Category Archives: betyg

Woooops!

Posted on by
Reply

Länk till dokumentet som presenterar den nya utbildningspolitiken för uppförande i brittiska skolor .

Behaviour in good schools is not a serious problem but overall it remains a big concern for parents. Evidence shows there is much to do. For instance:

  • Nearly 1,000 children are suspended from school for abuse and assault every school day.
  • Persistent disruptive behaviour accounts for nearly a third of all cases of permanent exclusions in secondary schools.
  • Major assaults on staff have reached a five-year high with 44 having to be rushed to hospital with serious injuries last year.
  • False allegations have been made against one-in-four school staff by a pupil. One-in-six have had an allegation made by a member of a pupil’s family.
  • Two thirds of teachers say bad behaviour is driving professionals out of the classroom.
  • Previous behaviour and search guidance was more than 600 pages long. It left teachers confused about their powers under the law. It also made it much harder for schools to have clear and effective discipline policies.

The Government’s new guidance is 50 pages long. It clearly sets out the roles and responsibilities for governing bodies, headteachers and teachers regarding behaviour and discipline. It unequivocally restores adult authority to the classroom.

The new guidance clarifies teachers’ powers. It makes clear the following:

  • Schools should not have a ‘no touch’ policy. It is often necessary or desirable for a teacher to touch a child (e.g. dealing with accidents or teaching musical instruments).
  • Teachers have a legal power to use reasonable force. They can use force to remove a pupil who is disrupting a lesson or to prevent a child leaving a classroom.
  • Heads can search for an extended list of items including alcohol, illegal drugs and stolen property.
  • Heads have the power to discipline pupils who misbehave outside the schools premises and outside schools hours.

The guidance also protects teachers from malicious allegations and strengthens their authority in the classroom. It makes clear:

  • Heads can temporarily or permanently exclude pupils who make false allegations. In extreme circumstances they may even press criminal charges against the pupil.
  • The default position should be to assume the teacher has behaved reasonably unless a complainant can show that a teacher has behaved unreasonably.
  • Schools should not automatically suspend teachers accused of using force unreasonably.
  • All but the tiny number of the most complex cases should be resolved within three months and the vast majority should be resolved in four weeks.
  • Malicious allegations should not be included in employment records.

Katederdebatten var nog bara ett förspel.

Vad bråkar de om?

Posted on by
5

Jag tänkte försöka förklara diskussionen om #merkateder för studenterna men tvekar. Vad handlar det egentligen om? Finns det en grupp inom skolan som inte vill att barnen ska lära sig något?
Som inte tycker kunskaper är viktiga?
Som inte förstår värdet av arbetsro?

Kanske är det den här texten som upprör känslorna.

Skapa och våga – Skolverket

I den nationella handlingsplanen För framtida företagsamhet
konkretiseras och definieras begreppet entreprenörskap
som en form av företagsamhet och som ett förhållningssätt
till lärande. Handlingsprogrammet utgår
från OECD:s definition och konkretiserar vad en skola
med entreprenöriellt fokus kan innebära, nämligen att:

• Eleven erbjuds utbildning anpassad efter dennes specifika
förutsättningar, erfarenheter och sätt att inhämta
kunskaper.
• Eleven erbjuds och tar själv ökat ansvar för sitt lärande.
Lärarens roll blir därmed mer handledarens än kunskapsförmedlarens.
• Grupporienterat arbete tillämpas, i vilket eleverna lär
sig produktiv samverkan med individer som har andra
kompetenser.
• Undervisningen präglas av ”lära genom att göra” i
kombination med reflektion över de erfarenheter som
gjorts.
• Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem
som överskrider ämnesgränserna.
• Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent
förekommande.
• Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan
nyttiggöras även utanför skolan.
• Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande
utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära
eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete
och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande
och lärande.
• Eleven får möjlighet att driva ”företag” inom ramen
för utbildningen eller på andra sätt skaffa sig kunskaper
om och färdigheter i företagande.

Dessa punkter speglar intentioner och mål i Lpo94 och
Lpf 94. Det framgår också att huvudmålet inte är att
driva företag utan att det handlar om ett lärande där
både arbetssätt och arbetsformer betonar elevers egen
aktivitet.

