PISA 2 – en fördjupad analys

Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.

Länk

Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).

Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).

Det finns många orsaker till den här utvecklingen.

En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.

Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:

– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.

Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.

Mer om PISA:

 

 

Jag säger som Rod Stewart:

I Don’t Want To Talk About It

Resultatet från PISA:s senaste undersökning om elevernas skolresultat publiceras. Det värsta är att svaga grupper halkar efter. Sverige är inte längre ett land med stor social rörlighet.

Jag skyller på friskolorna.

Länk till skolverket

Christermagister

Hur många lärroller finns det?

Ibland önskar jag att vi talade mindre om roller och mer om autentiska möten. Samtidigt är det nödvändigt att kunna dela upp läraruppdraget i olika delar och jag är rädd att de som kritiserar dagens lärarutbildning inte beaktar alla aspekter av yrket. Det blir lätt ett ursinnigt fokus på ämne och lösningen är ofta nostalgisk.

Huffington Post är en outsinlig källa till inspiration. Stephen Downes skriver långt om olika lärarroller och jag funderar över hur vi kan använda texten i lärarutbildningen. Alla former av internationalisering är välkomna. Länk till artikel

Members of the firs Hebrew seminar for teachers in Jerusalem 1914

Members of the firs Hebrew seminar for teachers in Jerusalem 1914

Den korta versionen är att kolla slideshare (Länk)

Mina nya vänners liv – kritisk maskulinitetsforskning

Våra vänners liv blir bara bättre. Jag vågar nästan inte erkänna hur berörd jag blir av Gustav Hammarstens rollfigur Mats banbrytande luciatåg på förskolan. Ett nytt sätt att skildra män bortom demonisering och romantisering. Ömkliga och modiga famlar de efter någon form av mening. Musiken är underbar och skådespelarna fantastiska.

Länk till avsnitt 8

Detta är kritisk maskulinitetsforskning på en nivå som jag förstår.

 

LF+LR= inte sant?

Debatten inom och mellan de båda fackförbunden blir allt mer hätsk. Helena skrev ett argt, men roligt och välskrivet inlägg om kommunaliseringens baksidor (Länk).

LR.s presschef  Zoran länkar men har nu tydligen tvingats ta bort sitt inlägg. Länk

Jag gillar debatter och blir bedrövad över den ängsliga inställningen. Modiga presschefer växer inte på träd.

Barns historiemedvetande är svajigt

Det går snabbt nu och för många av oss flyter årtalen samman i ett stort grått FÖRFLUTET. Vi spelar sällskapsspelet När då då och upptäcker hisnande luckor när det gäller att relatera händelser till varandra i tidsföljd.

Jag minns en ung nära släkting som lyssnade på Absolute music 8 och en dag insåg att det fanns andra skivor med lägre siffror som innehöll äldre musik:
– Var Mozart med på Absolute music 1?

Hur självbelåten kan en man bli?

Jag arbetar ibland med rekrytering av män till lärarutbildning och minns med sorg hur det var att 2005 ta del av Delegationen för jämställdhet i förskolans delbetänkande. Tomas Wetterberg var sekreterare i utredningen och förklarade stolt på presskonferensen att det inte var en viktig fråga att öka andelen män i förskolan eftersom de ofta riskerade att falla in i stereotypa könsroller. Sedan dess är jag lite misstänksam mot honom och anar att det är en person som gärna spelar det politiska spelet på en högre nivå.

Wetterberg är idag aktiv i Män för jämställdhet. Det är en grupp som jag menar  är lite för ivriga att ta avstånd från mansrollen och blandar samman detta med mäns våld mot kvinnor – den här formen av botgöring gör mig orolig och mina tankar vandrar till f.d. polismästare Göran Lindbergs föreläsningar.

Samtidigt är det plågsamt att se hur ansatser till manliga nätverk knuffas in i antifeministiska positioner och jag undrar varför Tomas Wetterberg vill befästa de här motsättningarna genom att demonisera andra grupper och monopolisera godheten till sig själv.

Länk till Wetterbergs blogg

Pelle Billing försöker värja sig mot beskyllningarna om antifeminism. Jag tror att Tomas Wetterberg behöver antifeminismen som begrepp för att fortsätta kunna beskriva sig själv som moraliskt överlägsen. Han sörjer den gamla fina tiden innan ROKS kritiserades i teve och Margareta Winberg delade ut pengar till alla som delade hennes åsikter om män. Jag är osäker på om Wetterberg menar allvar – tror han att den tiden kommer tillbaka eller är det bara nostalgi?

Pelle Billing letar efter reklam där män inte framställs som töntar. Exemplen är inte så många och en del reklamfilmer bär på andra problem. Den här filmen tror jag att mina teknikälskande läsare kommer att uppskatta.

Tomas Wetterberg menar att feminismen idag har förvandlats till ett skällsord.  Jag håller inte med och har inga problem med att försvara feministiska principer – men vill inte vara beroende av hans tolkning av innebörden i ordet. Idag finns det andra sätt att arbeta för jämställdhet och när Wetterberg talar om sin “tro” på genusvetenskapen blir det svårt att ta honom på allvar.

När blev feminismen en trosfråga?