Gökotta

Vi stiger upp tidigt. Albo härads hembygdsförening ordnar gökotta vid Krubbemölle.

   
      
Fågelexperten Hans Andersson (?) berättar om detta fascinerande djur. Ny forskning visar att honorna är specialiserade på att lägga ägg hos enbart en annan fågelart. Det parasitära beteendet är stötande ur vårt mänskliga moraliska perspektiv. Den nykläckta gökungen knuffar ut de andra äggen och har inga sådana skrupler.

Länk till film om gökars flyttvägar.

Mer om göken.

Specialiserade mödrar.

  
Jag vill veta allt om alla fåglar.

  
Vi går upp mot Hjälmaröd och beundrar ormbunksparaden.

   
 

När vi kommer hem har grannen släppt ut lammen.

  

På våren är Stenshuvud galet vackert

 
Jag är inte helt förtjust i det här konstverket.

  

Facebook hjälper mig att identifiera Majbaggen. Det kan också vara den hotade Korthalsade varianten?

 
Jag använder Jenny Lind som referenspunkt.

   

 

Vi går längs alekärret väster om huvudet och njuter av stillheten. Naturens eget reningsverk fångar upp kvävet.

 
Jag tror de här spångarna är tillverkade på platsen av nersågade träd.

  

En annan dag vill jag gärna se långbensgroda.

  

Vid fyren dånar vågorna.

  

Vi passerar labyrinten – och jag försöker komma på sången om laboranten som lubbar runt den…

  

Backsippan växer rikligt.

  

Ek i lövsprickning.

  

Parasiten kramar björken. De verkar ha det ganska bra.

  

Nej Mats – du får inte plocka Ramslök i nationalpark. Och förresten börjar det bli för sent.

Sen kom regnet.

 

…annars skjuter jägarn mig?

En av de mest älskade svenska barnvisorna handlar om en hare som söker hjälp hos en tomte. I texten nämns en jägare som hotar att skjuta haren.

De här våldsamma raderna har länge plågat pedagoger och många har försökt skriva fridfulla versioner om jägare som fångar, kittlar eller “tar” (???) harar.

Jag tröttnade på tramset och skrev en egen version 1996.

I en grav – dropbox