Och nu håller vi huvudet kallt – uppdaterat

Jag tänker ofta på filmen Jakten och vad dom händer när känslor och rykten drar i väg.

Frågan är hur mycket sanning det ryms i de här artiklarna.

Länk

IMG_9786.PNG

IMG_9785.PNG

Är den anklagade personen verkligen utbildad förskollärare?

Uppdatering.
Jag kontaktade journalisten som kollade med polisen. Det var som jag trodde:

IMG_5064.PNG

Uppdatering 2
Aftonbladets rubrik är bara konstig:

IMG_9843.PNG

Uppdatering 3

image

Aftonbladet tycks ha egna funderingar. Eller åklagaren. Eller så är det som journalisten sa när jag ringde:
– I sådana här utredningar får man räkna med att det förekommer felaktiga uppgifter inledningsvis.

Journalisten lyckas använda titeln “förskollärare” sju gånger i den korta texten. Under tiden gör konkurrenten Expressen neutral uppföljning med pappan och förskolechefen.

Uppdatering 4

23.20 har även Aftonbladet lyckats få det rätt på hemsidan. Ibland känns det bra att vara envis.

Jag hade gärna läst en ordentlig dementi och en liten ursäkt från reportern Mira Micic som var ganska nedlåtande när jag bad henne kontrollera uppgifterna.

Skadan är redan skedd och i allmänhetens ögon är den anklagade nu förskollärare. De män som väljer att utbilda sig i yrket betalar ett högt pris för polis, åklagare och journalisters slarv.

Tigerföräldrar?

IMG_9782.PNG

Länk till SvD

Jag diskuterar den här komplexa frågan med studenter och inser att vi befinner oss på minerat område. Barnets längtan efter bekräftelse är så stark och förälderns vilja att ge barnet en bra start i livet – de här två krafterna kanske går att göra något gott av?

Men min personliga åsikt är att det måste vara möjligt att hitta barnets inre motivation. Åtminstone är det min arbetshypotes.

Men jag är inte mot ambitiösa barn och engagerade föräldrar.

Fascist?

“Den som sa det han va’ det”

Ungefär så brukade vi säga när jag var liten och någon slängde skällsord omkring sig. Tage Danielsson betonar ordens värde i den här outsägligt aktuella dikten:

En far blev arg när sonen sa: ”Fascist!”
Han låste in sin pojke tills han lydde
och tog tillbaks och sa ”förlåt” till sist.
Far släpppte därvid ut den tvångsinsydde.
Far hade visat att han var fascist.
Han visste inte vad fascist betydde.

Nu uppstår frågan: visste sonen det?
Han skällde nästan alla för fascister.
Ett ord, så där i största allmänhet,
för att beteckna icke-kommunister.
Ett namn på folk som han som pesten skydde.
Han visste inte vad fascist betydde.

Det som förbryllade vår gosse var
att auktoritära våldstendenser
var något nytt i bilden av hans far.
Kan då ett ord ha såna konsekvenser?
Han sa det bara för att pappa snacka
som en förbannad slipsprydd borgarbracka.

Nåväl: tänk nu om fadern blev fascist
när sonen detta ord begynte skria?
Tänk om ett skällsord, som sin mening mist,
blir självuppfyllande som profetia!

Den slutsats man kan dra av detta lyder:
man måste veta vad ens ord betyder.

Saknaden är enorm.

IMG_5062.JPG

Jag vill inte förstärka den här bilden

Men håller med Anne-Marie:

https://twitter.com/korlingsord/status/542188604496551936

Och Gabrielle: