Vi kommer att diskutera anställningsformer vid högskola

På facebookgruppen Högskoleläckan hittar jag den här texten:


Why God doesn’t have a Ph.D.

1) He had only one major publication.
2) It was in Hebrew.
3) It had no references.
4) It wasn’t published in a referreed journal.
5) Some even doubt he wrote it by himself.
6) It may be true that he created the world, but what has he done since then?
7) His cooperative efforts have been quite limited.
8) The scientific community has had a hard time replicating his results.
9) He never applied to the ethics board for permission to use human subjects.
10) When one experiment went awry he tried to cover it up by drowning his subjects.
11) When subjects didn’t behave as predicted, he deleted them from the sample.
12) Some say he had his son teach the class.
13) He expelled his first two students for learning.
14) He rarely came to class, and he just told students to read the book.
15) Although there were only 10 requirements, most of his students failed his tests.
16) His office hours were infrequent and usually held on a mountaintop.

Tack Ulf!

20120120-090332.jpg

Jag rättar handskrivna tentor…

…och slås av hur prydligt de flesta kvinnorna skriver. Det finns inget bevisat samband mellan handstil och intellektuell kvalitet (hoppas jag) och själv skriver jag fulare än de flesta.

Jag anar att en del manliga studenter upplever det som ganska förnedrande att behöva skriva för hand. Risken finns att någon tror att de tänker lika illa som de skriver.

Kanske finns det en ledtråd till många pojkars bristande skolframgångar här. Varje handskriven text de lämnat ifrån sig är ett litet estetiskt misslyckande.

Jag anstränger mig för att hålla tillbaka en besviken suck när jag ser mönstret upprepas hos våra studenter.

FOKUSERA PÅ INNEHÅLLET!

Studentexamen – jag är fortfarande för

Min dotters lärare Sam Olofsson berättar om hur det är att undervisa på IB- programmet.

Som IB-lärare har det varit en närmast revolutionerande erfarenhet att undervisa utan att behöva sätta betyg. Undervisningen blir plötsligt ett gemensamt projekt med eleverna där vi tillsammans skall klara ett bra resultat i den kommande slutskrivningen. Går det inte bra för eleverna går det inte bra för mig som lärare. För mig som lärare blir det nämligen mycket negativt om jag har en grupp elever på sista raden som inte följer undervisningen.

Jag kan dessutom fråga eleverna om hur de uppfattar olika metoder vi använt och var de känner att de lärt sig mest. Svaren uppfattar jag som mycket ärliga, eftersom eleven givetvis vet att kunskapen de får en dag ska externgranskas.

Skulle jag underprestera år efter år måste åtgärder vidtas. Elever och föräldrar får nämligen snabbt kunskap om hur det går för min grupp i examina. Det tvingar arbetsgivaren att vidta åtgärder. Alternativet som så många av oss sett i det svenska systemet, är att eleverna år efter år får betala priset för en undermålig undervisning. Rektorn kan lätt förklara bort elevers och föräldrars klagomål, eftersom det inte finns siffror som tydligt belägger dessa klagomål. Det är ett system som ingen tjänar på

Helena försvar sin position väl i papperstidningen.

Skolverket skämtar?

Antingen är lagen tokig eller så är det någon som driver med oss.

Från Skolverkets klargörande på hemsidan:

@Detta har fått till följd att några lärare har reagerat och inte känner igen sin behörighet eller känner att de på många år inte arbetat med ett ämne som ingick i utbildningen. Ett exempel på lärare som får behörighet i många ämnen är de som har en mellanstadielärarexamen från t.ex. 1980-talet. Många mellanstadielärare med den utbildningen får behörighet i hela 14 ämnen, om dessa ingår i examensbeviset. Ofta får de också behörighet för högstadiet i två av dessa ämnen, beroende på vilka tillvalskurser som ingick i utbildningen. Detta hänger samman med hur högskolor och universitet utformat examensbevisen.”

“Fiktivt våld gör forskare aggressiva” – uppdaterad

Datorspelsdebatten visar inga tecken på avmattning.

Länk till Johannes Åman på DN

20120113-213052.jpg

Kolegan Bo Reimer gör några viktiga förtydliganden i den här artikeln.

Vi vill gärna tro att vetenskapen kan ge oss slutgiltiga svar på viktiga samhällsfrågor. En del av forskarsamhället försöker också motivera sitt existensberättande med löften om sådana svar. Men den kan inte det. Forskning är alltid en pågående process, forskningsresultat preliminära. Vetenskapen har en gräns. Den hjälper oss en bra bit på vägen. Men sedan måste vi tänka själva.

Att motverka traditionella könsmönster?

Jag blir intervjuad om synen på lek i förskolan utifrån ett manligt perspektiv och glider in på diskussionen om vad som menas med uppdraget “Att motverka traditionella könsmönster”.
Är vi emot alla könsmönster?
Hur vet jag vilka könsmönster som är traditionella?
Eller är det så att pojkarnas vilda lekar är ett större problem än flickornas imitativa lekar?

Jag har lite dåligt samvete på grund av mitt relativa ointresse för frågan som ändå tycks väcka starka känslor hos många av våra studenter. De hatar verkligen uppdelningen mellan den rosa och blå världen.

På kvällen snuddar jag vid TV3:s ny serie om mammor som låter sina barn ställa upp i skönhetstävlingar. Bilderna på hur de rakar benen på åttaåringar gör mig bedrövad och förutsägbart indignerad.

Frågan är om det verkligen handlar om genus? Jag har svårt att koppla teorier om könsmakt och underordning till de här dumheterna. Tror någon att män tycker om rakade åttaåringar? Vem tvingar vem? Talet om strukturer tycks mig motbjudande slappt.

Min tes är att detta är något som kvinnor gör inför varandra. Barnen är trofeer och mammorna tävlar i en egen dockvärld.

Männen är förvånade åskådare.

20120117-031209.jpg

Programmakaren menar att det kan leda till en nyttig debatt om könsroller och Lars Jalmert varnar för att traditionella mönster upprätthålls. Jag minns inte någon sådan tradition. Det här handlar om narcissism och exploatering. Ge mig ett uppdrag att motverka dessa krafter.

Nu!

Jag är inte cynisk. Jag är inte bitter. Jag är lite förvånad.

Den som tror att Skolverket har ett enkelt uppdrag bör ta del av förordningen om introduktionsperioden.

Man kanske skulle satsa på en karriär inom bemanningsbranschen. Här kommer att finnas utrymme för tolkningar.

20120116-163842.jpg