Jag är svag för den här låten. Texten, rösten, barnkören, orkestern och arrangemanget – det går inte att stå emot.
Jag är svag för den här låten. Texten, rösten, barnkören, orkestern och arrangemanget – det går inte att stå emot.
Jag gjorde slut med Neil Young förra julen. Den pompösa självbiografin knäckte mig.
Nu känns det som om han vill att vi ska börja umgås igen?
http://open.spotify.com/album/1HhdHx1asrL4Uf6rlQxCx1
Tack för tipset Anders!
Jag är också tveksam till de orkestrerade låtarna. Lite för mycket av allt.
Den här boken finns i många hem. På 60-talet engagerade Lennart Hyland i olika tävlingar och insamlingsprojekt. Jag tror att ABC-boken var en del av Röda fjädern. Folket rimmade och kända konstnärer illustrerade.
Budskapet är fortfarande aktuellt.
Vi läser en bok som heter Pedagogik för förändring och studenterna snubblar över Neill, Stein, Arendt och Levinas. Författarna försöker sätta in de här utbildningskritiska pedagogerna i ett historiskt sammanhang och jag ser en gemensam nämnare i tanken på det mänskliga mötet som grunden för det vi kallar pedagogik.
Jag är inte säker på att skolan gör världen till en bättre plats och ler kanske åt förhoppningen att skapa fred på jorden genom utbildning – men det känns bra att vi diskuterar mötets betydelse.
Vad händer när vi säger “du”?
Uppdatering – nu med rätt film!
Det gamla köpcentrumet är renoverat. Konst och kommers i skön föreningen.
Jag avslutar dagen med julfest på restaurang Välfärden. Toaletten är ganska unik i sin allmogeinspirerade design.
Jag läser texten och känner igen resonemangen. Frågan är om det går att använda den här formen av feministisk teoribildning för att analysera den utsatthet som män upplever när de arbetar inom förskolan?
Min tes är att godhet och omsorg gestaltas i handling. Maskuliniteten omförhandlas och omdefinieras av män som tar ansvar. De män som utbildar sig till förskollärare behöver alltså inte vara mer genusmedvetna än sina kvinnliga kollegor. Det räcker långt med att vilja göra ett bra jobb.
Skuld är en tveksam drivkraft.
Jag delar inte min närmaste omgivnings entusiasm för julen. Varje år umgås jag med diskreta flyktdrömmar och argumenterar försiktigt för en jul i återhållsamhetens tecken. Samtidigt arbetar magin under ytan och ibland händer det att jag förstår meningen med allt ståhej.
Lampan på Lilla Torg visar vägen. Jag följer den gärna.