Jag ligger lågt. Ministern har visat sig vara ganska okänslig för kritik. Jan Sjölin prövar ett nytt grepp.
Kritiken mot Jan i ny form
3
Category Archives: betyg
Hot eller löfte?
P-O ställer de viktiga frågorna:
https://twitter.com/peorehnquist/status/475147061344473088
Missa inte!
Och nu blir allt så mycket enklare?
Jag avvaktar.
Omfamna!
Kanske behöver vi skapa en inramning som gör att barn och studenter står ut med osäkerhet under sin utbildning.
Den gåtfulla kreativiteten
Jag är lite skyldig. På lärarutbildningen talar vi ofta omkreativitetens betydelse, men har svårt att infoga det i kursplaner occh betygsättning. Samtidigt pågår en hysterisk romantisering av begreppet och det är svårt att förstå vad som menas. Innovatörer och entreprenörer hyllas som den nya tidens hjältar; jag tänker att kreativitet är en mer lågmäld process.
För mig handlar det om respekt för leken. Och att skapa goda förutsättnngar för lek.
Peter Lilja disputerar
Jag kan tröstläsa den här artikeln
Eller hela avhandlingen här.
Grattis Peter!
Det blir säkert en spännande föreställning och jag ser fram emot att få höra detaljerna. Förhoppningsvis kommer vi att få många tillfällen att professionsbegreppet.
Nu väntar vi på filmen:
Går det att träna upp kreativitet?
https://twitter.com/stobiasson/status/470157735544094720
Det korta svaret – ja.
Det långa svaret handlar om att skapa förutsättningar och ge utrymme för att misslyckas.
En tung artikel om läraryrkets demografiska bas
Det är ett beskt budskap om ett yrkes proletarisering. Många sörjer det försvunna kulturella kapitalet hos de nya studentgrupperns
Skolpolitiken och lärarfacken har på många sätt medverkat i att lösgöra skollärarkåren från universitetsfältet: genom att fullborda omvandlingen från betrodd ämbetsman till övervakad och övervakande tjänsteman; genom införandet av en legitimation som av skollärare kräver genomgången lärarutbildning samtidigt som samma lärarutbildning kritiserats hårt från många håll; genom att öka antalet platser i lärarutbildningarna när tvärtom en mer selektiv antagning vore en förutsättning för att vända utvecklingen; genom att förutsätta att alla som genomgår lärarutbildning kommer att arbeta som skollärare, vilket dels inte är sant, dels hindrar lärarutbildningen från att fungera som en plattform för många slags levnadsbanor och yrkesbanor och därmed som ett mer attraktivt utbildningsval.
Att återknyta banden till universitetsfältet är förstås inte hela lösningen. Skollärarkåren måste också tillåtas att odla sitt yrkeskunnande. I lärarutbildningarna är den framkomligaste vägen säkerligen att renodla å ena sidan undervisningskonsten, å andra sidan universitetsstudier av ordinärt slag. Medan de alltför vanligt förekommande dåliga mellantingen bör undvikas, det vill säga en lärarutbildning som i skolans värld uppfattas som abstrakt och oanvändbar och inom akademin som en gärdsgårdsserie.
Emil Bertilsson, doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet
Donald Broady, professor emeritus, sociologiska institutionen vid Uppsala universitet
Mikael Börjesson, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet
Missa inte Sara hos Mikael
Länk till podcaster Funktion
Sara Thenfors-Linderoth är biträdande rektor för år F-5 på Stora Hammars skola i Vellinge kommun. Jag träffade henne på hennes arbetsplats för ett par veckor sen och när jag nu lyssnar tillbaka så fascineras jag av den värme och empati som är ständigt närvarande när hon talar om barn, unga och lärande. Vi pratar om ifrågasättande tonåringar, entreprenörsskap och en förälder som vägrade kvartssamtal.
Detaljstyr mindre
Det är ungefär en samanfattning av allt jag tänkt de senaste åren.
En stor mängd förbättringsförsök inom skolområdet har över åren satts i gång av reformsugna politiker. De har ofta gjort ont värre. Ofta är vad som framställs som lösning en källa till problem. Standardiseringsförsök blockerar till exempel kreativitet och situationsanpassning. Dokumentationsraseri tar tid från väsentligheter. Krav på behöriga lärare hindrar anställning av duktiga men obehöriga lärare. Långa lärarutbildningar hindrar rörlighet: det blir svårt att såväl ta sig in i som ut ur läraryrket. Oftast väljs lätt insålda och tandlösa lösningsförsök, till exempel läroplansomskrivningar, pedagogiskt ledarskap, legitimering av lärare eller värdegrundsprat.
Nästan alla reformer och lösningar gäller input. Policyer, regler och formell utbildning förväntas styra och förbättra. Nackdelarna är välkända från organisationsforskning: övertro på planer och formella mål, koncentration på att göra allt formellt rätt, utvärdering och inspektion av ”bocka av att allt ser bra ut”-karaktär, bristande engagemang, flexibilitet och låg kreativitet.
Tysta tankar 