Valvakan börjar illa. Jublande sverigedemokrater tar ut segern i förskott och Mattias Karlsson gläds över en framtida vågmästarroll. På deras valvaka flockas unga män, män, män med konstiga frisyrer och jag blundar.
När jag öppnar ögonen förklarar Carl Bildt och Alf Svensson att det bara är vallokalsundersökningar och att det inte är avgjort än.
Jag följer den förfallna och pompösa stentrappan uppför branten.
Stentrappan som gud glömde
Sommaren 1993 hyrde vi en ganska muggig stuga med tillhörande sunkig husvagn. Idag vandrar jag uppför strandbrinken och återupplivar gamla minnen. I den husvagnen lät vi barnen sova och jag har fortfarande dåligt samvete över att vi utsatte någon med luftrörsbesvär för den påfrestningen. Inte ens de sibiriska dvärghamstrarna borde ha fått vistas i en sådan miljö.
Jag ryser av obehag och återvänder till stranden där Rörums södra å möter Östersjön. En helt magisk plats där laxfisket länge var grunden för bybornas försörjning.
Märks det att jag försöker undvika valet?
Vi bor på det österlenska höglandet (147 m.ö.h.) och när det blåser västliga vindar skakar huset. Det säkraste sättet att hitta lite lä är att ta sig ner till Knäbäckshusen där den branta kusten ger bra skydd mot vinden. Det är en geologiskt spännande plats och ofta drabbas jag av filosofiska bryderier kring tillvarons och kustlinjens föränderlighet.
Den gamla sjöbotten har sedan inlandsisen drog sig tillbaka stigit ungefär 20 meter och det är lätt att hitta spår av olika tidsåldrar i de skikt som erosionen blottlägger. Stolta träd rasar varje år ner mot havet och jag beundrar deras försök att klamra sig fast vid en sandig jord som inte längre finns.
Förstora - kolla jordlagren!
Ett sätt att förstå socialdemokratins misslyckanden i de senaste valen har varit “Vi har tappat kontakten med rötterna”, Bilden av en partielit med maktfullkomliga pampar som inte förstår rörelsen har varit en återkommande analys av socialdemokratins problem och kanske är den giltig fortfarande. Samtidigt tror jag att den här hetsen mot politiker riskerar att bli ensidigt personfixerad och göder dessutom politkerföraktet på ett obehagligt sätt.
Jag tror att det är rimligare att tänka “Rötterna har tappat kontakt med jorden”. Det starka partiet som skulle skydda de svaga, motverka orättvisor och hjälpa de utsatta – det partiet gick vilse i sina försök att hitta ett objekt för sina omsorger. På samma sätt som rötterna famlar i luften på stranden famlar också socialdemokratin efter någon att ta hand om.
Den utlovade skattesänkningen för pensionärerna beskrevs i Publik service som att “Vi som alltid har fått sleva i oss hela gräddtårtan nöjer oss inte förrän vi har fått även den sista biten av marsipanrosen”.
Under tiden famlar rötterna i luften:
– Jag behöver någon att krama. Krama mig!
Landhöjning som politisk metafor?
En stor grupp väljare har inte bestämt sig och idag är det val. Godmorgon Världen berättar om Freuds råd till tveksamma – att singla slant.
Men det handlar inte om att låta slumpen avgöra. Nej, just i det ögonblick myntet svävar i luften känner du i magen vilken bild du helst vill ska komma upp.
Varför tänkte jag inte på det?
Från ungdomsmottagningens utmärkta sida!
http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1242135/Lakare-von-Arnold-skar-sig-sjalv.html
http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1242168/Sa-har-SD-anvant-von-Arnold-attacken.html
Jag tror inte det här behöver kommenteras. De som sett Åkesson och de lokala företrädarna försöka dra växlar på händelser anade vad som var på gång. Och jag som inte trodde det var möjligt att sakna Sten Andersson!
– Det här är för jävligt, inte bara att han kostade resuser, utan det han har gjort kan inte vara annat än röstfiske, säger en polis med mycket god insyn i utredningen till Sydsvenskan.
