Har jag bidragit till detta?

SD:s valfilm ställer obehagliga frågor om partistödets berättigande. Om filmen är “hets mot folkgrupp” – är jag medskyldig då?

Just nu funderar TV4 på om de ska visa filmen. Länk till Resumé.

Kärleksfull uppläxning från f.d. student

Lärarkåren på Lärarutbildningen har kick off inför terminsstarten och luften är full av tillförsikt och framåtanda. Vi har fått rättigheter att bedriva utbildning på forskarnivå och det ser bra ut med våra övriga ansökningar.

Eftersom vi alla är hängivna självplågare njuter vi av att låta oss tillrättavisas av den nyexaminerade läraren Fredrik Karlsson. Dessutom har han rätt.

Vimeolänk  till Fredriks föreläsning i nytt fönster – Nu med bättre ljud!

Det är den här filmen som Fredrik visar:

Skolverkets tredje mest nedladdade publikation

Jag får ibland dåligt samvete när jag kritiserar akademin och dess språkbruk (länk). Mina forskande kolleger gör storartade arbeten i det tysta och just nu är forskningsöversikten Perspektiv på barndom och barns lärande En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år Skolverkets tredje mest nedladdade publikation.

Länk

Forskningsöversikter är en svår genre som ofta förutsätter en betydande bildning hos läsaren – men det är  ett utmärkt sätt för den intresserade att skapa sig en bild av fältet. Jag tror boken kan locka till både läsning och diskussion. Hur ska vi till exempel använda begrepp som lärande och undervisning i förskolan? Äger skolan de här orden? Går det att tänka sig en förskola utan bedömning?

Översikten har gjorts av en grupp forskare vid Malmö högskola på uppdrag av Skolverket. Den har en bred ansats och tar upp frågor som: vad är utmärkande för dagens barndom och vad betyder uppväxtvillkoren för lärandet? Vilken betydelse har förskolevistelse och tidpunkten för skolstarten för hur barn senare lyckas i skolan? Vilka didaktiska perspektiv har anlagts på barns lärande och vad säger forskningen om tidig bedömning och dokumentation av barn och barns läroprocesser?

Kunskapsöversikten vänder sig till forskare, forskarstuderande, lärare och studerande inom lärarutbildningen samt pedagoger i förskolan och grundskolans tidigare år.

Akademin och de sociala medierna

Anders Mildner skriver i Svd (länk) om förhållandet mellan akademins språk och textformer som lever i de sociala mediernas brokiga världar. Många förfasar sig inför den hotande förflackningen och i kommentarerna finns det bekymmer för bristande stavningsförmåga hos framtida generationer. Antagligen skriver de f-ö-r m-y-c-k-e-t…

Och visst, det är möjligen lätt att hävda att det finns goda skäl till att den bör behålla sitt koncisa och snåriga språk, men samtidigt går det inte att blunda för att de språkliga klyftorna mellan akademin och resten av samhället kommer att växa de kommande åren, i takt med att nya generationer växer upp med de nya mediernas lingo som förstaspråk. Utvecklingen stärker akademikernas aktier på ett sätt som av många nog ses som en skänk från ovan. Plötsligt har en rätt hunsad grupp fått en oväntad joker i alla-kan-inte-bli-som-vi-spelet. Sett ur det perspektivet blir det också fullständigt naturligt varför just universitet och högskolor varit så motsträviga när det gäller att använda sig av de verktyg som resten av samhället nu kommunicerar med. Idag pratar vi om snedrekrytering till den högre utbildningen. Imorgon troligen om språkrekrytering.

Bilden av universitetet som en skyddad ö har jag svårt att värja mig mot och ur det här perspektivet blir det lättare att förstå varför det går så trögt att införa sociala medier i högre utbildning. Självömkan som livsstil?
– Ingen tycker om oss, ingen läser vad vi skriver och ändå är vi viktigast av allt!

