Jag vet – vi träffas och hackar på skolan!

SNS ordnar debatt och det verkar vara ett glatt gäng som tar chansen att vädra sina fördomar om den dåliga svenska skolan. Med denna utgångspunkt riskerar debatten att bli en uppvisning i förutsägbart gnäll:

Länk

Under lång tid har skolan varit en samhällsinstitution som Sverige varit stolt över – nu är den i kris. Idag premieras Internetkunskaper och självständigt arbete till förmån för lärarledd lästräning, begreppsutveckling, gradvis bättre språkbehandling, inlärning av faktakunskaper och koncentrationsförmåga. Resultatet av denna förändring stavas skolor med allt sämre kvalitet och elever med allt sämre betyg, och de värst drabbade är som alltid elever med särskilda behov. I förlängningen misslyckas således skolan med att utjämna olika livsvillkor och förebygga utanförskap.

Medverkande
Bengt Göransson
, folkbildare och f d utbildningsminister (S)
Hans Albin Larsson, överdirektör, Skolinspektionen
Inger Enkvist, professor, Lunds universitet
Leif Alsheimer, författare och frilansande kulturskribent
PM Nilsson, vd, chefredaktör och ansvarig utgivare, Newsmill

Samtalet leds av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, Malmö högskola

När det gäller den här typen av debatter förstår jag att forskare tvekar att ställa upp.

hacka

Min proletära ungdom

Vi diskuterar identitetsutveckling och frågan om klassbakgrundens betydelse för framtida yrkesval. I den socialdemokratiska mytologin är vi fria att göra klassresor där vi av egen kraft lyfter oss från den miljö vi formats i. De flesta sociologiska studier är ganska cyniska och bevisar ofta kraften i den sortering som finns inbyggd i samhällets struktur. Utbildningsframgång och gymnasieval hänger starkt samman med föräldrars inkomst och utbildningsbakgrund. Skolans försök att dölja detta är en kamp mot väderkvarnar och lägger ett orimligt stort ansvar på den enskilde lärarens axlar.

Skolverket har upptäckt detta och beskriver förhållandena med bedövande klarsyn. Kanske var skilsmässan från Skolinspektionen nödvändig för att den här typen av analyser skulle kunna skrivas

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
Skolverket har i en omfattande kunskapsöversikt kartlagt orsakerna till de försämrade skolresultaten i svensk grundskola.

Länk

Själv försjunker jag i mina två studiebesök i den proletära världen. Som artonåring sommarjobbade jag på tvätten i Arlöv. För mig var det de längsta sex veckorna av mitt liv och  enbart tanken på att jag snart skulle återvända till skolans trygga värld  fick mig att stå ut. Andra sommarvikarier var överlyckliga över att få ett jobb – deras föräldrar hade jobbat där i 30 år och nu såg de fram emot att göra detsamma.

Den andra djupdykningen var ett sommarjobb som tågstädare på SJ. Jag hade tagit studenten och var därigenom en suspekt typ:
– Ju mer man läser, desto dummare blir man.
Det var ganska slitsamt men det fanns olika typer av arbetsuppgifter. Att fylla på vattenkaraffer var enkelt och inbjöd till att fuska (man behövde inte tömma ut a-l-l-t vatten).Den beryktade “trattaturen” var ökänd och få akademiker tog sig igenom den med bevarad stolthet. På den tiden fanns det sittvagnar av typ B7 med torrtoaletter (ett hål rakt ner mot banan) och jag ska inte gå in på detaljer när det gäller svårigheterna att hålla dessa öppningar mot evigheten rena.

B7 sittvagn

B7 sittvagn

Bild från Järnväg.net

Mona på defensiven i skolfrågan

Socialdemokratin försöker skydda sig mot attacker från Björklund genom att mumla om kunskaper och prov.

– Det får vara slut med att socialdemokrater hoppar högt när någon säger att kunskap är viktigt. Man måste ha prov och man måste utvärdera barnen för deras egen skull och för föräldrarnas. Dock inte i ettan.

Kanske är det orimligt att Mona ska tala om v-a-d det är för kunskaper hon tycker är viktiga – men nog måste det vara ett minimikrav att förstå skillnaden mellan att utvärdera barnet och dess prestationer?

Länk

mm

Sverige är på väg mot engelsk modell?

Länk

–Proven styr läroplanen. Det spelar ingen roll vilken undervisning du bedriver, utgången blir ändå densamma, säger Mick Brookes, generalsekreterare för NAHT, rektorernas nationella förbund.

Snarlika kommentarer kommer från NUT, landets största lärarfack:

–Pedagogiken drabbas när vi har hårda inspektioner och allt för detaljerade riktlinjer. Prov behövs men ska följa utbildningen, inte tvärtom, säger utbildningschef John Bangs.

I flera år har kollegerna kämpat för att förändra systemet med hårda nationella prov. I första hand opponerar de sig mot det så kallade Sats-testet, som hålls när barnen är elva år gamla.

