är övertygad om att skolformen ger studenterna en god förberedelse inför universitetsstudier.

Om det var stressigt? Om det  var orättvist? Om de mådde dåligt under provveckorna?

Jo – men det är tyvärr en del av skolans väsen. Idag skriver Nina Björk tacksamt om tigermammans bidrag till att riva bort den vänliga förlåten från konkurrenssamhället.

Länk

Läs även Johan Kant, Anna Kaya

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Bedömning, betyg, björklund, Skola, Utbildning. Bokmärk permalänken.

34 kommentarer till Helena skriver på DNdebatt!

  1. anne-marie skriver:

    Skolan är från första början – att ha något att dela med eleverna och följa elevernas lärande utveckling. Då borde det vara med stolthet för alla att man kan möta dem som går ut. Stressen är obehaglig men så ska inte utmaningarna verka. Tigermammans innehåll är lättsmält att läsa med svårsmält att tugga i sig. Nu är sanningen blottlagd. A-M

    • Mats skriver:

      Ja – det blir svårt att beskriva skolan som en mysplats när allt fler inser att sorteringen börjar allt tidigare.

      Samtidigt händer det att barnen förstår att de måste samarbeta för att klara sig igenom den. Då har konkurrensen haft någon god inverkan!

  2. Tack Mats, för länk och kloka tankar. Länken fungerar inte dock. Något tecken som fallit bort kanske?
    Du tar upp något väldigt viktigt. Prov blir alltid styrande – examensprov i synnerhet – då är det väldigt, väldigt viktigt att de görs med omsorg och eftertanke och utsätts för kontinuerlig prövning och granskning.

    När det gäller stressen anklagar jag vuxenvärlden. Vi måste inta en mindre neurotisk hållning och ta misslyckanden mer med en axelryckning – både våra egna och våra barns. Betygsinflationen har förstås ökat på stressen och där har IB eleverna inte full nytta av sin goda utbildning. Vårt system är helt enkelt inte rättvist. Vi har också för få andra chanser. I Finland är det satt i system att läsa upp avgångsbetygen och den som vill får också skriva om studentskrivningar. Dessutom finns vuxenutbildningen.

    • Mats skriver:

      Tack själv – nu har jag nog lagat länken!

      Själva tanken på rättvisa blir underlig när det prediktatoriska värdet är så svagt. Den där deciamlen som gör att jag inte kommer in på drömutbildningen kanske upplevs som en katastrofal förolämpning av den som har gjort allt rätt – men ändå inte blir insläppt i paradiset.

      Men någon form av rättvisa måste vi så klart sträva efter och jag tror det är viktigt att kunna misslyckas under trygga former. En del av våra studenter tar inte sina studier på allvar förrän de har kört på några tentor. Då börjar de till och med samarbeta och läsa kursplaner!

  3. Ping: Studentexamen eller en helt ny skola? (Eller bådadera?) « metabolism

  4. Anna Kaya skriver:

    Tack för intressant inlägg. Jag funderar mycket kring hur skriftliga examensformer kan fungera ihop med en ”modern” kunskapssyn och jag visste ingenting om hur man löser saken på IB.

  5. Anna Kaya skriver:

    Glömde ju, jag tycker din bild är väldigt talande. Och fin!

  6. Plura skriver:

    Fundera över detta med prov och nya Gy11. Ett är säkert vi får för första gången elever som tar studentexamen efter 46 år 2014.

    Även om gamla Lpf 94 gäller för gymnasiet har det kommit till min kännedom att den kommer att revidreas efter som det finns krav på likstämmighet i EU i kärnämnena. Däremot har man infört ämnesplaner i snitt med Lgr11s kursplaner. Skillanden är att kunskapsmålen per betygssteg i Lgr11 är satta som en förskrift från Skolverket. Kunskapskraven i ämnesplanerna per betygsteg är däremot fastlagda i förordningen från regeringen.

    Utöver detta finns det i betygsmål som ersätter programmålen idags gymnasium. Och det är bara de 6 nationella behörighetsprogrammen man kan få studentexamen. Inte i de 12 yrkesprogrammen.

