Vad är det betygen beskriver egentligen?

Vi fortsätter att diskutera det nya förslaget om fler och tidigare betygstillfällen. De flesta är förvånade över att utbildningsminister är så övertygad om betygens informativa värde. Det är väl ungefär som med definitionen av intelligens – det är något vi mäter med intelligenstest.

Många är undrande över att betygens motiverande kraft tillmäts en avgörande betydelse. Forskning visar på det motsatta förhållandet och när det instrumentella förhållningssättet väl trängt in är det svårt att ersätta med andra mer genuina drivkrafter.

Björklund tycks vara ganska sugen på att göra det hela till en valfråga och utmanar segervisst V och Mp. Socialdemokratin tycks redan ha krupit upp i ministerns trygga ficka.

Sydsvenskan antyder att det finns en taktik bakom beslutet att skjuta upp frågan till efter valet, ABDNExpressen,  SvD,

Där Björklund ser ordning och kvalitet ser jag en skola som väljer den lätta vägen. De barn som lär sig det som de ska kunna och dessutom kan visa upp kunskaperna på rätt sätt vid rätt tillfälle är vinnarna. Om de lär sig detta tidigt kanske skolan blir en behaglig resa.

Det kanske är tur att de estetiska ämnenas betydelse reduceras. Med den här kunskapssynen är konstnärliga uttryck svåra att integrera i den övriga undervisningen. Allt som inte går att mäta finns inte.

Uppdatering:
Janne sprättar förtjänstfullt upp Jan Björklunds citatteknik: Flumpedagogen

Alla vet att tärningarna är fixade

I en annan diskussion har jag snuddat vid tanken på att livet är ett lotteri och att det högröstade kravet på likvärdighet och rättvisa är en billig förevändning för att centralisera en ömtålig verksamhet. Morrica tror att denna hållning har något att göra med att jag är man, medelålders och medelklass och därmed antagligen moraliskt opålitlig. (Länk)

Det finns ett gränsland här mellan cynism, klarsyn, kokett uppgivenhet, politiska och fackliga agendor och äppelkindad idealism som är värt att stanna upp vid. För de av oss som växt upp med Olof Palmes ord om “skolan som en spjutspets mot framtiden” är det svårt att förlika sig med tanken på att skolan faktiskt i stora delar är en del av makten och strukturerna. Det som skulle vara den stora utjämnaren har blivit den stora sorteraren och bevararen av orättvisor. Samtidigt hyser de flesta av oss som arbetar inom skolan en viss förhoppning om att just vi skulle utgöra ett undantag och faktiskt kunna göra världen en smula bättre.

Rufus Wainwright – Everybody Knows (text)

Everybody knows that the dice are loaded
Everybody rolls with their fingers crossed
Everybody knows that the war is over
Everybody knows the good guys lost
Everybody knows the fight was fixed
The poor stay poor, the rich get rich
That’s how it goes
Everybody knows
Everybody knows that the boat is leaking
Everybody knows that the captain lied
Everybody got this broken feeling
Like their father or their dog just died

Det här vill man inte gärna missa – uppdaterat.

Björklund presenterar förslaget om tidiga betyg klockan 10.00.

Varför har jag en konstig känsla i magen? Kan han ha ändrat inställning? Hur stor är sannolikheten?

Uppdatering:

Nej – det blev inga överraskningar. En lugn och segerviss Björklund presenterar sitt förslag och hänvisar till demokratins spelregler när det gäller andra sätt att se på frågan. Antalet betygsättningstillfällen fördubblas och utbildningsministern antyder att han gärna sett ännu fler. Jag försöker vänja mig vid den nya terminologin, men känner att tungan kryllar sig i munnen. Mellanstadium, högstadium – var får han allt ifrån? Nu blir det slut på blockbetyg inom NO och SO – som redan från början är en problematisk konstruktion om du vill arbeta tematiskt.

En hel del skolor är idag organiserade efter de nuvarande kursplanernas  1-5 och 6-9-indelning. Nu möblerar vi om. Stadiegränserna cementeras och hierarkierna återupprättas.

Inramningens betydelse

Vi blir inte bra i fullständig frihet. Varje aktivitet behöver ett sammanhang och människan mår bäst i någon form av begränsning.

Men om ramen är vacker, stranden lång, horisonten oändlig och vänskapen god – då är det lättare att stå ut med förlusten av frihet. Om den nu har funnits i en avlägsen paradisisk barndom.

