Idag börjar fortsättningen på serien. Jag hör till dem som inte blir provocerad av titeln. Min telefon försöker ändra till “skidskola”. Det retar mig.
Det ska bli spännande att följa debatten. Jag hoppas på ett nytt tonläge – mindre låst och mer nyfiket. De gamla positionerna och förenklingarna känns oändligt passerade.
Jag släpper taget och kastar mig ut i det metamorfa. Sten har jag alltid uppfattat som något konstant. Nu förstår jag att de är stadda i förändring. Om temperatur och tryck är de rätta:
En metamorf bergart även kallad metamorfit[1] bildas när en tidigare bergart genomgår en viss typ av omvandling – metamorfos. Namnet kommer från de grekiska orden meta och morphe och betyder ändring av form.[2] Om magmatiska, sedimentära bergarter eller äldre metamorfa bergarter utsätts för högt tryck, höga temperaturer eller en kombination av dessa så kan en metamorfos ske. Lösningar eller gaser kan också få en bergart att genomgå metamorfos, den kan förändra dess kemiska sammansättning genom att bortföra vissa ämnen och tillföra andra.[3] Ursprungsbergarten kallar man protolit.[2]
Metamorfa bergarter har genomgått en omvandling av antingen struktur, textur, mineralsammansättning eller en kombination av dessa under kristallina förhållanden, dvs utan att ursprungsmaterialet har smälts ner[4]. En metamorfos kan ofta upptäckas både kemiskt och utseendemässigt.[5][6][7]
Å andra sidan verkar det här vara en perfekt gummikategori för allt jag inte vet.
Jag ramlar in i radioföljetongen om två bortglömda konstnärsöden och googlar efter målningar som kan fylla ut orden. Fredrik Sjöberg läser sin egen berättelse.
En värld av konst från mellankrigstiden öppnar sig. Ernst Neuschull är en ny bekantskap.
In 1932 Neuschul became Professor of Fine Arts at Berlin’s Academy of Fine Art and was also elected chairman of the Novembergruppe. In 1933 however, an exhibition of his paintings was closed down by the Nazis. Because of his Jewish birth and radical political opinions Neuschul also lost his teaching post and in March 1933 he returned to Aussig accompanied by his wife Christl. In 1935 Neuschul was invited to exhibit and work in the Soviet Union, painting portraits of steelworkers and revolutionary figures and even gaining a double portrait commission of Stalin and Dimitroff. In 1937 however several of Neuschul’s paintings on exhibition in Aussig were vandalised and disfigured with swastikas, a grim foretaste of what awaited him and his family if they remained.
Neuschul, his wife and child eventually escaped the Nazis on the last train out of Czechoslovakia, eventually arriving in London in 1939. In 1959, a one-man exhibition was held at the Betzalel National Museum in Jerusalem and in 1966 a major retrospective exhibition in Berlin with the title ‘From the New Objectivity to the New Non-Objectivity’. He died in London in 1968.
Ingen bryr sig om dina kantareller. Det enda som verkligen imponerar på vännerna är en välfylld korg med helsvarta björnbär.
Vi lyckas plocka några liter utan personskador och njuter av känslan av överdåd – nu har vi så det räcker!
Jag slarvar och gissar på ytterligare en Porfyrvariant. Min teori är att de här stenarna kommer från Söderåsens ostliga utpost Stenshuvud och är ett bevis för vulkanisk aktivitet (magmatisk bergart). Fast jag är öppen för andra förslag.
Jag kör bil till Tomelilla lyssnar på klassisk radioteater om ett aktuellt ämne. Hur ska vi vårda sommaren och vår oskuldsfullhet?
Nej, det är ingen bra pjäs. Blandningen av spex och politisk allegori funkar dåligt. Replikerna ekar högstämda och teateraktigt lekfulla.
Jag läser en artikel om författarens situation 1951 och blir gripen av desperationen. Skrivkrampen har drabbat Dagerman och slutet närmar sig.
I husvagnsaffärren möter jag människor som försöker leva ett fritt liv.
Jag försöker samla mig i för terminsstarten. Frågan om kreativitet är viktig. Ibland tvivlar jag på om det är möjligt att arbeta utvecklande i målstyrda organisationer.
Influerad av internationell kreativitetsforskning har hon tagit fram och utgått från olika egenskaper som gynnar elevernas kreativitet i skolan. En kreativ undervisning ska bland annat innehålla flexibilitet, lekfullhet och utmaningar. Men ofta riskerar undervisningen att bli för regel- och resultatstyrd för att eleverna ska kunna utveckla sin kreativitet.
– Ibland är det som att lärare kanske vill ha mer kontroll än vad de behöver ha egentligen, säger Eva Hoff.
Min nya strategi är att gissa på granit. Det är Sveriges vanligaste bergart och förekommer i olika former. Statistiskt sett borde jag förr eller senare få rätt.
Dessutom förekommer den i olika former.
Jag citerar från Wikipedia
Granit (från latinets granum korn)[1] är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan. Granit är en magmatisk djupbergart, det vill säga den bildas då magma djupt nere i jorden genomgår en långsam avkylningsprocess. Granit kan ha en grovkornig struktur. Stora delar av Sveriges berggrund utgörs av granit, särskilt i Småland och Norrland.
Granit består av kiseldioxidrika mineral som fältspat och kvarts samt mindre mängder av till exempel glimmer, hornblände och pyroxen. En granit kan ha olika färger alltifrån vit till röd och svart beroende på skillnader i mineralsammansättning och textur. En del mineraler är millimeterstora medan andra kan bli flera centimeter.
Granit är mycket hård och sprickfri och har ovanligt hög motståndskraft mot tryck, stötar och deformering; den är också okänslig för försurat regn. Eftersom den därtill är vanligt förekommande på många håll i världen har den kommit till rik användning för gatubeläggningar, som byggnadssten, för murverk och i ornament och monument.
Graniten är nästan alltid helt massiv eftersom den vanligen saknar inre struktur. Ur ett brytnings- och bearbetningsperspektiv brukar granit benämnas som en så kallad hårdsten, i motsats till marmor, kalksten och andra mjuka bergarter som benämns lössten. Dess hårdhet och därigenom hållbarhet, har gett graniten ett rykte som en sten med bra egenskaper. Mykerinos pyramid vid Giza, en av de mest välbevarade av Egyptens pyramider är delvis tillverkad i granit. Den klassiska curlingstenen är i granit, härrörande från Skottland där den första stenen tillverkades redan 1750.
Ah – en ny tanke!
Jag vill förstå havet, stranden och principerna för lönesättning. Det går inte så bra.
Tysta tankar 