    Sedan om det är prov enligt IB eller inte kan ju föras en debatt kring. Personligen tycker jag den finska modellen verkar bra. För det jag hört om IB, rätt eller fel, är att de stakas satarna skriver slutskrivningarn och det är bara på dem de får betyg. Och då är vän av ordning starkt i frågasättande vad dessa betyg är värda. För mig är det bara kunskap in och ut. Alltså betyget E. De speglar ju inte kunskapen i sig.

    Eller har jag fel?

  7. Trofinios skriver:

    Dagens ledare i DN menar att Helena von Schantz krav på studentexamen och återförstatligande är för ytliga för att få bukt med svenska skolan. Argumentationen är att studentexamen ingalunda är nödvändig för att svensk skola ska prestera bra, ty internationella undersökningar visar att svensk skola presterade bra under 1990-talet då studentexamen var avskaffad sedan länge. När det gäller krav på återförstatligande pekar DN på att den hyllade finska skolan faktiskt är kommunaliserad, d v s det följer inte att skolan med nödvändighet blir dålig när den är i kommunal regi.

    Det är alltid vanskligt att jämföra med andra länder eftersom förutsättningarna kan vara olika. Även om skolan funkar i kommunal regi i Finland så följer det in att vi ska förlita oss på att en kommunaliserad skolan även kommer fungera bra i Sverige. Jag menar, vi har haft en kommunaliserad skola i 20 år nu och konsekvenserna har inte varit positivt. Hur mycket längre behöver vi vänta ut effekterna av den kommunaliseringen innan det är dags att vidta åtgärder?

    När det gäller studentexamen har DN en poäng. En studentexamen är inte nödvändig för att ett lands skola ska prestera bra. Och det går att öka inslaget av objektiv resultatutvärdering utan att behöva införa studentexamen. Men härav följer ju inte att en studentexamen inte skulle kunna förbättra förutsättningarna för ett dugligt kontroll- och bedömningssytem, och i förlängningen en bättre skola.

    När det gäller ett återförstatligande är jag enig med Helena von Schantz. Frågan om studentexamen känner jag mig inte riktigt insatt i för att kunna ta ställning, utan att jag får följa debatten och reflektera över argumenten.

    Ps. Bilden är fantastisk.

    Länk till DN:s ledare: http://www.dn.se/ledare/huvudledare/fokus-pa-uppgiften

    • Trofinios skriver:

      Ursäkta språkfelen, jag slängde ihop texten på en kort rast och hann aldrig korrläsa…

    • Plura skriver:

      Trofinios, du behöver inte sväva i någon okunskap. De kullar som börjar de sex nationella behörighetsprogrammen i höst kommer att avlägga studentexamen för första gången på 46 år.

      Alla som tror att de gjort det fram till dess får stå med lång näsa. Inte ens undertecknad har tagit studentexamen. Bara gått ut gymnasiet med behörighet att söka till akademiska studier. Och på 70-talet talade man inte högt och vitt och brett om det från ett lastbilsflak.

  8. janlenander skriver:

    DN:s huvudledare tar upp mycket intressant men missar att bättre jämförelser av betygssättning behövs för att inte dagens skolsystem ska braka samman. Helena har hittat ett centralt fel i svenska skolan.

    • Trofinios skriver:

      Helenas huvudpoäng är egentligen ett bättre kontroll- och bedömningssystem. Men jag kan inte riktigt se varför det skulle vara nödvändigt med en studentexamen för att realisera ett sådant system. Det tycks mig för behövas ytterligare argument för att motivera just återinförandet av studentexamen.

      • Jan Lenander skriver:

        Finlands modell med ett tydligt kraftfullt tillfälle som får spridning ner i åldrar känns som en mycket effektiv modell och då blir det som en riktig examen. Annars håller jag med om att det inte är nödvändigt att kalla det examen.

  9. Studentexamen är ett ord som verkar provocera. En orsak kan vara att den studentexamen man hade inte var så bra. Jag tycker muntan låter läskig, även då lämnades mycket av bedömningen åt lärarna och sedan att kungöra resultaten först på examensdagen var märklig och inhuman. Finns det något land där man gör på det sättet? Men poängen med en studentexamen det är att kontrollera vad hela skolsystemet har åstadkommit. Vad har reformerna fått för effekt, hur har lärarna och skolorna skött sig och vad har eleverna lärt sig? Vad finns i deras ryggsäckar när de marscherar ut i livet?