Jag behöver fundera vidare över det här med inramningens betydelse. Vi konstruerar en ny lärarutbildning med hög grad av styrning och jag borde lära mig att tycka om det – i överlevnadssyfte.

Johnny Cash – Paradise (för de sentimentala själarna)

Miles Davis – Birds Of Paradise (för de sökande själarna)

Den spännande engelska valrörelsen

Ett pånyttfött liberalt parti stökar till politiken i England. Man skulle kunna säga att det var på tiden. Frågan är om de här annonserna i tunnelbanan verkligen fungerar så bra?

Engelsk skolpolitik försöker hitta tillbaka efter decennier av centralstyrning, testraseri och inspektionsterror. Nu tycks det råda en stor politisk enighet om att återupprätta den professionella nivån.

Studiebesök? Någon?

I Sydsvenskan hittar jag ett porträtt av  den liberale kandidaten Nick Clegg. En person som under sitt år i USA ser samtliga konserter av Prince kan inte vara ond. Länk

Prince – If I Was Your Girlfriend

Björklund – here, there and everywhere

Jan Björklund blir utfrågad i Korseld och klarar sig ganska bra i mötet med Rayman och Kielos.

Länk

Mest uppseende är kanske att daVincikoden är den bästa film han sett. Jag tror att det är ett unikt val.

Att han nämner Olof Palme, Tony Blair och Margaret Thatcher som politiska förebilder är också en smula oväntat. Det tycks mer vara intensitet och engagemang än åsikter som attraherar.

Björklund ser inga positiva sidor i patriarkatet, men menar att Schymans vänsterfeminism har gått för långt. Det finns en ny farbroderlig och statsmannamässig ton som jag gissar kommer från idog medieträning. Den gamle ettrige terriern har nu förvandlats till en mild cocker spaniel.

När det gäller skolans förfall inleddes det 1968. I Björklunds historiebeskrivning är det de lärare som inte tidigare har satt betyg som leder motståndet.
– De inser att nu får de nya arbetsuppgifter och det blir lite jobbigt (ungefärligen citerat efter 12 minuter)

Jag menar nog att detta är ganska dålig retorik och gränsar till den klassiska härskartekniken “förlöjligande”. Det finns lärare och forskare som är emot betyg av ideologiska och vetenskapliga skäl – inte lättja.

Björklund är för konkurrens inom högre utbildning men vill minska antalet högskolor/lärosäten?

Textilarbetarsonen vurmar för arbetarklassens barn och menar att det är extra viktigt med ordning i skolan för denna grupp. Jag håller motvilligt med.

På samma sätt är det svårt att säga emot Björklund i hans kritik av det teoretiska gymnasierna. Avhoppssiffrorna är katastrofala och han argumenterar väl.

Kielos pressar Björklund om den övriga politiken, där Fp framstår som ensamt och övergivet i skuggan av Moderaterna.

Björklunds försök att definiera”liberalismen” övertygar inte och han tycks inte förstå frågan. Ibland hamnar han till höger om moderaterna och det tycks inte vara ett problem.

Sifferexercisen om komvux är inte klargörande. Bodströms anklagelserna hänger kvar i luften.

Helena har sett samma program. Hon ger Björklund ett högre betyg än jag. (Länk)  Jag är ju egentligen  emot betyg, men hoppas att detta fungerar som “skriftligt omdöme”. Nog finns det mer information i den här texten än i ett bokstavsbetyg?

Två väldigt olika versioner av en vacker sång:

Emmylou Harris – Here, There And Everywhere

Jan Lundgren – Here, There And Everywhere

Välkommen till Loserville!

Lärarnas tidning publicerar en debattartikel om nivågruppering.

Länk

Jag undrar hur många ord det finns för att dölja den här formen av sortering – eller som det kallas i artikeln: “organiserad mobbning”. Begreppet “repetitionsklass” var nytt för mig.

Idag utsätts rektorerna för ett dubbelt tryck. Skolinspektionen förbjuder dem att nivågruppera och samtidigt ökar kravet på effektivitet. Forskningen ger inga entydiga svar, förutom att de snabbaste vinner resultatmässigt  på att slippa de svaga. De etiska aspekterna är svåra att mäta.

Vad heter grupperna på din skola? Har ni lyckats hitta något värdigt sätt att dölja funktionen?

