Jag röker inte pipa… – uppdaterat

maj 24, 2013

… men igår kväll var jag  lite sugen på att börja. Gunnar Ekelöfs poesi har den inverkan  för mig.

Förstora bilden!

Förstora bilden!

Ur Färjesång

Eufori

Du sitter i trädgården ensam med anteckningsboken, en
smörgås, pluntan och pipan.

Det är natt men så lugnt att ljuset brinner utan att fladdra

sprider ett återsken över bordet av skrovliga plankor

och glänser i flaska och glas.

Du tar dig en klunk, en bit, du stoppar och tänder din pipa.

Du skriver en rad eller två och tar dig en paus och begrundar

strimman av aftonrodnad som skrider mot morgonrodnad,

havet av hundlokor, skummande grönvitt i sommarnattsdunklet,

inte en fjäril kring ljuset men körer av myggor i eken,

löven så stilla mot himlen . . . Och aspen som prasslar i stiltjen:

Hela naturen stark av kärlek och död omkring dig.

Som vore det sista kvällen före en lång, lång resa:

Man har biljetten i fickan och äntligen allting packat.

Och man kan sitta och känna de fjärran ländernas närhet,

känna hur allt är i allt, på en gång sitt slut och sin början,

känna att här och nu är både ens avfärd och hemkomst,

känna hur död och liv är starka som vin inom en!

Ja, vara ett med natten, ett med mig själv, med ljusets låga

som ser mig i ögonen stilla, outgrundligt och stilla,

ett med aspen som darrar och viskar,

ett med blommornas flockar som lutar sig ut ur dunklet och

lyssnar

till något jag hade på tungan att säga men aldrig fick utsagt,

något jag inte ville förråda ens om jag kunde.

Och att det porlar inom mig av renaste lycka!

Och lågan stiger . . . Det är som om blommorna trängde sig

närmre,

närmre och närmre ljuset i skimrande regnbågspunkter.

Aspen skälver och spelar, aftonrodnaden skrider

och allt som var outsägligt och fjärran är outsägligt och nära.

Jag sjunger om det enda som försonar,

det enda praktiska, för alla lika.

kväll2

Till sist mörknar det  och vi minns att Karlavagens svagaste stjärna är knytpunkten mellan handtaget och korgen. Om jag verkligen anstränger mig kan jag nog krama ut  en symbolisk betydelse ur detta.

Uppdatering.

Jag har lovat att inte skriva om kravaller och bilbränder. Därför repriserar jag ett inlägg från 2009. Lägg till brölande lövgrodor och lite ugglor – så är det en sådan förtrollad kväll igen.

Att låta sig omslutas av mörker.

Den fjärde Maj?

maj 23, 2013

Jag får en länk från en student med en diskret vink om att den skolpolitiska kartan har ritats om.

Tack Tobe!

Som statsanställd har jag inga åsikter i politiska frågor.

20130523-220305.jpg

Länk

Den ostämda osthyveln

maj 23, 2013

Den naturvetenskapliga kursen börjar gå mig på nerverna. Jag ser fysik överallt.

Varför är jag inte entusiastisk?

maj 23, 2013

Tony Porter är en lysande talare och han framför ett angeläget budskap. Om alla män skärper sig kan vi krossa mansrollen och våldet mot kvinnor upphör.

20130523-084220.jpg

Jag tror att en del av min misstänksamhet mot den här formen av upprop kommer från sammanhanget de framförs i.

20130523-084507.jpg

Talaren predikar för kören. En mycket homogen kör. Den svarte mannen bekänner sina synder inför de vita kvinnorna?

Min enda kommentar om Husby

maj 23, 2013

Så, nu var det gjort.

Dr Seuss – Burning man

maj 23, 2013

Ibland känner jag mig lite konventionell och instängd. Någon gång borde jag besöka den där festivalen i öknen. I filmen tolkar festivalbesökare Dr Seuss sista bok.

Hava nagila – mer än en sång

maj 23, 2013

Länk till UR

Hur kommer det sig att den judiska folksången Hava Nagila idag spelas över hela världen? En av de mer kända tolkarna är Harry Belafonte som fick en hit med den för mer än 50 år sedan. Vad betyder Hava Nagila idag? Är det en tröttsam gammal melodi eller har den magin kvar? För att söka dess ursprung besöker vi staden Sadigora i Ukraina och Jewish Music Research Centre i Jerusalem. James Loeffler, professor vid University of Virginia, ser på sången ur ett kulturhistoriskt sätt, medan sångerskan Connie Francis och skådespelaren Leonard Nimoy ger sina egna tolkningar av den. Vi hör flera olika versioner av sången, bland annat engelska, ryska och mexikanska, och får se hur den judiska sång- och danskulturen har gestaltats under 1900-talet fram till vår tid.

