Solidaritet – så vitt jag vet

Folkpartiet fortsätter att marschera högerut. Kärnkraft, Nato, urholkad arbetsrätt, skolkrav, språkkrav för invandrare – jag tänker att det finns en uppenbar risk att Jan Björklund snart kommer att förbjuda ordet solidaritet. Därför passar jag på att påminna om Sven-Eric Liedmans bok i ämnet.

Länk

Ordet “solidaritet” kommer från franskan. Det har sin bakgrund i latinets “solidus”, som betyder gedigen, fast eller odelad. Franska jurister talade redan på 1500-talet om “solidarité” i en mening som lagkloka i många länder, även Sverige, fortfarande använder. Om det finns flera borgensmän för ett lån och låntagaren inte kan betala, är det en av borgenärerna som träder emellan med hela summan. I efterhand får han ersättning av de andra. Det kallas solidariskt ansvar och kommer till uttryck i devisen: “En för alla, alla för en.”

Skyltarna från gamla Östberlin erbjuder en begränsad tolkning av ordet. Solidaritet mellan folk verkar vara en riskabel och lätt föråldrad tes.

Pojkpeng – skolfront

Missa inte Skolfronts program om pojkarnas skolresultat:

Länk

“Jag tror inte att det kommer att hjälpa – vi får all hjälp vi behöver”

Nu fattas det bara att jag har en åsikt i frågan.

Gissa mitt kön?

Gissa mitt kön?

 

Var diskuterar lärare elevinflytande?

Jag fick mail från studenter och tänker be läsare om tips:

Vi  håller på med vårt examensarbete. Vi gör en diskursanalys av hur skolans olika aktörer pratar om elevinflytande. Vi har i första hand valt att inte göra intervjuer utan vi vill hitta vår empiri på internet och i dokument.

Nu har vi stött på patrull när det gäller lärares utsagor. Du som diskuterar skolfrågor på nätet (i alla fall i bloggform) kanske känner till något forum för lärare på internet. Vi letar och letar men hittar inget.

Studenterna (och jag) är tacksamma om ni har tips på något ställe där frågorna diskuteras. Eller ligger det mesta på en kommunintern nivå?

De stora elefanterna dansar

Det finns institutioner du inte vill stöta dig med om du arbetar inom högskolan. Högskoleverket och Utbildningsdepartementet hör givetvis till makthavarna och vi kan inte nog markera respekten för det demokratiska regelverket. Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen är mer diffusa till sin karaktär – samtidigt som deras pengar är starkt åtråvärda. Dessutom finns det något som vi i brist på annat skulle kunna kalla  “vetenskapssamhället” där vissa forskare sätter agendan för debatten.

När Tomas Kroksmark kritiserar Roger Säljö och Ulf P. Lundgren är det upplagt för en rejäl strid. Bakom de oskyldiga frågorna om de 136 KK-stiftelsemiljonerna till LearnIT döljer sig en maktkamp som jag tror handlar om vilken forskning som ska prioriteras i framtiden.

På sidan 75 i senaste numret av pedagogiska magasinet kan vi följa den tredje (men säkert inte den sista) ronden i striden. Ett bra gräl livar upp och om jag skulle satsa en hundring blir det på Kroksmark som verkar sitta på de bästa korten. KK-stiftelsens hantering av satningen på att utveckla IT inom landets lärarutbildningar imponerar inte.

Länk

Att “förstå” lärarutbildning

Förstora!

Ibland går jag över till andra sidan hamnbassängen och betraktar det hus som kallas Orkanen. På översta våningen lyser biblioteket. Där förkroppsligas visionen om högskolan som en öppen plats för bildning och möten.

Jag ser musik-, drama-, slöjd- och bildsalar på tredje och fjärde våningen ligga ömkligt underutnyttjade . När huset planerades var estetiska uttrycksformer modernt. Nu är det LÄSA-SKRIVA-RÄKNA som gäller och lokalbokningen brottas med de svårutnyttjade salarna.

Jag ser en underdimensionerad idrottshall som tvingar de blivande idrottslärarna att flacka över staden i sin jakt på användningsbara lokaler.

Jag ser tomma kemi- och fysiksalar som dimensionerats efter skolans behov av lärare med inriktning mot naturvetenskap.

