Orkar vi ett larm till?

Jag vaknar med ett ryck av morgontidningens duns och möts av ytterligare ett larm om det dåliga resultatet (läs betygen) i Malmös skolor.

Länk

Fast om man ska vara noga är det ganska svårtolkade siffror och höstbetygen är en riskabel värdemätare. Många lärare använder s.k. IG-varning som en form av stimulanspaket.

Om vi inte vet vilka nya elevgrupper som kommit till och hur stor andel förberedelseklasser som ingår i statistiken – ja då är det  meningslös statistik. Detta tycks inte bekymra debattörerna i kommentarsfunktionen. Det är aldrig för sent att hacka på skolan och här frodas vilda teorier om diverse syndabockar fritt.

Just shoot me!

Just shoot me!

Bara kom hit!

Just när jag tror att högen av tentor ska knäcka mig sjunger Nils Landgren Get here. Plötsligt känns det som om jag ska ta mig igenom det här.

Nils Landgren – Get Here(spotify)

Jag önskar mig en kollektiv karaokefunktion på nätet – något för oss obotliga romantiker.

Ocoolare än så här blir jag inte.

Kvotering 2.0

I den överhettade kvoteringsdebatten är Tobias Krantz utbrott i morgonteve om “Detta är människor av kött och blod som får sina drömmar krossade” ett svårslaget retoriskt bottennapp.

Länk till Morgonteve, DN

När KB ska göra om sin lista över 40-talets viktigaste författare på grund av att det finns för få kvinnor vore det intressant att pröva samma hjärtskärande formuleringar på de manliga författare som drabbas av kvoteringslusten. Är det politiskt möjligt?

Länk, Krönika

Vem ska bort?

Erik Lindegren, Karl Vennberg, Werner Aspenström, Axel Liffner, Ragnar Thoursie, Sven Alfons, Elsa Grave, Anna Greta Wide, Harald Fors, Stig Dagerman, Bengt Anderberg, Stig Sjödin, Thorsten Jonsson, Tage Aurell, Sivar Arnér, Peder Sjögren, Gösta Oswald, Lars Ahlin, Bernt Erikson, Lars Gyllensten.

Aspenström drabbas av utkvotering?

Aspenström drabbas av utkvotering?

I mediaskuggan…

Jag inser att mina 15 minuter i strålkastarljuset är över. I dagens tidning står inte en rad om mig och det känns tomt.

För att trösta mig själv berättar jag en sann historia om ett telefonsamtal mellan min då tvååriga dotter M och hennes mormor. M blev fotograferad  när hon gjorde gymnastik i parken och nu ligger klippet från kvällstidningen vid telefonen.

Mormor: “Har du varit i tidningen?”
M tittar på artikeln och konstaterar med stor belåtenhet: “Jag är fortfarande i tidningen!”

Med denna berättelse försöker jag säga något om mediabrusets höga tempo. Sensmoralen är oklar.

Bloggiologi

Jag försöker undvika att fundera över den där mystiska sidan av bloggvärlden – alltså de okända besökarna som plötsligt drar upp besökstalet. Min fåfänga sida smickras av dessa oförutsägbara strömmar av, vad jag tror är, nyfikna och engagerade läsare.

Risken för jagförstoring minskar en aning när jag läser vilka ord dagens besökare har använt för att hitta hit:

godis 23

house 7

världens största spindel 5

freud 4

tyskland bilar 3

konstig dag 3

bok 3

baltzar von platen 3

sexig 3

cykel 3

Jag tror att denna lista skulle kunna vara en utmärkt övning för en kurs i skapande svenska:
– Skriv en dikt – du måste använda alla orden!

Jag vill tacka Google - du har hjälpt mig så mycket!

Jag vill tacka Google - du har hjälpt mig så mycket!

Därför finns journalister

Jag möter studenter som inte läser dagstidningar. Ofta tar de del av nyheter på nätet och min moraliserande hållning är en smula omodern, men när jag läser Niklas Orrenius artikel om könsbalans och kvotering på högskolan jublar jag över vad en professionell journalist lyckas åstadkomma på en arbetsdag. Bakgrund, politiskt perspektiv, analys, personliga röster, bra bilder och förklarande grafik – allt detta samverkar i papperstidningen och jag är glad att någon vill betala reporterns och fotografens lön.

Det kan finnas ett samband mellan min uppskattning och att jag nämns i artikeln. Dessutom har Niklas lyckats göra något sammanhängande av ett långt och vindlande samtal i ett svårt ämne.

Artikel, Grafik

Gårdagens artiklar i ämnet: Sydsvenskan, DN, Svd

"Kvinnofängelset" var en populär nattlig teveserie

"Kvinnofängelset" var en populär nattlig teveserie

Om könskvotering igen

Jag försöker följa diskussionen om könskvotering (eller positiv särbehandling som det heter på nysvenska). I webkommentarerna frodas hatet mot feminismen och många förbittrade debattörer tycks mena att det är orättvist att förbjuda stöd just till män.

Sydsvenskan, DN, Svd

Den här fokuseringen vid rättvisa är besvärande och de flesta tycks hysa en orimligt stor tilltro till betygens förmåga att spegla kunskaper eller lämplighet för yrke. Jag skulle vilja påminna de ambitiösa ungdomarna om att det inte är en r-ä-t-t-i-g-h-e-t att bli läkare bara för att man lyckats skrapa ihop 20,0 på komvux. Samhället har inte givit dig ett sådant löfte! Du kanske har lockats att tro att alla utbildning är en bra investering i din framtid? Den här bilden tror jag är ömtålig för högskoleministern – betygen som motiverande faktor är oerhört betydelsefull i en studiemiljö som dränerats på andra inslag av mer personligt värde.

Däremot har samhället skyldighet att se till att statens utbildningspengar används på ett klokt sätt. Om vi vill ha vissa kvoter med arbetarbarn, invandrare, män, glesbygdsbor, rödhåriga, lesbiska eller skidskyttar som läkare, veterinärer, psykologer, jurister, lärare, brandmän, arkitekter eller poliser – ja då får vi väl skapa system som garanterar detta!

Allt är bättre än denna betygsromantiska illusion av rättvisa.

Målrelaterade betyg kan fungera som underlag för vilka barn som klarar högre studier, men forskningen visar att deras värde som förutsägelse av studieframgång är svagt – mycket svagt.

För övrigt är jag emot all kvotering som inte gynnar mig.

På NK:s parfymavdelningen jobbade många kvinnor

På NK:s parfymavdelningen jobbade många kvinnor

Jag är könskvoterad

Min mörka hemlighet är att jag 1975 fick 0,2 i tilläggspoäng när jag sökte till förskollärarutbildningen i Malmö. Någonstans går en diskriminerad kvinna som jag i värsta fall har stängt ute från förskolläraryrket. Denna skuld måste jag lära mig att leva med.

Nu förbjuds denna form av särbehandling. Länk Sydsvenskan, DN, Svd

Jag är lite undrande över den svenska formen av absolut rättvisa eller meritokrati kanske är ett bättre ord. När den indiska staten annonserade ut intagningsbestämmelser till polisskolan var det olika längdkrav beroende på vilken folkgrupp du kom ifrån. Där var det viktigare att staten representerades av ett utsnitt av befolkningen än att de höll en viss minsta längd.

Detta är ett ämne som vi måste prata om i Manliga nätverket för lärarstudenter.