Jag är mycket förtjust i sådana här program.

En annan version:

Bonnier – corporate branding

maj 22, 2013

20130522-204900.jpg

Företaget har stolta anor och presentationen på hemsidan är aningen pompös.

20130522-204958.jpg

Därför är det lite förbryllande att de prålar med sin satsning på maltesiska pokersajter.

Min kollaborativa sida

maj 22, 2013

Jag försöker förbereda ett moment som heter ”digital produktion” inom en kurs till hösten. Det är lite oklart vad som avses i kursplanen men jag gör en tolkning som pekar mot att det handlar om samarbete.

Länk

collaborate-2-640x428

Vad kan vi lära oss av Eslöv – uppdaterat – igen

maj 22, 2013

Länk till tidigare inlägg – kommentar från BU-chef.
Jag tror att den tragiska händelsen kan hjälpa oss att tydliggöra ansvarsförhållandena mellan hem och förskola. Det här brevet är från juristen i Malmö och jag är glad över att hon delat med sig avdet till oss som arbetar med utbildning:

Hej.
Jag har gått ut med ett mejl till de av våra förskolechefer som ställde frågan om Malmö kommun hade rutiner kring förskolebarns frånvaro och har även lyft frågan till direktören i vår nya förskoleförvaltning (jag klistrar in mejlet nedan i lite korrigerat skick). Det ”välformulerade” mejlet bygger på ett mejl som stadsjuristen i Helsingborg Magdalena Kocan har avfattat till mig inom ramen för en diskussion av juridiska spörsmål (och hennes mejl är i sin tur en sammanfattning av vad hon har gått ut med till sin förskoleverksamhet). Jag är helt överens med stadsjuristen i Helsingborg, och har bara kompletterat hennes mejl i några avseenden.

Det är således två stadsjurister som står bakom denna text kring rättsläget i frågan om ”riktlinjer för hantering av förskolebarns frånvaro” som jag klistrar in här nedan. Jag har kollat med Magdalena, och det går bra att Du hänvisar till vår uppfattning i Din undervisning.

Hej.
Ett antal förskolechefer har lyft frågan om riktlinjer kring förskolebarns frånvaro från förskolan. Jag svarar Er gemensamt och lyfter frågan vidare till vår nya fina förskoleförvaltning.
När det gäller förskolorna har vi mig veterligen inga övergripande Malmöriktlinjer.

Sådana kan vi dock absolut ha om politiken vill och anser det nödvändigt, d.v.s. det finns inget juridiskt hinder för att ha sådana riktlinjer, i vilka vi fastlägger att vårdnadshavare ska kontaktas när ett barn som skulle ha kommit till förskolan uteblir.
Rättsläget är enligt min mening följande.
• Det finns inte någon skyldighet för förskolorna att kontakta vårdnadshavare om ett barn inte kommer till verksamheten som planerat. Plats i förskola erbjuds utifrån ett behov. Utgångspunkten är förvisso att platsen ska utnyttjas, men det finns inget närvarokrav och ingen reglerad skyldighet enl. skollagen att kontakta hemmet motsvarande vad som gäller för grund- och gymnasieskolan vid frånvaro.
• I praxis är det vidare vedertaget att vårdnadshavarens tillsynsansvar utifrån föräldrabalken övergår till verksamheten först när barnet har lämnats över till verksamheten. Kommunen har således inget juridiskt ansvar förrän tillsynsansvaret har gått över, d.v.s. från den tidpunkt barnet lämnats i förskolan.
• Är man orolig för att ett barn far illa har förskolepersonal ju alltid en skyldighet att göra en anmälan till socialtjänsten enligt socialtjänstlagens 14 kap. 1 §.
Föreligger det således en situation som indikerar att föräldrarnas omvårdnad om barnet brister är det ju den typen av anmälan som gäller. Det rör dock inte riktigt det Ni frågar om, nämligen en regelmässig förfrågan till vårdnadshavarna när ett barn som skulle ha anlänt i förskolan inte infinner sig vid den utsatta tiden.
• Läroplanen för förskolan anvisar inte heller någon skyldighet att ta kontakt i den aktuella situationen. Varken avsnitt 2.4 eller 2.7 i läroplanen för förskolan innehåller regleringar motsvarade de som t.ex. finns för grundskolan avseende kontakt med hemmet om problem/svårigheter uppstår för eleven i skolan (jmf för grundskolan avsnitt 2.8).
• Sammantaget kan jag således inte se vad en sådan skyldighet att ta kontakt med vårdnadshavarna till ett barn i förskolan som inte lämnats som planerat skulle grunda sig på juridiskt sett – men det finns, som sagt, inget som helst juridiskt hinder att man ändå skapar riktlinjer för barnens bästa.
• Gäller det Malmöövergripande riktlinjer är det en fråga som bör tas upp och utredas/beredas samt beslutas om av vår nya förskoleförvaltning och förskolenämnden. Vill Ni gärna så kan även en förskolechef ha egna rutiner i frågan avseende den egna verksamheten. De bör dock givetvis finnas dokumenterade.
• När det väl finns riktlinjer ska de följas – annars brister verksamheten!
Ni får diskutera saken!