Frtdspdggsk vrksmht

Eftersom utbildningen för lärare med inriktning mot Fritidspedagogisk verksamhet ska förkortas till tre år tar jag mig friheten att förkorta rubriken.

I senaste numret av Lärarnas tidning hittar jag en rejäl genomlysning av problematiken med fritidspedagogernas oklara yrkesroll och bedrövliga avtalsförhållande. Att göra samma jobb som de övriga lärarna men utan planerings- och förtroendetid tycks inte vara en framtidsinriktad lösning.

LR och Folkpartiet har bundit upp sig hårt i arbetstidsfrågan och motståndet mot reglerad arbetstid. Hur förhåller de sig till fritidspedagogernas krav? Är det tillräckligt många röster att vinna?

Är fritidspedagogerna skolans krockkuddar?

Är fritidspedagogerna skolans krockkuddar?

Jag läser om en gränslöst okunnig Skolinspektion som anmärker på att fritidspedagoger hållt utvecklingssamtal. Enligt examensordningen 2001 är fritidspedagoger lärare som kan ha 60p fördjupning i valfritt ämne.

På Lärarutbildningen i Malmö ställs årets antagning av Den fria tidens lärande in. Det känns en smula vemodigt när samhället skriker efter fritidspedagoger – men varför ska de gå 3,5 år nu när riksdagen har bestämt att det i framtiden räcker med 3 år? Antagligen är det också en status- och kvalitetshöjning? Fråga mig inte hur.

Lärarnas tidning

2010-04-29 Fritidspedagogen Pelle Svensson i Malmö har tagit över en del av lärarnas mentorselever. Men utan lärarlön och förtroendetid.

2010-04-28 Två av tre kommuner saknar avtal som reglerar fritidspedagogernas planeringstid. Det visar en undersökning som Lärarnas tidning har gjort.

2010-04-29 Sök tjänstledigt på deltid under två år utan lön annars riskerar du din heltidstjänst. Det beskedet har ett tjugotal fritidspedagoger i Vänersborg fått.

Ta debatten om fritidshemmen

2010-04-15 Varför inte kalla oss lärare i fritidspedagogik i stället för fritidspedagoger? skriver Sandra Stipic Nilsson.

Förskollärarutbildningen – huset som gud inte glömde 2

Vi försöker förstå tankarna bakom den nya förskollärarutbildningen, så som de presenteras i propositionen Bäst i klassen. De flesta av oss tycker nog att det är misstänkt likt en väldigt gammal förskollärarutbildning – även om det finns en fernissa av kunskapsromantik som förskjuter fokus från lek och personlighetsutveckling till de mätbara skolförberedande färdigheterna.

Öster om Malmö högskolas högkvarter Tornhuset ligger en liten byggnad som tagit en del stryk under byggnationen av Citytunneln. Nu ska det byggas en parkeringsplats under huset och stadsarkivarien har varit benhård. Huset får inte rivas. Därför har det transporterats 300 meter till andra sidan av Tornhuset.

Jag menar att detta hus är en ytterst sublim symbol för förskollärarutbildningens förhållande till den akademiska världen.

Läs mer om huset här!

Ledarskap – vad är det egentligen?

Jag ber studenter beskriva sig själv som ledare och får en brokig provkarta på egenskaper:

  • Målinriktad
  • Situationsanpassad
  • Lyssnande
  • Flexibel
  • Personlig
  • Humoristisk
  • Bestämd
  • Engagerad
  • Strukturerad
  • Öppen
  • Känslig
  • Lugn
  • Generös

Vi stämmer av med de beskrivningar som finns i vår bibel På väg mot läraryrket sid 44 och inser att det här är komplicerat.  Den enkla färdigheten som innebär att instruera och motivera går kanske att förstå – men när vi börjar diskuterar makt och innehåll öppnar sig avgrunderna.

Efteråt försöker jag fånga upp studenternas tankar om mitt ledarskap under lektionen om ledarskap. Borde jag varit tydligare? Var jag alltför styrande? Går det att få gruppen att mötas utan att vara manipulativ? Vilka förväntningar har de egentligen på oss högskolelärare?

Jag experimenterar med  lösa tyglar och programmatisk tillit.

Du måste alltid ha ett tydligt syfte kopplat till kursplan!

Du måste alltid ha ett tydligt syfte kopplat till kursplan!

För den som är mer intresserad av ledarskapets tekniska dimensioner rekommenderar jag John Steinbergs program på UR.