…men när de kommer från Albert Einstein lyssnar jag!
Länk till Dumb little man
Kanske måste jag omvärdera min negativa inställning till självhjälpsfilosofi?
Tipset kommer som vanligt från Brian Kotts
Jag är egentligen mot goda råd…
Reply
Category Archives: Värdegrund
Jag arbetar på att förbättra min attityd
Inga människor tycker om att ha fel. För en del lärare är det en katastrof.
Nina Hemmingsson är underbar.
“Demokrati är ingen åskådarsport”
Jag hittar en intressant artikel i Huffington post med rubriken “Is silence really golden?“. John Merrow försöker skaka liv i bilden av skolan som en plats för samtal.
It’s often said that teachers “teach the way they were taught, not the way they were told to teach.” What if young people grow up to practice citizenship the way they are treated in schools, which are both hierarchical and authoritarian? Schools deliver an overtly knowledge-based curriculum, but the “hidden curriculum” prizes control and order over inquiry and learning. Stated simply, schools and teachers do not typically like to pose questions they don’t already know the answers to — and what kind of preparation is that for effective citizenship in a democracy?
På Malmö högskola ska vi snart få en ny rektor (eller gammal). Jag har inte full koll på den demokratiska processen. Vem utser? Vad är regeringens roll? Hur ser personalens inflytande ut?
Jag får läsa på!
Offerpositionen – den enkla vägen?
Pelle Billing sammanfattar slaget mellan Hanne Kjöller och Maria Sveland.
Det riskerar att bli ganska komplicerat när parterna beskyller varandra för att tävla om offerrollen och jag väljer den trygga ringsideposition. Samtidigt känner jag igen Pelles beskrivning av den manliga skammen:
Offerfeminismen, som jag ser det, är helt enkelt ett sätt att kunna få fortsätta klaga i all oändlighet, oberoende av hur man själv väljer att leva sitt eget liv. Man sprider en bizarr ideologi att man som vuxen kvinna ska ha rätt att göra sina egna val, utan att hållas ansvarig för sina val. Det som glöms bort är att om man inte hålls ansvarig för sina val, så ser man inte heller hur stor makt man har över sitt eget liv. Därmed känner man sig maktlös och upplever att ens offerfeministiska ideologi är än mer korrekt.
Snacka om en ond cirkel.
Effekten av offerfeminismen är att kvinnor skolas in i ett hopplöshetstänkande (vad du än gör så sitter du fast), och män skolas in i ett skambeläggande (allt som är fel är i förlängningen ditt fel).
Går det att kritisera skolan på ett kvinnovänligt sätt?
Jag har försökt driva frågan om jämn könsbalans i lärarkåren länge. Ibland har jag trampat över en osynlig gräns och kvinnliga kolleger har blivit ledsna och känt sig anklagade. Ett vanligt missförstånd är att manliga lärare skulle lösa alla problem eller att alla män skulle bli bra lärare.
Här är en kvinna som lyckas framföra ett svårsmält budskap på ett välformulerat och slagkraftigt sätt. Kanske är det mindre hotande än om en man skulle framför budskapet? Ali Carr-Chellman är värd att lyssna på!
Tack Anders för länken!
Ständigt dessa kränkningar
Jag läser slutbetänkandet från DEJA och blir beklämd över att det juridiska och specialpedagogiska perspektivet är så dominerande. Evidensbaserade antimobbningsmetoder och en ständigt närvarande BEO ska skydda barnen från varandra.
Morrica oroar sig för samma sak:
Slutsats från Morrica:
Hallå, har vi tappat förståndet? Ungdomar mår dåligt i befintligt system, och vi funderar på att stötta dem så att de överlever, istället för att ändra systemet? Va? Vet vi inte att man lär sig mycket lite när man mår dåligt? Man förstår och kommer ihåg många gånger mer när man mår väl och känner sig till freds med sin vardag.