Vänligen

Natalie Glotz Stade
Stadsjurist
Förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, social- och familjerätt samt skoljuridik
Juridiska avdelningen
Stadskontoret
205 80 Malmö

Uppdatering 1

Den 22/5 intervjuar Sydsvenskan förvaltningschefen

20130522-075124.jpg

Kommunen beslutade omedelbart om en översyn av rutinerna. Utredningen är ännu inte klar, men redan nu står det klart att något lagbrott inte har begåtts av personalen.

– Det handlar helt och hållet om vilka rutiner man beslutat om inom verksamheten. Vi har beslutat att vi ska ringa upp om ett barn uteblir. Samtidigt är det en frivillig verksamhet som inte omfattas av de lagkrav som råder inom skolan, säger hon.

Betyder det att ingen lagligt kan ställas till svars för att rutinen brast?

– Ja, det inte finns inga lagkrav eftersom förskolan är frivillig, svarar Kerstin Melén-Gyllensten. Tittar man däremot på skolan finns det lagkrav på grund av skolplikten.

Jag är besviken på artikeln. En driven reporter hade begärt ut handlingar som beskriver rutinerna och vilka åtgärder som genomförts för att implementera dessa. Förvaltningschefen talar om ett ”vi” som har beslutat – vem är det? Är det samma ”vi” som ska ringa? Det vore bra om vi kunde lära oss något om ansvarsförhållanden inom kommunal förvaltning av händelsen. Hur ser lagstödet ut för att ålägga pedagogerna sådana här arbetsuppgifter?

Uppdatering 2

Den 23/5 har rubriken ändrats på Sydsvenskans hemsida:

20130523-053238.jpg

Jag menar nog att den nya rubriken är marginellt bättre.

Vilket brott skulle det vara som personalen misstänkts och anklagats för?

Vem är det som utreder brottsmisstankar i Sverige? (Polis och åklagare)

Handlar det om tjänstefel? Då är det något helt annat. Fortsättning lär följa.

Studenter med anknytning till Eslöv upplyser om att enligt nya rutiner är personalen i den frivilliga skolformen förskoleklassen ålagda att ringa polisen om de inte fått kontakt med föräldrarna inom en timme (när barnen inte kommer).

Jag undrar vad polisen och föräldrarna tycker om det?

Vemodet

maj 21, 2013

En dokumentär om Jan Johanssons fantastiska skiva Jazz på svenska.

Länk

Anton Karis beskriver möten mellan människor och musiken i ett spännande program. Jag drabbas åter av mystiken – är detta något unikt svenskt?

Eller bara ovanligt bra musik?

Lärares arbetsuppgifter

maj 21, 2013

Den här listan är hjärtskärande. Idag funderar jag över vad det innebär att utbilda någon för uppdraget.

Ibland känns det som om jag inte vet vilken fot jag ska stå på.

20130521-074926.jpg

Överdådet!

maj 20, 2013

Siffror

maj 19, 2013

LR och staten

maj 19, 2013

Vi är många som förundrats över LR:s halvreligiösa inställning till staten som skolfrälsare. Det här citatet ger perspektiv.

Statens beteende är fullkomligt exempellöst på svensk arbetsmarknad…Lärarnas förtroende för staten som arbetsgivare har tidigare i många sammanhang genom egenartade besparingsförslag och genomförda besparingar varit starkt undergrävt. Det kommer efter denna handling att nå ett bottenläge… Det är möjligt att arbetsgivaren genom sitt agerande nu tror sig göra vissa kortsiktiga vinster. På lång sikt innebär agerandet emellertid att LR och SACO/SR-S måste överväga sin attityd och sitt uppträdande mot arbetsgivaren. Om man från arbetsgivarhåll inte är beredd att rätta sig efter den hederskodex som hittills varit gällande på svensk arbetsmarknad, och som inneburit att man inte tagit till stridsåtgärder när det gäller en konflikt på en helt annan arbetsmarknadssektor, har vi sannerligen ingen anledning att lägga fingrarna emellan i fortsättningen. Ett gammalt ordspråk säger att den som sår vind får skörda storm. Det kommer arbetsgivaren att få erfara.

(Ur Skolvärlden nr.14 1986)


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 82 other followers