–Testerna ska vara ett stöd i undervisningen, inte undergräva den. Det enda Sats gör är att förödmjuka de skolor och elever som redan har det tuffast. De blir föremål för hårda inspektioner som går att jämställa med mobbning. Istället för att förbättra kvaliteten på undervisningen leder det till att sociala skillnader cementeras, säger Mick Brookes

Jag tänker mig att det är en rimlig uppgift för forskarsamhället att sprida kunskapen omde här resultaten till svensk skola.

dimman

In i dimman - förstora

Den viktiga yrkesstoltheten

Jag har varit hos tandhygienisten. Man hinner tänka en hel del under 45 minuter. Framför allt måste jag lära mig att kontrollera min stolthet. Att bli så tillrättavisad (läs uppläxad) av en ung invandrarkvinna vänder upp och ner på mina dolda hierarkier.
– Ska jag verkligen behöva finna mig i detta?

Min taktik blir snart den  döende pudeln och jag sjunker in i självömkan och ångerköpthet. Jag lovar borsta precis som hon visar och dessutom bruka allvar med tandtråden.

Under ultraljudsbehandlingen av tandsten  är jag beredd att göra vad som helst för att komma därifrån. När hon mäter tandköttsfickorna med den vassa sonden vill jag bara gråta. Som avslutning putsar hon mina tänder med den mjuka gummisnurran och god pasta. Det är nästan skönt.

Vår relation är strikt yrkesmässig. Hon talar och jag lyssnar. Hon förmanar och jag lyder. Det finns inte utrymme för sårade känslor eller uppblåsta egon. Om sex månader ska jag komma tillbaka. Då siktar jag på beröm.

Jag önskar att de lärare vi utbildar tar sitt yrke på samma allvar som min tandhygienist. Utan yrkesstolthet går det inte undervisa.

Jag mötte Björn

Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund bjuder in till konferens om forskning och skolutveckling. Björn Ranelid talar och vi lyssnar andäktigt.

Efteråt ringlar köerna av lärare som vill köpa en signerad bok. Jag är motvilligt förundrad över mannen som lyckas vara pompös, poetisk, självupptagen, personlig, moraliserande, rolig och arg samtidigt.

Jag har vänner som retar sig på författaren. Det gör inte jag. Ingen har lika effektivt utmanat jantelagen.

Världens bästa intervju!

Papperstidningens död?

slagt

Slagthus i skymning

Malmö Högskola ordnar Skiftesföreläsning på måndag den 2/11.

Länk

Ur inbjudan:

Det finns skiftande idéer och visioner. Men i mötet mellan gammal och ny teknik formas förutsättningarna för morgondagens medier. Den amerikanske internetanalytikern Clay Shirky sammanfattar sin analys så här: ”Society doesn’t need newspapers. What we need is journalism.”

Kanske behöver vi omdefiniera vad som menas med “journalism”. I mina ögon är det en alldeles för viktig fråga att överlåta åt journalisterna. (Ni vet hur det är med krig och militärer)

När dagstidningarna kämpar för sin överlevnad är det frågan vad som går att skära ner på. Idag jobbar ohemult många s.k. journalister med att lägga ut TT-telegram i landets olika nätupplagor av lokaltidningarna. Inkomsterna är begränsade.

Det var nog inte så presstödet var tänkt att  utvidga demokratin.

Sjukhusspionen – var fick han luft?

Jag läser om Jan Guillous äventyr och tycker nog att han kommer igenom det hela med äran i behåll.

Det sorgligaste är kanske den s.k. sjukhusspionen Gunnar Ekbergs försök att ta poäng genom insinuationer. Stor indignation och ingen substans – varför får han uttala sig i SVT?

Länk

Läs mer hos Svensson

Ibland skäms jag över att ha spelat jazz

Musiken är ofta töntig och publikfriande – eller tillkrånglad och tävlingsinriktad. Många år levde jag begravd i den här romantiska världen och missade en hel del av rocken på 70-talet.

Axess är en underlig tevekanal med oförutsägbara program. Historien om hur Coleman Hawkins spelar in Body and soul samtidigt som andra världkriget bryter ut är magisk. Han förändrar sättet att se på vad som är möjligt att göra med en melodi. Kriget förändrar vår syn på vilka gränser som finns för mänsklig ondska.

Det är verkligen dumt att skämmas.

Fototriss – rosa (bandet)

Jag kan inte låta bli att återanvända mina indiska bilder. Kanske för att det är starka och självständiga kvinnor som skapar sig ett liv genom att göra affärer.

rosa1

I Indien är svart en väldigt ovanlig färg.

rosa2

När jag var liten fanns det klackbarer på många ställen i staden. Var tog dom vägen?

rosa3

Kolla klänningarna i bakgrunden. Prinsessor finns i alla storlekar.

rosa4

Woops – det blev fyra bilder.

Mer fototriss