Lucy Sparrow har sytt upp 4000 varor säljer dem i sin affär.
Jag faller för detaljrikedomen och konsekvensen. Allt är till salu.
Det vilar något lekfullt över kvarteren i Bethnal Green.
Jag får lära mig hur en bagel ska smaka.
På Brick lane blandas kulturerna.
Vi besöker Geffrye museum i Hoxton. Utställningarna bygger på medelklassens hem genom tiderna.
Barnen är väl synliga i konstverken.
Tyngdpunkten ligger på omsorgsfullt rekonstruerade miljöer från olika tidpunkter. Ett viktigt budskap är de internationella influenserna. Museet är fritt från nationalism.
Till sist hänger frågan om medelklassen kvar. Jag misstänker att livet ofta pågick utanför hemmen – bortom det väluppfostrade.
Idag används ofta “fossil” som ett skällsord. Jag tänker att det är ganska vackert att något låtit sig inneslutas av sedimentära bergarter och därefter under miljoner år vittrat bort och lämnat ett vackert hålrum efter sig. Så skulle jag kunna tänka mig ett eftermäle.
Jag har fått en fin present – tre linser som man knäpper fast på telefonen. Allmänheten varnas för överdrivna närbilder med oklara konstnärliga ambitioner.
Snäcka möter racercykel
Serien går mot sitt slut och jag inser att det var svårare än förväntat att bestämma bergarter. Jag skrev till Naturhistoriska och fick det här mycket generösa svaret:
Hej,
Bilder är knepiga att tolka och speciellt när man inte ser färska (naturliga) ytor. Därför får jag nog försöka mig på ett generellt hållet svar eftersom din fråga(or) gäller stenar som blivit avrundade av att ha legat i vatten (troligtvis en kombinationseffekt av slipeffekter av vågor i grundhav och diverse istider med isälvar och dylikt). Dessutom har säkerligen en serie av processer påverkat stenen (eller berget den hörde till…) långt innan de rundade formerna uppstod. Jag tänker exempelvis på vad man kallar hydrotermal omvandling där olika lösningar strömmar genom berggrunden – djupt ned i jordskorpan – och fyller sprickor med nya mineral. Så, det man nu ser när man betraktar en strandsten, är resultatet av en lång kedja av händelser; bergartens ursprungliga bildning (kanske för 1700-1900 miljoner år sedan), deformation och omvandlingar i olika steg och sen effekten av att olika istider brutit upp berggrunden och mer recent väder-och vindpåverkan. Tyvärr, är inte heller färgen lätt att gå på; vad man generellt kan säga är att färgen i en sten styrs av lite olika fenomen; inneslutningar av små gas eller vätskebubblor, eller att det finns mycket finkorniga mineral som små-små prickar i ett yttre mineral och som ger det senare dess färg, eller att det finns spår av lite udda grundämnen i kristallstrukturen som kontrollerar färger. Man brukar ibland tala om kromoforer som ger mineralen dess färg.
För att var lite mer konkret – så för dagens sten 4 så finns diverse olika mineral som bildar sliror och fyller sprickor i den röda ”moderstenen”. Jag kan egentligen bara gissa men den röda färgen kan just vara järnoxid; exempelvis närvaron av mineralet hematit (järnmalmsmineral med formeln Fe2O3) gör att röd fältspat är just röd (denna fältspat kallas mikroklin med formeln KAlSi3O8 men har alltså en impregnation av småttiga hematitkorn), den gröna färgen påminner om mineralet epidot och det mörka är möjligen en blandning av mörk glimmer och hornblände.
Liksom för bild 4 så verkar de flesta av de övriga bilderna visa kiselrika stenar med diverse band och sprickfyllnader. Jag tror ingen kan sätta ett specifikt namn eller etikett på dina bilder (eftersom det är inte ett enhetligt mineral eller en homogen bergart som visas upp…); undantaget är väl just den bild som visar på en porfyriskt textur (närvaron av lite större kantiga fältspat”ögon” i en mer finkornig bergart gör att man kallar bergarten, som är av vulkansiskt ursprung, för en porfyr). Fast egentligen skulle man behöva studera även denna sten i detalj och helst kunna hitta den i häll och undersöka närområdet för att man skall kunna utesluta att ”ögonen” inte är vad man kallar ”porfyryblaster”, dvs kristaller som växt till under påverkan av hydrotermala lösningar och vid förhöjda tryck och temperaturer.
Så, tyvärr ringa enkla svar och om du exempelvis googlar på kvarts och tittar på bilder så ser du vilken mångflad av färger och former som detta kiselmineral (med den simpla formeln SiO2) kan ha….
Hälsningar,
Kjell Billström
Kastrup är en långdragen flygplats. Jag har tappat en skärbräda på stortån och släpar mig fram genom gångarna.
Längst ut i F-terminalen har Easyjet sina avgångar. Vårt plan är försenat. Någon har slarvat bort startmotorn.
På Gatwick har de skapat porträtt av drottningen genom att sätta samman många små bilder på folket.
Vi tar tåget mot Pancras och trängs med rödmosiga engelsmän som haft en heldag i Brighton på stranden. Jag smygfotograferar en kvinna i fönstret. Det hade jag nog inte gjort hemma i Malmö.
Den här boken ser jag fram emot att läsa.
En bit söderut har det brutits gråsvart kalksten med inslag av trilobiter. Bordsskivor av Komstadsten tycks ha varit den ultimata statussymbolen på skånska gods under 1800-talet.
Den här bilden ger viss tröst.
Snart börjar terminen och vid den här tiden på året brukar jag fundera över vilka undervisningsalternativ till storföreläsningsformen vi erbjuder studenterna. Det är inte många.
With so much scientific evidence behind active learning, the obvious question is, Why are these methods so seldom used in colleges and universities? Part of it is just habit; lectures began at universities because they did not have books, and so information had to be dictated and copied. Teaching methods have not yet adapted to the invention of the printing press. A second reason is a fundamentally flawed understanding of learning. Most people, including university faculty and administrators, believe learning happens by a person simply listening to a teacher. That is true if one is learning something very simple, like “Eat the red fruit, not the green one,” but complex learning, including scientific thinking, requires the extended practice and interaction described earlier to literally rewire the brain to take on new capabilities. The most important reason higher education does not change methodologies, however, is that there is no incentive.
Tack Jonas!
Tysta tankar 