Säg Finland och jag osäkrar min revolver…

Posted on by
40

Svenska skoldebattörer har intagit  ett hundaktigt förhållande till grannlandet de senare åren.

Emma Leijnse skriver nyanserat och intressant i Sydsvenskan.

Tyvärr saknas en del av bakgrundsmaterialet på nätet. Sammanställningen över politikernas tankar om framgångsfaktorer är spännande. Alla verkar kunna hämta stöd för just sin tes.

”Barn ska växa – inte lyda”

Posted on by
21

De som följer bloggen vet att jag drabbas av regelbundna svackor två gånger per termin. De sammanfaller med examinationen och på måndag är det salstenta i en kurs som heter Perspektiv på barndom.

Just nu tror jag att mina studenter sitter och svettas över kurslitteraturen och skickar därför den här länken där Lars H Gustavsson förklarar vad kursen egentligen handlar om. Ibland känns det som att vi krånglar till det .

Länk till UR

Gustafsson översikt griper rakt in i skoldebatten. Kanske behöver vi historien för att förstå #merkateder ?

 

Max Entin är riktigt rolig

Posted on by
2

Katederdiskussionen går in på sin elfte dag. Max Entin är som vanligt underbart rolig och uttrycker sin förvåning över Metta Fjelkners hyllning till katedern:
“Men ärligt talat, hur tänkte hon? Till och med skolministern förstod ju att vi inte talade om möbeln.”

Missa inte den här länken!

Och just när vi trodde att Klass 9A inte kunde bli sämre…

Posted on by
17

…så slår programmakarna till med ett suveränt bottenavsnitt!

Läs Twitterflödet som var ovanligt stillsamt. Helena och jag turades om att förfasa oss. Övriga skolsverige har genomskådat spektaklet och tappat intresset. Zoran försöker tolka serien som ett stöd för någonting politisk och fackligt (borttagen tweet?), men det sker utan verklig övertygelse.

http://twitter.com/#!/search?q=%23klass9A

Jag intervjuas på Malmö högskolas hemsida om teveserien och har ingen anledning att ändra min bedömning av serien.

Länk till Mah

Thomas Holmkvist klarar sig nästan med hedern i behåll!

Thomas Holmkvist klarar sig nästan med hedern i behåll!

Max Entin kommenterar som vanligt suveränt. Länk

Jan och Eva-Lis – samförståndets triumf

Posted on by
3
Klicka på mig!

Klicka på mig!

Länk till intervju med Jan Björklund och Eva-Lis Sirén

Ministern har medietränat och lyckas framstå som nyanserad.

J.B. “Katederundervisning är ett ord som används med citationstecken”.

E-L Sirén: “Hur långt får politiken kliva in i lärarnas vardag?”

J.B.: “Vad är det egentligen vi debatterar?” “…det blir ju ingen kritisk reflektion!”…

J.B. “Visionen är att de här eleverna ska klara målen”

Detta är nog den tamaste debatt jag hört.

På #merkateder går det livligare till.

Om ordet “kateder” enligt SAOB

Posted on by
31

Det här känner du naturligtvis till:

http://twitter.com/#!/search/%23merkateder

http://merkateder.se/

Ur SAOB:

KATEDER kate⁴der, r. l. m. (BOLINUS Dagb. 25 (1667) osv.) ( (†) n. VGR 1791, Verif. s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61); best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert (VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret (VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰. (förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 — c. 1820 (: Cathedre-karlar). Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1))