    • Trofinios skriver:

      Menar du att mer central rättning av nationella prov, kontroll av diskrepansen mellan slutbetyg och betyg på nationellt prov, etc. inte är tillräckligt för att utvärdera vad skolsystemet har åtstadkommit? Eller menar du att det finns ytterligare fördelar med just en studentexamen? Jag är med dig att kontroll- och bedömningssytemet behöver bli mycket bättre men jag ser inte riktigt att det är nödvändigt med en studentexamen för att etablera ett sådant system. Å andra sidan kan jag inte heller säga att jag ser några tydliga starka skäl mot en studentexamen.

      Jag känner att jag har en lite för dimmig uppfattning om hur en modern studentexamen ser ut och funkar i praktiken för att kunna formulera en ståndpunkt i frågan.

  10. Lars P Syll skriver:

    Kul när lärare passerar nålsögat på DN.
    Ledarsidans kommentar idag ger jag dock inte mycket för. Även om jag kanske inte tycker studentexamensformerna är den viktigaste frågan i dagens skola, försöker dock DN som vanligt dribbla bort korten när det gäller huvudmannaskapet.
    http://larspsyll.wordpress.com/2011/06/13/dn-ute-och-reser-om-skolan/

    • Jan Lenander skriver:

      Det finns inga trogna allierade för att SKL och kommunerna måste skärpa till sig som huvudman eller bytas ut om vi ska få en bättre skola. Vi får se om svensk skolas Titanic-resa kan hamna på rätt kurs någon gång? innan det är för sent.

      • Mats skriver:

        Jag lyssnar på Troed Troedson som menar att huvudmannens inverkan på verksamhetens resultat är försumbart.

        Jag tror att en del av hans föreläsningar går att hitta på nätet och anar att budskapet inte är populärt hos ett av lärarfacken.

        Är det fler än jag som stött på honom?

        • Jan Lenander skriver:

          Med tanke på Troeds slogan om att tänka kortsiktigt så tror jag att en bra chansning för mig är att tänka tvärtom mot honom i allt -> Huvudmannen har stor inverkan på skolan.

      • Mats skriver:

        En snäll variant. Han var mycket råare igår.

      • Jan Lenander skriver:

        Jag arbetade på en avdelning där alla arbetade i projekt, med j-et uttalat som ett j och inte ett sje-ljud. När chefen byttes ut så ändrades uttalet blixtsnabbt bland 150 välutbildade män.

        En huvudman kan uppleva sig ha liten makt att genomdriva de konkreta idéer som huvudmannen står för men det är fascinerande vilket genomslag värderingar och andra underliggande saker kan få rätt igenom en organisation. Ifall skolan har en huvudman med nonchalant attityd till kunskap så kommer hela skolan att få samma attityd.

  11. Ping: Gymnasieexamen? | www.perolsson.nu

  12. Ping: Lärares ansvar « You're no different to me

  13. Plura skriver:

    Hej och hå med farbror Frej, nu blir jag lite trött på allt tjat om studentexamens införande eller inte.

    Bästa bloggvänner svälj en gång för alla att major Björklund och Alliansen iom nya skollagen inför studentexamen from i höst. Alltså kommer de första ”riktiga” studenterna att ta studentexamen för första gången 2014. Alltså 46 år sedan Palme skrotade den.

    Dessutom är det väl i farans riktning så att gymnasieingenjörsexamen kommer att införas. Alltså ett fjärde år från studenten, som det var innan sossarna klåfingrit införde något som kallas högskoleingenjör som ingen vet vad det är. Ingen klarhet mellan gymnasie- och civilingenjör vad de står för. Var det fågel eller fisk?

    Så vad vi borde diskutera är inte formerna utan innehållet i den nya studentexamen. Vem och vad avgör innehållet?

  14. Bombadill skriver:

    http://fb.me/tU5QtKzE lite vilse i pannkakan pedagogik medan annan upphovsman än Troed!

  15. Ping: Dagens debattartikel « Tysta tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s