För i veckan kom rättsläkarintyget efter den så kallade levandeundersökningen av David von Arnold Antoni. Undersökningen gjordes kort efter händelsen.
Det är en underläkare vid rättsmedicinalverket i Lund som undertecknat intyget. Och det är i det närmaste unikt i sin skärpa. “Starka skäl beträffande läge och utseende talar för att skadan är självförvållad”, står det i utlåtandet.
Enligt Sydsvenskans källor klassar rättsläkaren sannolikheten för att alltihop är fejk som 9 på en 10-gradig skala. Bedömningen görs utifrån hur djupa skadorna är och hur kniven varit vinklad när hakkorset skars in.”
Uppdatering: 18-nyheterna SVT nämner inte skandalen. Är det alltför långt ifrån Stockholm?
Ungefär så sa en av rösterna i radioprogrammet Konflikt Vilse i demokratin i morse. Var det Tommy Möller?
Orden förföljer mig och jag funderar över om det är en verklig motsättning. I min naiva världsbild är nyfikenheten grunden för all utveckling och en förutsättning för det som vi kallar “skola”. Lyssna på radio när det är som bäst!
På söndag är det val men hur står det till med demokratin egentligen? Konflikt möter människor märkta av misstro mot politikers egentliga uppsåt. Om frustration över en förlorad värld men också förhoppningar om ett fördjupat samtal om det goda samhället. Konflikts Randi Mossige-Norheim lyssnar till bångstyriga politiska samtal bortom spindoktorer och politikens centrum.
Den kriminelle mannen som röstar på DS för att han vill ha ordning och reda – varför är jag inte förvånad?
Elza Dunkels berättar skamset om sin tid som IT-pedagog i boken Vad gör unga på nätet?
Jag brukar plåga mig igenom lärarutbildningens pretentiösa kurslitteratur och njuter av att äntligen stöta på en bok som är klok och resonerande i svåra frågor. Elza beskriver skolornas okunniga och skräckslagna strategier med bedövande precision. En dödlig stöt mot alla lycksökare som försöker skydda barn från sig själv.
Andra tider - andra faror
… den psykotiske flyttar in och terapeuten kasserar in hyran”. Ungefär så säger Helena von Zweigberg i Spanarna och jag försöker översätta det till skolans värld.
Den där underliga känslan av att väggarna mot världen utanför är både hårda och mjuka. Ett bräckligt fort där tidens vindar sveper förbi i valrörelserna med bedövande kraft. Allt som händer i samhället sipprar in och våra försök att skapa ett gott och rättvist system riskerar hela tiden att avslöjas som naivt och idealistiskt. Vem byggde det här luftslottet?
Vi är ganska många som bor i i slottet. Det är Sveriges största arbetsplats och det vore på gränsen till kränkande att beskriva oss alla som psykotiska. Dessutom är barnen skolpliktiga och jag anar deras upplevelse av skolan ofta är väldigt fysisk. Skolans väggar erbjuder ett klent skydd mot tillvaron utanför. Det är som Hotel Californa. “You can check in but you cant check out”. Skolan som fängelse eller paradis?
Den avgörande frågan är nog vem det är som kasserar in hyran. Efter Uppdrag gransknings program om friskolorna råder det nog ingen tvekan.
Vi diskuterar ofta olika former av lärande. Ibland vårt eget, ofta studenternas – någon gång ur ett mer allmänt filosofiskt perspektiv. Aldrig blir våra diskussioner så engagerade som när det gäller våra egna barns och barnbarns utveckling. När ska man hjälpa? Vad skulle Vygotskij sagt?
Pia har hittat en plocklåda som hon tänker träna barnbarnets motoriska och perceptuella utveckling med men först måste hon sätta ihop den. Fem kollegor följer arbetet med intresse.
Den stora valtröttheten drabbar mig. Tanken på nyval skrämmer mig mer än allt annat och jag dansar fram till urnorna (varför heter det så – det är väl ingen begravning?) med ett hysteriskt skratt.
Statyn i ljusgården skrattar hånfullt mot mig. Den heter fortfarande Patterns of failure. Kunde det vara mer ironiskt?
Säkert – Dansa, fastän hjärtat blöder
Tysta tankar 