Jojje Wadenius – Jag är det fulaste som finns

P.S. Jag börjar vänja mig vid Twitter och uppskattar allt mer flödet av vänliga impulser. Det kan nog bli som en vana…

Oppositionen har en idé!

I ett annat inlägg citerade jag Thomas Kroksmark som menade att “oppositionen inte har en enda ny idé om skolan”. Det var kanske onödigt kategoriskt och i dagens Svd framför Rossana Dinamarka Vänsterpartiets krav på förbättringar inom landets fritidshem. (Länk)

–Jag har inte hört Jan Björklund prata om fritids överhuvudtaget, den här frågan har varit väldigt lågt prioriterad, säger hon.

I de pågående förhandlingarna om en gemensam rödgrön utbildningspolitik har kvaliteten i skolbarnsomsorgen varit en av Vänsterpartiets mest prioriterade frågor. Nu står det klart att oppositionen går till val med en satsning på fritidshemmen, berättar Rossana Dinamarca.

–Vi är inte färdiga med hela överenskommelsen, men är överens om att införa en rekommendation om barngruppernas storlek på fritids. Det är ett oerhört viktigt steg framåt.

Jag är ganska naiv och blir överlycklig när någon nämner ordet “fritidshem”.

Anslagets betydelse

Jag möter 350 förväntansfulla studenter som vill registrera sig och läsa huvudämnet Barndoms- och ungdomsvetenskap vid lärarutbildningen i Malmö. Aulan är full och nervositeten påtaglig. Hjälper det att spela lugn musik när de går in och sätter sig? Troligen inte.

Jag ska inte recensera tillställningen, men önskar nog att vi  nästa år tonar ner inslagen som har negativ laddning. Jo, jag vet att det är viktigt att de lämnar utdrag från belastningsregistret innan de går ut på praktik. De flesta studenterna var nog förvånade över att de fick detaljerad information om TBC som få antagligen såg som ett akut problem. Jag är rädd att den här misstänksamma tonen dominerade över de andra budskap.

Jag avslutar och försöker måla upp bilden av en vänlig (men utmanande) utbildning. Ja det finns en plan, här finns toaletter och möjlighet att äta, du kommer att få en grupptillhörighet och schema. Samtidigt inser jag att många inte har hört ett ord av vad vi har sagt. Allvaret och känslan av allt det nya slår ut förmågan att ta in information. Antagligen kommer vi att behöva upprepa budskapen många gånger.

900 besök på den tillfälliga kursstartssidan tyder på att det finns en del frågor kvar. Jag gissar att det finns studenter som vill veta allt genast. Andra nöjer sig med en dag-för-dag-strategi. Det känns som ett stort ansvar att ta hand om alla dessa drömmar.

Vi lovar guld - förstora

Vi lovar guld - förstora

Hur barn lär sig dansa – hur studenter blir lärare

Jag funderar över det här med anslagets betydelse. Hur ska jag få nya studenter att känna sig välkomnade? De flesta är nervösa inför allt det nya och för många är det den första kontakten med högskolevärlden.

Det enklaste vore att beskriva utbildningen som trygg och välstrukturerad. Om du gör vad du ska kommer allt gå bra.

En annan väg är att be dem göra som den brasilianska babyn i filmen:

Training camp – samarbetslärande?

Jag är på fortbildning och försöker hitta den där rätta motivationen. Betydelsen av ögonkontakt i videokonferens verkar vara avgörande för framgång i nätkommunikationen.

  1. Full gazeawareness
  2. Partial gaze awarness
  3. Mutual gaze awareness – du vet att någon tittar på dig ibland

Att blogga samtidigt innebär en viss distansering från föreläsarens budskap

Jag har blivit inlockad till Twitter (Tack för det Anne-Marie) och testar att skapa en hashtag för dagen:

@tystatankar

dagens kurs

Det är inte så att jag alltid vet vad jag gör!