Den här sången skrev jag en gång och tänkte nog att vi borde prata mer om utsatthet : Den fula ankungen
Den tystlåtne utbildningsministern – uppdaterad
Lars Haikula bekräftar här mina värsta misstankar:
Länk till Lärarnas nyheter
Länk till mitt första inlägg – Fel låt vann
Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...
Skolan byggs om och i centrum för förändringsarbetet står lärarutbildningen. Jan Björklund har drivit en hård och skoningslöst kritisk linje mot den nuvarande utbildningen och förhoppningarna är stora på att den nya modellen 2011 ska vara av högre kvalitet.
HSV har granskat lärosätenas ansökningar och granskarna har tagit sitt uppdrag på stort allvar. De som gick in i den här processen trodde på retoriken om att utbildning inte längre var en del av region- och arbetsmarknadspolitik.
Därför är det med stor förvåning vi läser pressmeddelandet från HSV om att de som inte har fått sina ansökningar godkända ändå går vidare till “andra chansen” den 15/3. (Länk)
Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet (min kursivering) vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.
Vad hände? Ändrade sig Jan Björklund? Och varför är han så tyst och låter Lars Haikola bära hundhuvudet i den här nesliga historien?
“Fel låt vann?” – uppdatering
It´s all about the money?
Uppdatering:
Lars Haikula bekräftar här mina värsta misstankar: Länk till Lärarnas nyheter
Beslutet om vem som får utbilda grundlärare var plågsamt för flera stora lärosäten. Länk
DN (Länk – eller har jag drömt det??) ifrågasätter HSV:s auktoritet när det gäller förmågan att fördela examensrättigheter. Som genom ett trollslag ges de lärosäten som inte fått tillstånd en extra möjlighet!
Vem styr landet?
Länk till brev om “andra chansen”
På Högskoleverket har vi full insikt i de konsekvenser som avslag om examenstillstånd kan medföra för ett lärosäte och för en region. Vi är också klara över att processen med den nya lärarutbildningen – från utredning, remissförfarande, proposition, riksdagsbeslut, ansökan om examenstillstånd till bedömning av examenstillstånd – bedrivits under stor tidspress. Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.
Läs Majken Humles sammanfattning
Katederundervisningen och eget arbete
I ett annat inlägg har jag kritiserat DEJA för att inte ta upp skolans innehåll och arbetsformer. Det kan ha varit lite förhastat. Kanske borde jag vara tacksam för att Jan Björklund inte har lyckats trycka in sina funderingar om att katederundervisning passar pojkar bättre?
På Skola och samhälle funderar Mats Björnsson över visionen om en annan och modern skola. (Länk)
Slutklämmen uppfattar jag som en kraftig varning för backlash när det gäller alternativa arbetsformer:
Om den nu brett börjar ses som något negativt för lärandet och kanske särskilt för lärandet hos dem med de största skolproblemen och den minsta skolmotivationen, finns det då inte en uppenbar risk att allt detta som heter ”eget ansvar”, ”arbete i projekt” och ”självständigt arbete” buntas ihop och förklaras vara misslyckat? Eller har de debattörer rätt som dömer ut dessa tendenser som ”flum” som möjligen passar dem med goda skolförutsättningar och ser en lärarroll à la tidigt 60-tal som ideal? Jag känner på mig att det kan komma att kastas ut en hel del barn med det badvattnet.
Gör du high five?
I en plågsamt samstämmig morgonsoffa diskuteras DEJA:s slutbetänkande. (Hur många tummar får det plats i en näsborre?)
Höga förväntningar och tydliga krav är naturligtvis lösningen. För mig öppnar sig avgrunden när en av hjältarna från teveserien 9A Gunilla Hammar Säfström förfasar sig över idrottslärare som snusar och gör high five med barnen.
LR:s vice ordförande gör ett lika oväntat som anmärkningsvärt utfall mot lärarna.
Det är något underligt med de här människorna som utser sig själv till världsuppfostrare. Snart kommer 9A tillbaka. Gud hjälpe oss!
Tack Morrica för tipset!
Tysta tankar 