Skulle maskuliniteten i sig vara ett hinder?

Samtalen på Twitter är ofta fragmentariska och förvirrade – samtidigt händer det att viktiga frågor ställs och förklaringsmodeller luftas. Tomas Wetterberg är en av de ledande personerna inom den maskulinitetskritiska delarna av mansrörelsen i Sverige.

20130719-094310.jpg

Frågan är väl om det är möjligt att få bort maskulinitetsbegreppet helt? Jag delar inte den visionen.

https://twitter.com/tomaswe/status/358125358488371200

Min tes är att en del av de män som söker sig till yrket bär med sig andra erfarenheter än den stora gruppen. Som utbildare försöker jag uppmuntra dem (och alla andra) att ta vara på sitt engagemang för allt som kan tillföra verksamheten nya perspektiv. Risken är att männen exotiseras som avvikande – den andra faran är att de faller för lockelsen att anpassa sig till den rådande kulturen.

De navigerar i trånga sund mellan dåligt markerade grund.

Men oftast försöker jag artigt undvika diskussionen om vad män egentligen tillför – det riskerar att bli fördomsfullt och känslomässigt. Jag är för gammal för att orka engagera mig i det där med arv och miljö.

20130719-095010.jpg

Språkets makt

Jag har kollegor som talar om att “skriva in sig i ett fält”. Andra menar att det är möjligt att “skriva fram sig” som något. Ofta handlar det om att inta en position.

Jag testar att skriva fram mig som motionssimmare.

20130719-010808.jpg

Efteråt skriver jag in mig i fältet “bastu” och beträder den arenan med njutning.

20130719-010947.jpg

Hemma igen är det mesta sig likt. Lammen går inte på mina enkla knep.

20130719-011144.jpg

Kawa Zolfagary?

Den här killen har hyllats i media för sin kampanj mot Vita kränkta män. Under dagen har han bett om ursäkt för sina elakheter mot Ivar Arpi på Twitter.

Med sådana vänner behöver feminismen inga fiender. Som man är jag inte kränkt – bara lite bedrövad.

Ett osannolikt förutsägbart inslag

20130718-094850.jpg

Länk till P1

Det måste gå att problematisera utan att hamna i debatt. Min vinkel är att Gens tidigare har moraliserat över pojkars “bus” som en inträning i traditionell maskulinitet. Jag önskar att inslaget hade utgått från tankar om barns intressen – inte den ganska abstrakta positionen att “likhet är bra”.

Skickliga pedagogerna öppnar för gränsöverskridande, men då måste vi utgå från att barns lekar har en djupare mening än rollträning.

Maria Arnholm beskriver värdet av att män arbetar i förskolan. Programledaren ställer inga följdfrågor. Vad är det dessa män ska tillföra?

20130718-100545.jpg

Det är dags att bryta lite ny mark. Vi ses runt lägerelden.

20130718-102331.jpg

Den provinsiella lärarutbildningen

https://twitter.com/grishund/status/357737953780432897

Det bästa sättet att få syn på läroplanens tillfälliga karaktär är att läsa den i ljuset av andra länders texter. Jag förvånas ofta över med vilken underdånighet de så kallade styrdokumenten behandlas av våra studenter.

Det är ett politiskt dokument och fullt av tvetydiga kompromisser.

Idag är jag en smula hamletsk

Hamlet is not a version of our best self, let alone our authentic humanity, but what is worst and most selfish in us. His failure of commitment, his radical inhibition, his suicidal melodrama, and his violent misanthropic and misogynistic cruelty, are some of the rather unappealing aspects of our selves. Shakespeare forces us to stare at that which we do not want to look; to see what Uncle Teddy Adorno felicitously called our Hamlet Syndrome.

20130716-100700.jpg

Har jag någon gång sagt att jag är trött på tvärsäkra personer inom utbildningspolitiken?

Och varför tänker jag på Edward Snowden?