http://Instagram.com/p/XxyQG2l2A3/
Jag är lite tagen av de starka reaktionerna på en skiva vi gjorde för 20 år sedan. Kanske är det samma ilska som fick stora delar av kvinnorörelsen att gå i taket över det här inslaget hos Stina Dabrowski. Min grundidé om livet är att inte reta upp mig på sådant jag inte förstår. De här männen verkar vara inne i något viktigt. För dem.
Tack Christine för bilden!
Anders och Victoria (formerly known as Doris och Knäckebröderna)
Jag tycker mycket om Judiska museet i Berlin och ser fram emot den nya utställningen. Tanken på att sätta en person i glasbur är provocerande på många plan.
Myrsini Sgouros, 28, originally from Heidelberg and back in Germany on a visit from New Zealand where she is living, had some difficulty with a scene from the HBO show “Curb Your Enthusiasm” playing on a loop in one of the rooms. On the show, a concentration camp survivor and a former cast member of the television show “Survivor” face off in an increasingly heated argument over which ordeal was worse.
“It’s a very dark humor for me, and I’m not sure if it crossed the line,” Ms. Sgouros said. She asked Mr. Glucroft if he had ever visited a concentration camp. Ms. Sgouros said that visiting a camp had made her feel sad but that she thought it was “important to see it and learn about it.”
Vad är det de “brukar”.
Eller vad är det för vård de “tar”?
På den första vårdagen besöker jag Moderna museet.
Rekommenderas! Länk.
Jag är alltid nyfiken på hur maskulinitet gestaltas i bild. En del av guidens analyser känns lite fyrkantiga och förutsägbara, men utställningen är rolig och jag skrattar gott åt mannens ömklighet och pompositet. Under ytan vibrerar allvaret. Våldet är inte långt borta.
När utställningen hade vernissage överskuggades innehållet av diskussionen om Maria Abrahamssons anmälan av innehåll av bilder med barnpornografiskt innehåll.
Det måste kännas snopet för en seriös konstnär att hamna i en svensk skendebatt. Continue reading
En del diskussioner behöver ny luft. Lena Andersson öppnar ett litet fönster.
Tanken att fysiska kategorier av människor är mentalt olika är problemet såväl när det används för uppvärdering som för nedvärdering.
Många anser sig veta att vad jag nu skriver här, det skriver jag för att min hud är vit. De ståndpunkter jag har, de har jag därför att jag saknar det bruna skinnets erfarenheter och för att jag vill bevara privilegierna som min färg ger mig.
Spekulationen har åtskilliga anhängare men är intellektuellt meningslös eftersom den varken kan visas vara fel eller rätt. Den är ett antagande utan ansvar. Ingen vet. Inte du, inte jag. Ändå har påståendet formen av en definition. Det är definitivt och cirkulärt och avsett att vara just det. Argument ska inte göra sig besvär, vidare samtal behövs inte. Ej heller ytterligare funderingar om världens beskaffenhet och dess orsaker, som ju är definierade.
Jag läser studenttexter om bedömning, dokumentation, IUP och utvecklingssamtal. Det tycks vara ganska vanligt att politiker försöker styra verksamheten genom att besluta om tester och observationsmetoder typ TRAS.
Det är inte i lagens anda. Min juridiskt kunnige vän Roger pekar på att det är förskolechefen som är ansvarig för pedagogiken.
PUNKT.
Jag undrar om detta är vanligt även utanför Skåne? Finns det några exempel på förskolechefer som stått upp för den här principen?
Känslan av att det går att beskriva kurvor med siffror och formler. Den gillar jag.
Snart börjar planeringen av höstens matematikkurs. Jag hoppas den blir lite äventyrlig. Lite som en bergochdalbana.
Jag är säker på att de här två filmerna har något gemensamt – mer än titeln.
Tysta tankar 