Torbjörn Tännsjö granskar Jan Björklunds beslut att kristendomen ska få en särställning (utan att för den skull rangordnas i förhållande till andra religioner) i skolan.
Jag smyger in på Mariah Larssons föreläsning om pornografisk film och anar att jag hör till en minoritet av åhörarna som verkligen har sett den klassiska upplysningsfilmen Kärlekens språk på bio. De flesta var inte ens födda.
“En expert är en person som har begått alla misstag som är möjliga inom ett område”, säger Peter Gärdenfors. Antagligen gör vi alldeles för få misstag inom skolan.
Ett annat ord som jag tar med mig är “kunskapsorgasm”.
Jag föreläser om musik och undervisning och ber studenterna om tips på låtar som skulle kunna vara användbara. Öppna spotifylistor är ett utmärkt sätt att byta idéer!
Nackdelen är att det fort blir rörigt och nu försöker jag hitta ett sätt att strukturera idéerna efter ämnen. Du får gärna bidra till den här opretentiösa idébanken. Vi får se om det blir något.
Ordet “tradition” återkommer ständigt och tycks vara ett trollspö som motiverar de flesta aktiviteter. Om du kan säga att aktiviteten bevarar “en tradition” behöver du antagligen inte fördjupa dig i mer komplicerade resonemang om kunskap och innehåll. På 90 sidor hittade jag följande 22 exempel på positiv användning av begreppet:
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande
Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.
Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.
Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider
Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.
Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden
Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition. –
Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.
Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser
Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt
Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner.
Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
Från Nordisk familjebok - förstora
Efter denna kanonad av lättsinnigt och okritisk traditionsfrossande blir jag nyfiken på om det finns några traditioner som inte omfamnas av den borgliga regeringen?
Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.
Aha – vi ska motverka alla traditionella könsmönster!
Finns det inga mönster som skulle kunna tänkas vara funktionella även i vår tid?
Kan man tänka sig att det finns könsmönster om inte är “traditionella”? Hur ska vi förhålla oss till dem?
Det tycks saknas innehåll i religionsämnet för årskurs 1-3. Kanske slipper barnet den traditionella indoktrineringen kring jul och påsk nu? (Fast psalmsång återinförs i musikämnet som en klen tröst för de religiösa)
I årskurs 4-6 tar ministern tillbaka initiativet och lyfter fram våra hedniska och kristna traditioner. Jan Björklund bedyrar att detta inte är resultatet av kohandel med KD och tar på sig det fulla ansvaret för formuleringarna.
Religion och samhälle
– Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
– Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Jag ser fram emot de lektioner när barnen ska gå till den lokala tatueraren och iakta “spår av fornnordisk religion”.
Jag ska fundera vidare över musikämnet och den utbildning vi ger till de lärare som ska förvalta det här storslagna innehållet:
Centralt innehåll I årskurs 1–3 Musicerande och musikskapande
–
Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.
–
Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
–
Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
–
Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.
Musikens verktyg
–
Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
–
Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik.
–
Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.
–
Musiksymboler, bilder och tecken.
Musikens sammanhang och funktioner
–
Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
–
Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.
–
Hur instrumenten låter och ser ut.
– Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition. (min kursivering)
Hur är det nu? Björklund säger att läroplanen inte är ett resultat av kohandel med kristdemokraterna. Det gör mig verkligen orolig. Om utbildningsministern själv står bakom de här formuleringarna behöver vi varken KD eller SD i riksdagen. Jag ryser och tänker på det danska testet för medborgarskap. Religionen är ett verkligt effektivt redskap för exkludering.
Vilka psalmer är det vi ska examinera barnens kunskaper om?
Det är bra att barn lär sig läsa tidigt och jag är väldigt glad att ambitiösa föräldrar läser kapitelböcker för sina barn – men något allvarligt håller på att hända när bilderböcker inte längre säljs i amerikanska affärer.
Picture books are so unpopular these days at the Children’s Book Shop in Brookline, Mass., that employees there are used to placing new copies on the shelves, watching them languish and then returning them to the publisher.
“So many of them just die a sad little death, and we never see them again,” said Terri Schmitz, the owner.
Jag har länge bekymrat mig över Björklunds ramsa läsa-skriva-räkna ska sprida sig på allvar i folkdjupet. I USA tycks det redan ha hänt:
“Parents are saying, ‘My kid doesn’t need books with pictures anymore,’ ” said Justin Chanda, the publisher of Simon & Schuster Books for Young Readers. “There’s a real push with parents and schools to have kids start reading big-kid books earlier. We’ve accelerated the graduation rate out of picture books.”
……
“I see children pick up picture books, and then the parents say, ‘You can do better than this, you can do more than this.’ It’s a terrible pressure parents are feeling — that somehow, I shouldn’t let my child have this picture book because she won’t get into Harvard.”
I 1994 år läroplan finns formuleringar om den kristna värdegrunden som väckte frågor. Hur gick det till när riksdagen enades om just de här mystiska orden? Finns det någon som vet vad “västerländsk humanism” egentligen är? Och hur går det kristna att förena med en sekulär skola?
I de kursplaner som presenteras i morgon utmanar Jan Björklund skolverket genom att förstärka kristendomens ställning i ämnet religionskunskap.
I valrörelsen framställde alliansen det som om Lars Ohly skulle bestämma utrikespolitiken i en rödgrön regering. Nu undrar jag om det är Göran Hägglund som ansvarar för värdegrundsfrågorna i skolan?