Vårtecken

Jag passerar garagebygget mellan Tornhuset och Börshuset vid sidan om Citytunnelstationen. Bryan Adams ekar mellan betongen. Det är svårt att inte dras med av livsglädjen och någon gång vill jag arbeta på ett stort projekt.

Hoppsan – det gör jag ju! Det kallas svensk skola.

Summer of ´69

20110509-055527.jpg

Teach first – en annan väg in i läraryrket

Jag läser om den engelska satsningen på att rekrytera toppstudenter till läraryrket. Länk

Förutom fallande studieresultat har den svenska skolan svårt att få de duktigaste studenterna att vilja bli lärare. Men i Storbritannien har succéprojektet Teach First lyckats locka landets toppstudenter till läraryrket och samtidigt förbättrat kvaliteten i landets mest utsatta skolor.

När Teach First startade 2002 var de brittiska problemen snarlika de vi har i Sverige idag: studieresultaten i socialt och ekonomiskt utsatta områden var på tillbakagång och det var svårt att locka de allra duktigaste studenterna till läraryrket.

Det är verkligen ett spännande projekt och jag råkar känna en av deltagarna. Hon berättar om en utbildningssituation som är ganska annorlunda jämfört med det som vi erbjuder våra svenska studenter.

I England är universiteten inte yrkesförberedande på samma nervösa sätt som i Sverige. Arbetsgivaren är generellt sätt mindre intresserad av programmens innehåll än universitets status och studentens prestation. Idén är att om du har bra betyg från ett toppuniversitet klarar du av vilket jobb som helst. I Sverige finns en tendens att se utbildning som en garanti för att alla har de nödvändiga kompetenserna för att klara sitt jobb – därför lastar vi gärna ner en hel del extra i ryggsäcken.

Nåja – när J tog sin strålande examen (first!) i politisk historia vid Manchester university stod inte arbetsgivarna i kö. Hon fick ett erbjudande att följa Teach first och jag förstår att det var ganska tuffa villkor. Med våra mått mätt slängs de snabbt ut i verkligheten och det är begränsade resurser som satsas på utbildning och handledarskap. Jag skulle vilja kalla pedagogiken “simma eller drunkna”.

För J gick det bra. Hon tog sig igenom det första tuffa året och idag har hon lärt sig hantverket den hårda vägen.

Snart är hon fri att söka jobb var hon vill och jag är övertygad om att hon är rätt person på rätt plats.

Kanske är vi många som vakar över “den rätta vägen” till läraryrket. Vad säger de fackliga organisationer om kvackande akademiker?

Jag tror att vi skulle få en annan skoldebatt om fler högpresterande akademiker fick pröva på. Nu när de flesta inte gör lumpen behöver vi nya ritualer för att träda in i vuxenlivet.

Allt som inte dödar dig gör dig stark.

Med revade segel

Två ärrade ombudsmän från de två lärarfacken möts på stranden. De tittar misstroget mot fullriggaren som styr mot grundet och muttrar över hur svårt det är att få tag på en bra besättning nu för tiden.

Lasse Tennander – Med revade segel

http://twitter.com/#!/FreonFilm/status/66413831198482432

Fast vi måste nog lösa några små definitionsfrågor först.

http://twitter.com/#!/FreonFilm/status/67329507715063809

Skolverket skojar till det om lärarlegitimation?

Oroliga studenter hör av sig till lärarutbildningen och frågar om värdet på sin examen. Det är Skolverket som utfärdar legitimation och vi hänvisar till sidan med frågor och svar.

Sedan läser jag vad som står och studsar till inför uppenbara felaktigheter.

Länk

Vem har godkänt den här texten? Känner Skolverket till examensordning för de två senaste lärarutbildningarna. Vi har inte utbildat fritidspedagoger sedan 2001 – däremot lärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet. Behöver jag säga att barn- och ungdomspedagogiska programmet var en lärarutbildning?

Gör om och gör rätt!

De riktiga lärarna – och de falska?

Jag trodde att jag skulle slippa den här diskussionen, men Zoran fortsätter sin envetna kamp att ställa lärargrupper mot varandra.

https://twitter.com/lararnas/status/67121557666934784

Rekommenderad och helt nödvändig läsning (och dagens loppisfynd):

Gränsen mellan provokatör och pajas är hårfin. Jag undrar vad mellanstadie- och lågstadielärarna tänker om de nya definitionerna? Tidigare använde Zoran citationstecken om de lärargrupper som inte tillhör LR:s kärntrupp. Det var inte vackert men öppnade för mildare tolkningar. Kanske är det ändå att föredra framför den nya uppskruvade retoriken som sker på presschefens förbundsblogg.

Vem är de riktiga lärarna? Och vem är de falska?

Leken innefattar allvaret – men allvaret innefattar inte leken

Radiprogrammet Kropp och själ belyser lekens betydelse och det är ett utmärkt program med massor av lysande citat som jag tänker plåga omgivningen med i framtiden.

Många vuxna kan absolut inte tänka sig att dansa runt midsommarstången och leka små grodorna är lustiga att se. I lekparken står de vuxna i princip alltid och tittar på medan barnen far runt och många föräldrar tycker det är tråkigt att leka med sina egna barn. Det är i varje fall vad de säger. Dagens program diskuterar lekens betydelse i vuxen ålder. Trots att den får mindre plats i vuxenlivet, leker vi ofta mer än vi tror, men på andra sätt än i barndomen. Gäster i programmet är bland annat psykoterapeut Leif Havnesköld och leksaksforskaren Krister Svensson.

I leken bär vi varandra!

I leken bär vi varandra!