Jag var för våren.
Jag trodde på årstidernas växlingar och blommornas rätt att sprida sina gener över planeten Jorden.
Jag var välvilligt inställd till att vissa blommor användes som symboler för obändig växtkraft och livsvilja.
Jag är färgblind men har alltid tyckt om gult.
Jag tänkte att det var möjligt att sköta en trädgård utan kemiska preparat och litade till mekanisk bekämpning.
Nu sätter jag mitt hopp till en apparat som ska ånga bort maskrosorna från stenläggning och singel.
Max Germundsson har verkligen skrivit en riktigt bra limerick och är en värdig vinnare i HSV:s tävling. Jag gratulerar till ett bra val!
“En envis man ifrån Skövde
sa att sj-ljud ingen behövde
men nog fick han tji
när han satte sig i
en taxi och hamna i Sövde”
Om HSV kunde använda samma precision i sin granskning av lärarutbildningar vore mycket vunnet. Hemligheten ligger kanske i att ta hjälp av rätt personer
Bild från Limerick!
En fördel med att arbeta på högskolan är att jag ibland kan smita in på seminarier. Idag hamnade jag på Barbro Holmbergs licensiatseminarium om “Svensklärares arbete”.
20 lärare från gymnasiet har intervjuats och de tycks verkligen ha tagit chansen att lätta sitt hjärta. Samtalet tycks delvis ha haft karaktären av besvärjelse av onda makter.
En frågeställare från betygsnämnden sammanfattade gruppen som “20 helårskverulanter”. Barbro menade att det kan tolkas som ett uttryck för makt att inte tillåtas gnälla (jo – jag tror både Foucault och Bourdieau hade hållit med), men till sist blev det lite beklämmande med all denna uppdämda bitterhet över förlorad status och att de hade blivit intvingade i ämnesövergripande arbetslag. Och så kom det nya läroplaner till råga på allt…
“Visa mig en nöjd bonde och jag ska visa dig en nöjd lärare” Vilket skulle bevisas…
Jag vet inte om bilden av svensklärare mår så bra av den här sortens beskrivningar – vetenskapliga eller ej.
Jag är med i en grupp som försöker reda i Lärarutbildningens förhållande till datorer och s.k. IKT-frågor. Svårigheten ligger delvis i att förstå vad som ryms inom fältet och varje försök att definiera innebörden skapar nya problem. För några år sedan kanske det fanns folk som var intresserade av datorer för deras egen skull, men idag känns det ganska avlägset. Jag brinner inte för maskiner – men är glad över att det finns verktyg för att göra avståndet mellan människor mindre.
En Blogg som tänder mitt intresse för området är Ugglemamman som både är intressant, aktuell, välskriven och med tekniska råd på hög nivå! Tack Åsa för inspirationen – nu ska jag pröva webbaserade photoshopliknande program!
Metta Fjelkner passar på att flytta fram positionerna för LR:s skolpolitiska projekt genom att utnyttja HSV:s granskning för egna grumliga syften.
Andelen disputerade lärarutbildare beskrivs som det främsta kriteriet för urval av vem som ska får framtida examinationsrätt. Det vetenskapliga stödet för detta synsätt är obefintligt. Jag är förvånad över att en organisation som företräder lärare inte beskriver lärarexamen eller undervisningserfarenhet som centrala kompetenser på en professionsutbildning.
Fjelkner beskriver också Olle Holmbergs kritik mot HSV som “befängd” och avvisar alla beskyllningar om att det skulle finnas politiska undertoner. Jag menar att LR bygger sin utbildningssyn på särhållandets logik. Ämne och pedagogik ska delas upp. Omsorg och lärande ska delas upp. Åldrar ska delas upp .
Malmömodellen betonar helhetssynen på barns utveckling och vi talar om en fusion mellan ämne och läreri. HSV accepterar inte integrationstanken och LR jublar.
Det kunde inte bli mer politiskt.
Det har gått en vecka sedan Högskoleverkets granskning publicerades och en del av känslorna har lagt sig. Ledningen reagerade snabbt och klokt (Marias blogg) och budskapet var enkelt uttryckt:
– Sitt i båten – det här reder vi ut!
I första hand måste studenterna lugnas, i andra hand ska HSV förstå att vi tar kritiken på allvar, i tredje hand gäller det att förstå vad som är allvar och vad som är politisk retorik i kritiken.
Olle Holmberg betonar den senare aspekten och jag tror att vi är många som är förundrade över hur nyckeltalet “30% disputerade lärare i första terminen” har blivit avgörande för hur ett lärosätes kvalitet ska bedömas. Det vetenskapliga underlaget för detta kriterium är ganska svagt, men det är antagligen oklokt att gå till motangrepp just nu.
Det är också möjligt att välja självkritik som väg och sådana röster saknas inte.
Tisdagstema. Lite uppskruvad himmel (det blir lätt så – men det var en konstig dag) över Stens Huvud med mina favoritfår i förgrunden.
Klickbar bild:
The Guardian skriver om svensk skola som “flavour of the year” men diskuterar också friskolornas som fenomen. Spännande med ett internationellt perspektiv. Den obligatoriska jämförelsen med Finland får vi väl vänja oss vid (tack för tipset Staffan!)
Det är något underligt med ansiktet i spegeln. Om vi kan se bilden – då ser hon ju något annat! Är det konstnären vi ser i spegeln? Vad håller ängeln med lösvingarna på med. Velasquez använder mytologin och Venusfiguren för att visa något, men jag får inte ihop budskapet
En djärv tolkning av bilden är att det är landets lärarutbildningar som ligger på diwanen och att HSV håller upp en spegel som visar bilden av… Ja vad är det för konstig bild som visas upp?
Är det möjligtvis demiurgen Björklund själv vi ser i spegeln? The Maker makes…
Sigbrit Franke lär ha börjat avslöja huvuddragen i den kommande lärarutbildningen. Det blir flera olika lärarexamina. Varje lärosäte får ansöka om rättigheter för respektive examen.
Jag är orolig över att klyftan mellan lärargrupper ökar igen efter några år av kvalificerat brobyggande. Regeringen har tidigare sagt sig vilja satsa på yngre barn och förskollärare men i verkligheten syns den söka lösningarna bakåt i tiden. Möjligheten till dubbla åldersinriktningar har tvingat lärarutbildningarna att tänka efter och verkligen försöka möta kraven på helhetssyn hos pedagogerna. Många nyutbildade studenter med dubbel inriktning rör sig elegant mellan skolans och förskolans världar.
En grupp som det har varit särskilt tyst om är fritidspedagogerna – osynliggjorda och tillbakaträngda med omöjliga arbetsvillkor och låg status. Förhoppningsvis kommer regeringen upptäcka att det är på fritiden som det verkliga lärandet sker. Det skulle vara bra om det fanns några fritidspedagoger kvar den dagen.
Annars vill jag gärna höra mer om vad som är på gång. Mina källor äro en aning grumliga…