[jfr d. kate- der, t. katheder, eng. cathedra, ävensom eng. chair, fr. chaire; av lat. cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat, cathedra, särsk.: biskopsstol, -säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten sed (se SITTA). – Jfr KATEDRAL sbst., SCHÄS]
[KATEDER 1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom. Der omkring (dvs. omkring S. Petri “kateder”) stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (1882).
[KATEDER 2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl. BOLINUS Dagb. 25 (1667). Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 185 (1804; i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen .. (har) ofta (i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder. RYDQVIST i 2SAH 12: 302 (1827). BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (1906). När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (1928). – särsk.
[KATEDER 2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels
[efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels
[efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi. SynodA 1: 217 (1700). LEO- POLD (SVS) II. 1: 126 (1781). De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (1856). Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern. BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927).
[KATEDER 2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande.
[KATEDER 3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol. MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (1725). När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (1771). Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (1876). STRINDBERG NRik. 110 (1882). Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (1904).
Ssgr:(2)
– KATEDER-BLOMMA, r. l. f.
[jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag; jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
– (2) KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹⁰²⁰. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827). Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929, s. 173.
– (2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (tillf.) ensidigt teoretisk hippolog. Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (1885).
– (2) KATEDER-KARL. (mera tillf.) skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
– (2) KATEDER-PALL. upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (1857). SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
– (2 a) KATEDER-PROV. (numera knappast br.) disputationsprov. LYSANDER Almqvist 324 (1878). WIESELGREN Bild. 59 (1889).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen
H. B. OPPENHEIM († 1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare] (i sht förr) nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (1878). Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (1923). SvUppslB (1933).
– (2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(i sht förr) nat.-ekon. jfr -SOCIALISM. NDA 1876 nr 263, s. 2. NordT 1892, s. 237. 3NF (1929).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (i sht förr) nat.-ekon. adj. till -SOCVALISM o. -SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
– (2) KATEDER-STOL. till kateder hörande stol. VGR 1787.
– (2 a) KATEDER-TALANG. (†) skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). BL 20: 274 (1852).
– (2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, högtidlig, docerande ton. Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (1912).
– (2) KATEDER-VANA. vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning). Ergo 1926, s. 35.
– (2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (1835). Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934, nr 9, s. 9,

15 hp Stavros? (som inte är kreationist) uppdaterad

Posted on by
110

Den eländiga skoldebatten rullar vidare. Zoran på LR länkar glatt till socialdemokraten Alexander Nordgrens debattartikel på Newsmill:

”Det är dags för socialdemokraterna att ta initiativ till en omfattande diskussion om lärarutbildningen och med öppna armar bjuda in kunniga lärare, som till exempel, Stavros, Lärarnas Riksförbund och andra organisationer liksom forskare på området. Förhoppningsvis leder det fram till en ny och mycket bättre lärarutbildning. I en sådan diskussion bör frågan vara: Hur och var kan den pedagogiska undervisningen bäst bedrivas?”

Om socialdemokratin inte har vassare tänkare kanske det är lika bra att de fortsätter sin passiva strategi och överlåter idéarbetet åt Björklund?

I Sydsvenskans söndagsbilaga får Stavros (ständigt denne Stavros!) svara på 20 frågor. Mest förvånande är kanske att han utser evolutionsteorin till vår tids största bluff. “Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan”. Det känns tryggt. Men min kvot av grekisk visdom är fylld nu.

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra över HUR många tusen år sedan det är jorden skapades enligt Stavros? Om vi nu ska göra honom till auktoritet i skolfrågor verkar det vara en rimlig följdfråga.

Nu med länk

Hur var det nu med evolutionen?

Hur var det nu med evolutionen?

Jag tröstar mig med senaste numret av Pedagogiska magasinet och Anneli Frelins nyanserade diskussion om auktoritetsbegreppet.

På Newsmill finns det många åsikter om evolutionen – diskussionen om skolans värdegrund tänker jag är mer intressant!

Newsmill 2, 1

Rätten att neka “förnedrande uppdrag”

Posted on by
7
Huvudlös undervisning

Huvudlös undervisning

Journalister har i sitt avtal inskrivet rätten att neka “förnedrande uppdrag“. Ibland undrar jag om kvälls- och veckotidningsreportrar är medvetna om denna rättighet – men det är en viktig princip som jag tror att facket är lite stolta över.

Lärare har inte samma förmån. Vi ska utföra politiskt beslutade uppdrag och om vi protesterar kan det vara grund för uppsägning.

I USA  börjar allt fler lärare ifrågasätta vart skolan är på väg. “Teaching for the test” ersätter vanlig undervisning och det finns en uppenbar risk att yrkesstoltheten urholkas. Thimoty D. Slekar formulerar det väl och inleder med följande citat:

“Teachers teach. Well-trained teachers teach better. Great teachers change lives. Tests don’t. Why then are we so linked to tests as the sole measure of accountability?” Dave Greene

I texten försöker han förstå vad som händer i mötet mellan hans son och skolkulturen och intar den orolige förälderns perspektiv.

Länk till Huffington Post

Ni anar säkert var länken kommer ifrån:

http://twitter.com/#!/briankotts/status/40737721685118976