Intagningsprov till kommunal förskola i New York

För oss som demonstrerade mot USA:s krig i Vietnam kommer det alltid finnas ett lite grumligt stänk av anti-amerikanism i botten av vår världsbild. Samtidigt är vi uppfödda med amerikansk kultur och jag skulle nog beskriva mig som ohjälpligt kluven i förhållande till det stora landet i väst.

Jag håller på att ramla av solstolen när jag lyssnar på ett reportage i Studio Ett om situationen för barnfamiljer i New York. De privata skolorna är svindyra, men det finns en genväg för ambitiösa föräldrar som vill sina barns bästa. De privata företagen förbereder fyraåringar inför antagningsproven till de bästa kommunala förskolorna skär guld och debiterar uppåt 1000:- i timmen. Medelklassföräldrarna skyr inga medel när det gäller att se till de egna barnens intressen.

Suck.

I Sverige tror vi att staten skapar rättvisa genom att uppmuntra friskolor.

Länk till Studio Ett

Livet är ett stort prov?

Livet är ett stort prov?

MLV 37 – New York 400 år

mlvusa

Jag har länge haft problem med USA. Den oblyga exploateringen av andra länder och en utrikespolitik som bara nödtorftigt lyckats dölja de egna intressena gör det svårt att känna någon entusiasm för ett folk som pendlar mellan naivitet och cynism. När jag läser Susan Faludis Den amerikanska mardrömmen faller bitarna på plats och bilden av ett ovanligt ruttet samhälle träder fram. Den 11/9 var händelsen som avslöjade hur tunn fernissan av civilisation var.

Min lille vän ser annorlunda på det stora landet i väster. Han älskar alla myter, filmer och musik som skapas i den kulturella smältdegeln. Allra mest drömmer den lille vännen om att få åka till New York och delta i firandet av fyrahundraårsjubileumet.

Länk

Själv har jag läst boken, sett filmen och köpt T-shirten. Flera gånger.

Däremot läser jag gärna Olof Palmes understreckare från 1949 om The naked and the death av Mailer. Samma blandning av olust och fascination som jag känner idag 60 år senare.