Jag ser min egen arbetsplats i ett litet kontorslandskap. Den storslagna utsikten och närheten till arbetskamrater  kompenserar inte bristen på spontana möten med studenter. Vi har byggt in ett avstånd mellan studenter och lärare.

Jag inser att den här texten inte lever upp till sin pretentiösa rubrik. Någon har klassificerat  människans möten med omgivningen i olika kvalitativa nivåer

  1. Att uppleva med sinnena
  2. Att erfara och tolka med hjälp av tidigare kunskaper
  3. Att beskriva
  4. Att analysera
  5. Att reflektera över

På en avlägsen upphöjd nivå kanske det är möjligt att dessutom ”förstå” lärarutbildning. Jag är antagligen alldeles för inblandad och just nu är jag nöjd om huset står kvar på morgonen. På bilden ser det mer ut som skepp på väg att lägga ut.

Jag läser om studenter som demonstrerar mot det låga antalet undervisningstimmar vid a-n-d-r-a delar av Malmö högskola. Det är en ganska hård ton i kommentarerna och jag blir först glad över att kritiken inte riktas direkt mot Lärarutbildningen. Sedan funderar jag vidare över lärarstudenternas extremt låga engagemang i demokratiprocesser som t.ex. kårpolitik.

Då är det möjligt att tolka tystnaden som något betydligt mer oroande.

Länk till Sydsvenskan.

Svarta och vita får

får

Vi diskuterar normalitet och studenterna tycks förstå problemet med outtalade och förtryckande normer. Anpassningen sker snabbt och viljan att passa in är stor hos studenter som ofta befinner sig i en utsatt position.

Samtidigt finns det en  uppdelning i goda och onda tankar som är nästan lika skrämmande. På lärarutbildningen finns en stark tradition av konsensus och det är inte självklart att alla tankar får uttalas högt i klassrummet.

Det känns som att de här fåren är på väg ut ur bilden. Fotografen borde ha tagit ett steg tillbaka.

Jag ska köpa skinka för pengarna?

Det finns olika sätt att manifestera sitt välstånd. Efter finanskrisen känns fonder osäkert och i grunden osensuellt. På Boroughs market hittar jag ett alternativ som kittlar de flesta sinnen. Spanska Joselita gran reserva pata negraskinkor för 8000:- verkar vara en säker investering.

Å andra sidan tycker jag om Parmesan också.

En del frestelser är lättare att motstå än andra. Jag klarar mig utan humidor.

“Nu är det lättare att bli arbetslös!”

Detta muntra budskap möter jag på en illgrön folder från Lärarnas A-kassa. I min naivitet trodde jag att organisationens syfte var att underlätta livet för dem som ä-r arbetslösa.

Efter höstens turer med varsel och turordningskretsar på Lärarutbildningen menar jag att arbetsgivaren inte behöver hjälp från A-kassan. Det är redan mer än tillräckligt lätt att bli arbetslös.

“En pedagogisk tragedi?”

Uppdatering:

Social sortering i skolan – den färdiga rapporten!

Ursprungligt inlägg:
Rasmus och Fredrik har skapat debatt om den sociala sorteringen i Malmös gymnasieskolor. Jag läser de hätska kommentarerna på Sydsvenskans hemsida och förstår att  det här är en känslig fråga. Vi är många som är beroende av att tro på institutionen skola som “Den stora möjliggöraren” och bilden av den rättvisa skolan hänger nära samman med myten om de fri valen.

Länk Sydsvenskan
Länk LUT:s hemsida

Jag funderar över ordvalet i rubriken. “Tragedi” är antagligen ett av svenska språkets mest missbrukade ord och jag har ett vagt minne av en novell (Hesse eller Böll?) där en dagstidningssättare rättade alla artiklar där ordet användes felaktigt. Den grekiska dramaturgiska urbetydelsen är att något är förutbestämt och ödesmättat. Individen kan inte höja sig från sina förutsättningar och Oidipus kan inte undfly sitt öde. “Tragedi” betyder alltså inte “tråkig händelse”.

Kanske träffar ordet “tragedi” rätt för en gångs skull. Det mesta verkar vara välorganiserat och de som bryter sorteringsmönstren tar stora risker.

spår

Vem väljer spår åt tåget?