En twittrande kollega!!!

Jag har muttrat över akademikers misstänksamhet mot sociala medier. Cheferna har inte alltid tagit sitt ansvar som förebilder. Nu vänder det!

20140109-175959.jpg

Kritiken av genuspedagogiken

Artikel i Svd om Klara Dolk

Jag försöker att inte vara dryg. Det är bra att genuspedagogik diskuteras och Dolks avhandling verkar vara en bra ingång till nya mindre moraliserande perspektiv. Men det är lång väg kvar till ett barnperspektiv som inte utgår från barn som passiva objekt.

1530573_707717189262708_1318672376_n

Uh – det kommer mera.

Den alltid lika handlingskraftiga regeringen vilar inte på lagrarna.

Länk

Regeringen stärker grundskolan:
Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och
obligatorisk sommarskola

En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla barn möjlighet till en
bra start i livet. Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer
stöd.
För att skapa likvärdiga livschanser är det viktigt med en skola som ger barn och
unga kunskap och verktyg för livet. Att alla ges tillgång till utbildning av hög
kvalitet är dessutom avgörande för jobben och Sveriges konkurrenskraft.
Investeringar i kunskap rustar oss för framtiden.
I dag presenterar regeringen tre förslag som ska utredas. Vi vill se högre
kunskapsresultat och ökad likvärdighet i den svenska skolan.
• Tioårig grundskola med skolstart från sex års ålder.
• Förlängd skolplikt med ytterligare ett år för de elever som saknar
behörighet till gymnasieskolan.
• Obligatorisk sommarskola.

Jag rodnar en smula inför den självbelåtna beskrivningen:

Sedan första dagen i regeringsställning har regeringen arbetat för att återupprätta
kunskapsskolan. Det betyder bland annat tidiga uppföljningar av elevernas
resultat och tidiga insatser för att hjälpa eleverna, högre lärarkompetens, högre
status för läraryrket och ökad studiero. Vi har påbörjat ett långsiktigt arbete för
att bryta den negativa utveckling som sedan 1990-talet präglat svensk skola.
Regeringen satsar stora resurser på skola och utbildning.

Vi träffas bakom regeringskansliet och slår oss för bröstet. Alltid lurar det någon.

Manlig omsorg

Men are not ‘biologically’ less suited to caring for children than women:

• when similarly supported, both sexes develop childcare skills at the same rate (Myers, 1982)

• through what they learn they can have similarly positive effects on their children and on family functioning (Cia et al, 2010; Melnyk et al, 2006;. Firestone, Kelly & Fike, 1980; Adesso & Lipson, 1981)

• there seem to be no biologically-based differences between the sexes in capacity to provide intimate care (Parke, 2008)

• there seem to be no biologically-based differences between the sexes in sensitivity to infants (for review, see Lamb et al, 1987): fathers’ responsiveness seems to vary depending on the degree to which men assume responsibility for the care of their infants (Lamb and Lewis, 2010).

• in rodents, complex neurobiological modifications (brain changes) have been found in both males and females that become parents and care for their ‘pups’. Such changes – flexible thinking, managing feelings and paying more attention to others – persist long after the pups are weaned, making active rodent parents of both sexes ‘smarter’ (Lambert, 2012).

• In humans, levels of ‘nurturing hormones’ (see below) are found to be the same in men and women exposed to ‘infant stimuli’ before their babies are born (Storey et al, 2000) and when interacting with them afterwards (Feldman et al, 2010).

20140107-081705.jpg

Resonerande texter

Jag längtar efter att läsa den här typen texter. Tyvärr tränas inte våra studenter i att argumentera förutsättningslöst.

Men 2014 är ett nytt år.

Kunskapskanalen – allt blir spännande

20140106-151345.jpg

En snabbkurs i det mesta. Skulle Alan Greenspan få vara med i kretsen kring Ayn Rand?

Misstron mot altruismen som idé?

“Människan ska älska sig själv”
Ayn Rand

Religion och humor

20140106-095530.jpg

Länk

Den största frestelsen för ett religiöst förhållningssätt till tillvaron är förmodligen moralismen. Som den svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom skrev i förra seklets början i en bok om Martin Luther med titeln ”Humor och melankoli”: ”Människor, som fyllas av ett patos, vare sig det gäller livets eller tankens problem, blir lätt om de saknar humor och självironi innestängda i en het atmosfär utan luftväxling.” Söderblom pekar här på humorn som en kristen livshållning som motverkar uppblåstheten hos de patosfyllda anspråk som lätt görs i religionens namn och som förvandlar religion till moralism.

Om humor är ett sätt att stå ut, som i den judiska vits jag inledde med, så innebär inte detta nödvändigtvis ett slags cyniskt distanserad hållning till den mänskliga komedin som vägrar ta något på allvar. Tvärtom finns det anledning att tro att humor och allvar inte är varandras motsatser. Det existentiella engagemang som exempelvis tar sig i uttryck i en religiös tro går utmärkt att förena med en insikt om det bristfälliga, provisoriska eller rent utav komiska i ens egen gestaltning av denna. Religion och humor verkar alltså gå utmärkt att förena, och kanske är den kristna föreställningen om hur detta går till just en dimension av julens budskap?

OLA SIGURDSON

Jag har hittat en hel del nya komiker på Netflix. Men vad är humor – egentligen?